Ökad kunskap om migration och samhälle
Uppsala Immigration Lab bedriver forskning om ekonomiska och sociala frågor som formar vår framtid. Genom samarbeten mellan forskningsområden och dialog med samhällsaktörer skapar vi förutsättningar för forskning och policyutveckling.
AKTUELLT
OM OSS
FORSKNING
Aktuell migrationsforskning
Social mobilitet bland invandrade barn
Hur gick det för de flyktingbarn som kom till Sverige från fd Jugoslavien under 1990-talet? Vi följer dessa individer och deras barn genom utbildningssystemet och in på arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemen.
Utländsk bakgrund, familjebildning och arbetsmarknaden
Hur ser familjebildningen ut i grupper med bakgrund i olika delar av världen och vad spelar ursprungsland, ålder vid invandring och tid i Sverige för roll? Genom att länka bakgrunds- och boendeinformation till flera generationer ökar vi kunskapen om överföringen av kulturella normer och hur denna påverkas av närheten till och kontakter med far- och morföräldrar.
Läs mer om Utländsk bakgrund, familjebildning och arbetsmarknaden
Åldrande migranter, arbetsmarknaden och välfärdsstaten
Hur ser invandrades utträde från arbetsmarknaden ut och på vilket sätt skiljer det sig från inföddas och varför? Det här forskningsprogrammet ökar kunskapen om äldre migranters arbetsliv och hur detta samspelar med välfärdsstaten och andra faktorer.
Läs mer om åldrande migranter, arbetsmarknaden och välfärdsstaten
Sociala nätverk och integration
Hur påverkar kontakter med etablerade svenskar integrationen av utlandsfödda och hur påverkas etablerade svenskar av att matchas ihop med utlandsfödda?
I det här forskningsprojektet genomförs en studie i samarbete med Nya kompisbyrån för att vetenskapligt utvärdera hur kompisfika påverkar deltagarna vad gäller integration, ekonomiska utfall och attityder.
Effekter av körkort på individers utfall på arbetsmarknaden
Vad är effekten av körkort vad gäller inkomst och sysselsättning på individers utfall på arbetsmarknaden? Det här forskningsprojektet undersöker om körkort är något som öppnar upp en större arbetsmarknad för individerna och om det främjar integration.
Läs mer om Effekter av körkort på individers utfall på arbetsmarknaden
Utvärdering av utökade insatser inom etableringstiden
Vilken effekt har språkundervisning, fördjupad samhällsintroduktion och arbetsträning/praktik för lågutbildade nyanlända som söker jobb eller utbildning? I projektet utvärderas en insats i Göteborg där lågutbildade nyanlända inom Arbetsförmedlingens etableringsprogram deltar i den här sortens insatser och som sedan matchas till utbildning eller arbetsgivare som behöver rekrytera personal.
Läs mer om Utvärdering av utökade insatser inom etableringstiden
Påverkar handläggningstiden av asylärenden hälsa och etablering på arbetsmarknaden?
Påverkar väntetiden innan asylärenden avgörs flyktingars etablering på arbetsmarknaden och deras hälsa? Det här forskningsprojektet vill undersöka om och i så fall vilka effekter längre väntetid vid asylärenden har.
Läs mer om Påverkar handläggningstiden av asylärenden hälsa och etablering på arbetsmarknaden
Egenskaper, förmågor och chanserna på arbetsmarknaden
Hur påverkar våra psykologiska egenskaper och förmågor (traits) individens chanser på arbetsmarknaden? Det här projektet kombinerar arbetsmarknadsekonomiska perspektiv med moderna psykologiska metoder för att fördjupa våra sätt att mäta olika egenskapers betydelse och studera hur dessa är relaterade till möjligheterna till etablering och omställning.
Läs mer om Egenskaper, förmågor och chanserna på arbetsmarknaden
Företagens roll för inrikes och utrikesföddas arbetsmarknadsutfall
Vilken roll spelar företagsspecifika lönepremier för att förklara utrikes- och inrikesföddas löner?
Projektet studerar företagens roll i att förklara löneskillnader mellan utrikes- och inrikesfödda. I ett bredare perspektiv undersöker projektet om strukturella förändringar på arbetsmarknaden och olika arbetsmarknadsinstitutioner påverkar grupper på olika sätt.
Läs mer om Företagens roll för inrikes och utrikesföddas arbetsmarknadsutfall
Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever
Vilka är förklaringarna till studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever? Den här forskningen undersöker varför utrikesfödda elever klarar sig betydligt sämre i skolan jämfört med elever födda i Sverige. Man försöker också svara på frågan om varför det så kallade studiegapet har ökat de senaste åren, och vad som kan göras för att motverka denna utvecklingen.
Läs mer om Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever
Frivilligt återvändande: politik och incitament
Antalet flyktingar ökade kraftigt i EU 2015 och sedan dess många fått avslag på sina ansökningar. Flera länder har implementerat program som syftar till att öka andelen som återvänder frivillig Det här forskningsprojektet vill undersöka om programmen ökar andelen som återvänder frivilligt samt hur snabbt individer återvänder.
Arbetsplatskontakt och stöd för anti-invandringspartier
Ökar sannolikheten att rösta på ett anti-invandrings parti om man har invandrare på sin arbetsplats? Resultaten från den här studien visar på en negativ relation mellan en ökad andel icke-européer på arbetsplatsen och stöd för Sverigedemokraterna och ger stöd åt kontakthypotesen; att ökad interaktion med minoriteter (utrikesfödda) minskar fördomar eller andra negativa attityder mot minoriteter bland inrikesfödda väljare, vilket leder till lägre stöd för anti-invandringspartier.
Läs mer om Arbetsplatskontakt och stöd för anti-invandringspartier
Hur viktig är svensk arbetslivserfarenhet för invandrades ställning på arbetsmarknaden?
Hur stor roll spelar svensk arbetslivserfarenhet för utrikesfödda och hur har den utvecklats under fem decennier?
Den här forskningen beskriver och undersöker innehållet i individers erfarenheter för att lära om t.ex. erfarenhet från vissa branscher, företag och yrken och i olika karriärfaser har större betydelse än annan, och hur detta varierar mellan arbetstagare med t.ex. olika kön, ursprung och utbildning.
Läs mer om Hur viktig är svensk arbetslivserfarenhet för invandrades ställning på arbetsmarknaden?
Bostadssegregation och resultat på lång sikt
Vad är effekten av barns exponering för bostadssegregation på långsiktigt kriminellt beteende? Vi undersöker detta genom att studera flyktingbarn som tilldelats grannskap under ”Hela-Sverige-strategin”