Övergångsställe med människor som rör sig över

Ökad kunskap om migration och samhälle

Uppsala Immigration Lab bedriver forskning om ekonomiska och sociala frågor som formar vår framtid. Genom samarbeten mellan forskningsområden och dialog med samhällsaktörer skapar vi förutsättningar för forskning och policyutveckling.

Workshop om migration och integration 26-27 maj

Aktuell forskning

Är språkkunskaper i svenska nyckeln till framgång på arbetsmarknaden för utrikes födda?

Vilken betydelse har kunskaper i svenska språket för utrikes föddas möjligheter att få ett jobb på den svenska arbetsmarknaden? Ekonomisk teori säger att språkkunskaper är en viktig del av en persons humankapital och därmed bör öka chansen att få ett jobb. Kunskapsläget om dessa frågor är dock bristfälligt och det saknas tillförlitliga studier av hur arbetsgivare bedömer en jobbsökandes svenskkunskaper vid rekryteringar.

Läs mer om Är språkkunskaper i svenska nyckeln till framgång på arbetsmarknaden för utrikes födda?

Optimerad kommunplacering för att förbättra flyktingars jobbchanser

Är det möjligt att förbättra kommunplaceringen för att öka andelen flyktingar som hittar jobb? För att kunna förutsäga var individer kommer vara mest framgångsrika använder vi algoritmer som skattar varje familjs sannolikhet att bli anställd i varje kommun. Vi kommer även jämföra hur andra utfall (t.ex. SFI och andelen som studerar) påverkas av att familjer placeras i de kommuner där de har bäst jobbchanser. 

Läs mer om Optimerad kommunplacering för att förbättra flyktingars jobbchanser

Kulturell integration, individualism och preferenser för omfördelning

Finns det samband mellan individualistiska värderingar och preferenser för omfördelning och jämlikhet? Genom att undersöka värderingar på individnivå för cirka en miljon individer, inklusive 65 000 migranter, ser vi hur värderingar och preferenser förändras över tid och med avseende på vilken ålder individen hade vid migration.

Läs mer om Kulturell integration, individualism och preferenser för omfördelning

Sveriges inkomstfördelning, 1968-2016

Hur har inkomstojämlikheten i Sverige ändrats från 1968 till 2016? Projektet syftar till att mäta och analysera inkomstojämlikheten samt att jämföra inkomstojämlikheten i Sverige för individer, hushåll och olika grupper i samhället.

Läs mer om Sveriges inkomstfördelning, 1968-2016

Vem får asyl? Om betydelsen av egenskaper och externa faktorer för byråkraters beslutsfattandestöd

Påverkas asylärenden av karaktärsdrag och fördomar hos byråkrater? Forskarna i detta projektet menar att kunskapen kring beslutsprocessen för att säkra en rättvis och samstämmig bedömning av asylärenden måste förbättras, inte minst då antalet asylansökningar har ökat kraftigt de senaste åren och med det, pressen på byråkrater med ansvar för asylprövning. 

Läs mer om Vem får asyl? Om betydelsen av egenskaper och externa faktorer för byråkraters beslutsfattandestöd

Lågkvalificerade jobb, språkkunskaper och arbetsmarknadsutsikter för invandrare

Vilken roll spelar erfarenhet från jobb med låga kvalifikationskrav och språkkunskaper för integrationen av flyktinginvandrare på den svenska arbetsmarknaden?  I projektet undersöker forskarna de långsiktiga arbetsmarknadsutfallen för invandrare från Afrika och Mellanöstern som vid en viss tidpunkt anställdes i lågkvalificerade jobb. 

Läs mer om Lågt kvalificerade jobb, språkkunskaper och arbetsmarknadsutsikter för invandrare

Social mobilitet bland invandrade barn

Hur gick det för de flyktingbarn som kom till Sverige från fd Jugoslavien under 1990-talet? Vi följer dessa individer och deras barn genom utbildningssystemet och in på arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemen. 

Läs mer om Social mobilitet bland invandrade barn

Bild av ett barn som skriver på ett pappper

Utländsk bakgrund, familjebildning och arbetsmarknaden

Bild på händer som håller i en mobil som visar en baby på displayen samt en gammal kvinna i bakrunden

Hur ser familjebildningen ut i grupper med bakgrund i olika delar av världen och vad spelar ursprungsland, ålder vid invandring och tid i Sverige för roll? Genom att länka bakgrunds- och boendeinformation till flera generationer ökar vi kunskapen om överföringen av kulturella normer och hur denna påverkas av närheten till och kontakter med far- och morföräldrar.

Läs mer om Utländsk bakgrund, familjebildning och arbetsmarknaden

Åldrande migranter, arbetsmarknaden och välfärdsstaten

Hur ser invandrades utträde från arbetsmarknaden ut och på vilket sätt skiljer det sig från inföddas och varför? Det här forskningsprogrammet ökar kunskapen om äldre migranters arbetsliv och hur detta samspelar med välfärdsstaten och andra faktorer. 

Läs mer om Åldrande migranter, arbetsmarknaden och välfärdsstaten

Ritad bild på kvinnor i olika åldrar

Sociala nätverk och integration

Bild på två kvinnor som ler och tittar på varandra

Hur påverkar kontakter med etablerade svenskar integrationen av utlandsfödda och hur påverkas etablerade svenskar av att matchas ihop med utlandsfödda?
I det här forskningsprojektet genomförs en studie i samarbete med Nya kompisbyrån för att vetenskapligt utvärdera hur kompisfika påverkar deltagarna vad gäller integration, ekonomiska utfall och attityder.

Läs mer om Sociala nätverk och integration

Effekter av körkort på individers utfall på arbetsmarknaden

Vad är effekten av körkort vad gäller inkomst och sysselsättning på individers utfall på arbetsmarknaden? Det här forskningsprojektet undersöker om körkort är något som öppnar upp en större arbetsmarknad för individerna och om det främjar integration. 

Läs mer om Effekter av körkort på individers utfall på arbetsmarknaden

Bild på körkort

Utvärdering av utökade insatser inom etableringstiden

Bild på en kvinna som undervisar nyanlända män

Vilken effekt har språkundervisning, fördjupad samhällsintroduktion och arbetsträning/praktik för lågutbildade nyanlända som söker jobb eller utbildning? I projektet utvärderas en insats i Göteborg där lågutbildade nyanlända inom Arbetsförmedlingens etableringsprogram deltar i den här sortens insatser och som sedan matchas till utbildning eller arbetsgivare som behöver rekrytera personal.

Läs mer om Utvärdering av utökade insatser inom etableringstiden

Egenskaper, förmågor och chanserna på arbetsmarknaden

Bild på ett barn som sitter i sin mammas knä och en kvinna som står framför en skärm

Hur påverkar våra psykologiska egenskaper och förmågor (traits) individens chanser på arbetsmarknaden? Det här projektet kombinerar arbetsmarknadsekonomiska perspektiv med moderna psykologiska metoder för att fördjupa våra sätt att mäta olika egenskapers betydelse och studera hur dessa är relaterade till möjligheterna till etablering och omställning. 

Läs mer om Egenskaper, förmågor och chanserna på arbetsmarknaden

Företagens roll för inrikes och utrikesföddas arbetsmarknadsutfall

Vilken roll spelar företagsspecifika lönepremier för att förklara utrikes- och inrikesföddas löner? 
Projektet studerar företagens roll i att förklara löneskillnader mellan utrikes- och inrikesfödda. I ett bredare perspektiv undersöker projektet om strukturella förändringar på arbetsmarknaden och olika arbetsmarknadsinstitutioner påverkar grupper på olika sätt.

Läs mer om Företagens roll för inrikes och utrikesföddas arbetsmarknadsutfall

Bild på en man i hjälm som utför ett jobb

Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever

Bild på en kvinnlig lärare som undervisar två barn

Vilka är förklaringarna till studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever? Den här forskningen undersöker varför utrikesfödda elever klarar sig betydligt sämre i skolan jämfört med elever födda i Sverige. Man försöker också svara på frågan om varför det så kallade studiegapet har ökat de senaste åren, och vad som kan göras för att motverka denna utvecklingen.

Läs mer om Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever

Frivilligt återvändande: politik och incitament

Antalet flyktingar ökade kraftigt i EU 2015 och sedan dess många fått avslag på sina ansökningar. Flera länder har implementerat program som syftar till att öka andelen som återvänder frivillig Det här forskningsprojektet vill undersöka om programmen ökar andelen som återvänder frivilligt samt hur snabbt individer återvänder.

Läs mer om Frivilligt återvändande: politik och incitament

Bild på en person som står på en pil som pekar åt två håll

Arbetsplatskontakt och stöd för anti-invandringspartier

Bild från en arbetsplats med unga människor med olika hudfärg

Ökar sannolikheten att rösta på ett anti-invandrings parti om man har invandrare på sin arbetsplats? Resultaten från den här studien visar på en negativ relation mellan en ökad andel icke-européer på arbetsplatsen och stöd för Sverigedemokraterna och ger stöd åt kontakthypotesen; att ökad interaktion med minoriteter (utrikesfödda) minskar fördomar eller andra negativa attityder mot minoriteter bland inrikesfödda väljare, vilket leder till lägre stöd för anti-invandringspartier.

Läs mer om Arbetsplatskontakt och stöd för anti-invandringspartier

Hur viktig är svensk arbetslivserfarenhet för invandrades ställning på arbetsmarknaden?

Hur stor roll spelar svensk arbetslivserfarenhet för utrikesfödda och hur har den utvecklats under fem decennier? 
Den här forskningen beskriver och undersöker innehållet i individers erfarenheter för att lära om t.ex. erfarenhet från vissa branscher, företag och yrken och i olika karriärfaser har större betydelse än annan, och hur detta varierar mellan arbetstagare med t.ex. olika kön, ursprung och utbildning.

Läs mer om Hur viktig är svensk arbetslivserfarenhet för invandrades ställning på arbetsmarknaden?

Bild på en kvinna i huvudduk som står i en verkstad och pratar med en man som ser ut atta vara kollega eller arbetsledare

Bostadssegregation och resultat på lång sikt

Vad är effekten av barns exponering för bostadssegregation på långsiktigt kriminellt beteende? Vi undersöker detta genom att studera flyktingbarn som tilldelats grannskap under ”Hela-Sverige-strategin”

Läs mer om Bostadssegregation och resultat på lång sikt

Senast uppdaterad: 2021-04-16