I den svensk-karibiska kolonin rådde andra lagar

För fjorton år sedan fick Fredrik Thomasson tillgång till ett bortglömt arkiv från S:t Barthélemy, i Aix-en-Provence. Under flera år har han och hans kollegor byggt upp ett digitalt arkiv, som blivit bas för forskningen om den svenska kolonin.

– När jag började fanns det två doktorsavhandlingar om den svenska kolonin, en från 1888 och en från 1951. Två av mina doktorander disputerade 2016, så nu finns det mycket mer forskning, men då var det ett enda stort svart hål, berättar Fredrik Thomasson.

Den 21–22 november hölls en workshop i Uppsala på temat ”Karibiska familjer och lagen: släktskap, äktenskap, arv och slaveri”. Ett tjugotal forskare samlades från bland annat Danmark, Frankrike och USA.

– Jag pratade om hur den svenska staten i kolonin försökte – och inte försökte – hantera frågor om sex och familjebildning i domstolen. Våldtäkter, sex utanför äktenskapet, oäkta barn och andra rättsfrågor hanterades väldigt annorlunda än i Sverige, säger Fredrik Thomasson.

Andra lagar gällde

Det var vanligt förkommande att svenska män som åkte dit hade förhållanden och fick barn.

– Den andre guvernören i S:t Barthélemy ägde till exempel en slav som han fick barn med och sedan frigav när han åkte därifrån. Och dottern hette Anna Lovisa Ulrika, det vill säga samma namn som Gustav III:s mamma.

En annan känd svensk adelsman är Robert Montgomery. Han dömdes till döden för att ha gjort myteri under svensk-ryska kriget 1788. I stället skickades han till S:t Barthélemy.

– Han får också barn och hans dotter heter Ulrika Montgomery, vilket han skriver att han döpte henne till efter sin hustru i Stockholm. Senare benådas Robert Montgomery, och innan han återvänder till Sverige ger han modern till sitt barn en slav som barnsköterska och antagligen ett litet hus, berättar Fredrik Thomasson.

Rollen är inte att döma

Han betonar att hans roll som forskare är att inte döma, utan att berätta om hur systemet fungerar.

– När man skapar kolonier är ju deras kärna att de ska vara annorlunda än moderlandet. Det fanns inte slaveri i Sverige, så det behövdes andra lagar för att kunna tjäna pengar på slavhandel och slaveri.

Det är många som frågar sig hur kolonin i Karibien påverkades av den svenska kulturen, men den frågan är meningslös, menar Fredrik Thomasson.

– Det finns ju svenska partikulariteter, men S:t Barthélemy är i princip som vilken annan slavkoloni som helst. Sverige kom till Karibien först 1785, men bara efter några år så är lagstiftningen och hela samhällssystemet anpassat för att kunna tjäna pengar på slaveri och kolonialhandel.

Doktorerade i Italien

Fredrik Thomasson har ägnat en stor del av sin forskarkarriär åt S:t Barthélemy. Efter doktorsexamen 2009 reste han 2011 till Aix-en-Provence, där arkivet från S:t Barthélemy fanns. Sedan ägnade han och hans kollegor flera år åt att digitalisera arkivet, i samarbete med Uppsala universitetsbibliotek. Under 2023 blev det tillgängligt för forskningen.

Året därpå fick han ERC-anslag för att undersöka svenskt deltagande i karibiskt slaveri och kolonialism på ön S:t Barthélemy – ett projekt som ska pågå till slutet av 2028. Fyra forskare är knutna till projektet här på Historiska institutionen i Uppsala.

– Det finns hur mycket som helst att göra, säger Fredrik Thomasson.

Skriver bok om avskaffandet av slaveriet

Han berättar att forskarna i projektet håller på och skriver en bok om det svenska avskaffandet av slaveriet. Och kollegan Annika Raapke Öberg forskar om vad som hände med de svenska slavarna som blev fria.

– Vi vet att flera gifte sig och legitimerade sina barn för slavar hade inte rättighet att gifta sig. Så bland det första de gör är att formalisera sina familjeband.

Fredrik Thomasson har skrivit om kung Karl Johans styrelse av kolonin från det att han kom till Sverige 1810 tills han dog 1844.

– Han var nära inblandad i styrelsen av kolonin. Nu börjar det bli lite mer känt att Gustav III var besatt av att skaffa sig kolonier. När Karl Johan kom från till Sverige från Frankrike – där kolonierna hade varit enormt viktiga – försökte han skaffa Sverige ytterligare kolonier.

Involverade i slavhandeln länge

En av de andra personerna i projektet, Victor Wilson vid Åbo Akademi, forskar om den svenska slavhandeln och ska ge ut en bok om det nästa år.

– Sverige var involverad i slavhandeln långt in på 1830-talet, trots att man redan 1813–1815 hade skrivit på internationella traktater för att förbjuda slavhandel. S:t Barthélemy var till och med känt som är en bra plats för att köpa och sälja illegala slavar.

Han visar på en karta hur slavskeppen gick fram och tillbaka, mellan Afrika och S:t Barthélemy. Från ett skepp kunde 3–400 fångar lastas av som sedan såldes vidare till exempel till Kuba.

Under en hundraårsperiod var alltså Sverige en del av den mörka historien om kolonialism och slaveri. Det är en historia som inte är så känd, men Fredrik Thomasson har varit med och fört fram den i ljuset.

Större medvetenhet i Frankrike

I Frankrike är medvetenheten större. Där byggs ett monument över slaveriet i Trocadero-trädgården, precis mittemot Eiffeltornet. Fredrik Thomasson har varit involverad som svensk expert.

– Det finns ett arkitektförslag och president Macron är intresserad av att det ska bli klart innan han avslutar sitt andra presidentmandat. En kommitté har arbetat flera år för att hitta så många som möjligt av de förslavades namn i franska arkiv.

– I monumentet ska alla slavars vars namn man känner till graveras in på stenplattor. Det var flera hundratusen slavar som befriades när Frankrike avskaffade slaveriet år efter 1848, och även S:t Barthélemy kommer att nämnas, säger Fredrik Thomasson.

Annica Hulth