“Religion är en nod för diskussioner om demokrati”

– Ofta när människor säger religion menar de ju tro och trosuppfattningar. Religion är ju ett socialt system också. Det är ett sätt att uttrycka moral, värderingar och gemenskap. I Sverige säger vi att vi är sekulära. Det betyder att vi har lämnat trosuppfattningarna. Men vi har ju inte lämnat den delen av religionen som är en grund för hur vi förstår vår kultur och våra värderingar, förklarar Mia Lövheim, som är professor i religionssociologi vid Teologiska institutionen.

Förespråkade total religionsfrihet

När vi träffar henne bland bokhyllorna på Carolina Rediviva är hon just hemkommen från en forskningsvistelse på Ellen Keys hem Strand i Östergötland. Den gjordes inom ramen för ett pågående forskningsprojekt om sju kvinnor som under 1900-talets första decennier påverkade den offentliga debatten. I en tid när det moderna Sverige växte fram propagerade de här kvinnorna för bland annat jämställdhet och kvinnlig rösträtt. Bland dem fanns även förespråkare för total religionsfrihet, där varje människa skulle ha rätt att själv välja om hen ville vara med i ett samfund eller inte. Andlighet var en drivkraft hos de här kvinnorna.

– De tänker andlighet som en etisk, moralisk och fördjupande kraft som de tycker lite grann har försvunnit. De efterlyser det i och med det moderna samhällets stora förändringar mot ett mer industrialiserat och rationellt – och vad de tycker– uppsplittrat, atomistiskt synsätt, där helhetstänkande försvinner, säger Mia Lövheim.

Hundra år senare är de här frågorna fortfarande lika debatterade. En röd tråd i Mia Lövheims forskning handlar om hur religion blir en sorts nod för diskussioner kring hur det demokratiska samhället utvecklas. Och där ser hon att kvinnors roll är väldigt central.

– Nu har jag börjat rota tillbaka i historien och ser att det svenska samhället byggdes ju för sjutton på att debattera religion. Det behöver vi förstå så att vi klarar det idag när vi står inför en annan utmaning. Religion har hela tiden i den svenska historien varit en del av debatten om hur det moderna samhället ska gestaltas. Det är bara under slutet av 1900-talet som vi har fått för oss att vi är ett sekulärt land, att vi inte behöver hålla på med religion längre, säger Mia Lövheim.

Våra värderingar utmanas

När vi möter människor med en annan religiös bakgrund och livsstil utmanas våra värderingar. Det kan skapa osäkerhet.

– Då börjar vi se vilken roll religion spelar i vår egen kultur, både personligen och faktiskt också politiskt. Det sätter ofta kärnfrågor i en särskild belysning. Som att religiositet handlar om jämställdhet och mäns och kvinnors olika roller. Eller det kan handla om hur mycket frihet ska ett barn ha kontra föräldrarna i fostran, eller hur vi tar hand om äldre personer eller om döden. Och det är ju existentiella frågor för samhället kan man säga. För samhällets existens och självförståelse, förklarar Mia Lövheim.

I sin forskning har hon sett att kvinnorna alltid spelat en särskilt viktig roll i när det gäller att driva samhällsutvecklingen, inte minst som kulturbärare. Av tradition är det också de som skött frivillighetsarbetet i annat kyrkor och andra föreningar. För Mia Lövheim blev det uppenbart under pandemin hur betydelsefull den här uppgiften var för hennes mamma och andra kvinnor födda under andra halvan av 40-talet. Smittläget stoppade dem från att utföra sitt frivillighetsarbete.

– Då började jag se att det ju är de som gör allt det här ideella. De kanske inte basunerar ut sina värderingar, men de är på plats i kyrkorna och second hand-affärerna. De hämtar kläder. De bakar bullar. De städar. De fixar blommor. De är liksom hela kittet i mycket av det vi pratar om som ideellt arbete, framför allt inom humanitära och religiösa föreningar. Så jag började tänka: Jaaha när de här kvinnorna försvinner vad vet vi om dem? berättar Mia Lövheim.

Dokumenterar eldsjälar

För att dokumentera de här eldsjälarna startade hon ett forskningsprojekt. Genom enkäter, och olika etnografiska studier som observationer och djupintervjuer vill hon ta reda på mer om dem.

– Vad är det som driver dem i deras engagemang? Vilken roll spelar känslor, relationer och det här görandet? Och egentligen ville jag också undersöka hur de har formats till att ta den här rollen. På samma sätt som för kvinnorna i början av 1900-talet så är det religiositet eller andra etiska och moraliska värden som driver dem i sitt engagemang, säger hon.

Hittills har svaren från 2 000 från både män och kvinnor kommit in. De ska nu analyseras.

–Vi har sett från tidigare forskning att det kanske finns mer sociala men också altruistiska eller allmänt inriktade motiv hos kvinnorna. Men det är också kopplat till att vara en god människa. Det är en del av deras identitet, säger Mia Lövheim.

Frågorna fanns hos henne tidigt

Hon har själv vuxit upp i en väckelserörelse inom Svenska kyrkan. Att utbilda sig till religionssociolog låg därför inte så långt bort.

– Jag ville studera religion som en social rörelse och vad det är som gör att människor går med i sociala samfund. Men jag ville också ta reda vad det är som håller igång de här rörelsen och vad som gör att de förändras eller försvinner. Det var en fråga jag hade haft med mig, kan man säga, från mitt liv. Men även det här med religion som en drivkraft i samhällsförändring, säger Mia Lövheim.

Åsa Malmberg