Återkoppling
Att ta emot och ge återkoppling på utförda uppgifter är centralt för att utvecklas och för att göra ett ändamålsenligt arbete under både yrkesliv som studietid.
Inom såväl yrkesliv som studietid är återkoppling på utförd uppgift centralt för att utvecklas och för att göra ett ändamålsenligt arbete. Att kunna återkoppla på en annan person på sådant sätt att mottagaren tar till sig kritiken på ett konstruktivt sätt är väldigt viktigt och är i sig en övning i ledarskap samt i empatisk förmåga.
Positiv kritik som fokuserar på vad som gått bra förstärker det agerandet och bör vara i övervikt mot den konstruktiva kritiken. Konstruktiv kritik i sin tur hjälper mottagaren att identifiera områden där denne vinner mest på att stärka. På apotekarprogrammet och receptarieprogrammet kommer du som student att få öva både på att ta emot och att ge återkoppling.
Ett tips är att utgå från dig själv och din upplevelse (”jag”-budskap) när du återkopplar. Upplevelser kan ibland vara av mer personlig karaktär än fasta sanningar och det är lättare att ta in kritik om man inte upplevs bli anklagad för något. Tänk också på att återkoppla på personens handlingar och uppgifter och inte på personen i sig. Försök också ge konstruktiva förbättringsförslag.
Skriv: ”Jag har svårt att förstå syftet med projektet då det verkar bestå av flera delprojekt som beskrivs i ett enda långt stycke. Går det att dela upp stycket eller kan man tydliggöra detta med en bild eller flödesdiagram?”
Skriv inte: ”Ditt syfte är helt obegripligt. Det går inte att fatta hur du menar när du beskriver massa olika delar på ett osammanhängande sätt i en enda textmassa. Du måste dela upp detta eller göra en bild”.
Återkopplingformulär
Det finns stöd till återkoppling i form av återkopplingsformulär för de olika moment som infattas av PUFF.
Vid återkoppling på en skriftlig text är det många olika aspekter man kan återkoppla på. Följande modell underlättar återkoppling på texter och används till exempel av Språkverkstaden.
Texttriangeln
Texttriangeln illustrerar skrivprocessen och de olika kunskaper och färdigheter som en skribent behöver. De övre nivåerna i triangeln är mer omfattande och komplexa, medan de nedre är mer begränsade. Ju bättre man behärskar de lägre nivåerna, som frågor kring meningsbyggnad eller rättskrivning, desto mer energi kan man använda för frågor kring struktur eller innehåll. Även om man i praktiken för det mesta arbetar på flera nivåer samtidigt anger texttriangeln en progression från de övre till de nedre nivåerna. De övre nivåerna behöver adresseras före de nedre för att texten ska bli bra. Att ge återkoppling på de övre nivåerna är krävande men viktigt och kan leda till omfattande förbättringar av texten.
Texttriangeln, enligt Torlaug Løkensgard Hoel 2001: Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper.