Göran Gustafsson symposium 2026: Innovative cell and gene therapies – Future developments

Dr Okada är en mycket kreativ läkare och forskare som har utvecklat flera terapeutiska metoder i laboratoriemiljö och tagit dem vidare till kliniska prövningar. Dr Okadas arbete fokuserar på elakartade hjärntumörer (gliom) med målet att hitta sätt att stärka immunförsvarets förmåga att känna igen och eliminera gliomceller.

Dr Okada är pionjär inom sitt fält och har genomfört en av de första prövningarna med genbaserad immunterapi hos patienter med elakartat gliom. Hans metoder innefattar att modifiera gliomets mikromiljö för att öka effekten av immunterapi samt att utveckla nya vacciner och CAR‑T‑cellterapier.

Professor Gunilla Enblad är läkare med ett starkt intresse för preklinisk forskning, främst inom tumörbiologi vid lymfom och samspelet mellan tumörceller och omgivande celler i tumörens mikromiljö. Detta arbete har lagt grunden till hennes ledande position inom immunterapi för lymfom.

Enblad behandlade den första lymfompatienten i Europa med CAR‑T‑celler och har sedan dess deltagit i flera akademiska studier med CAR‑T‑celler i samarbete med kollegor både i laboratoriet och i kliniken. Hennes banbrytande arbete har fått stor uppmärksamhet och bidragit till utvecklingen av behandlingar och förbättrad prognos för patienter med lymfom.

Professor Magnus Essand har ägnat sin forskarkarriär åt att utveckla nya immunterapier mot cancer. Hans forskning rör främst chimära antigenreceptorer (CAR)-T‑celler, virala vektorer och onkolytiska virus som kan förstärka antitumörimmunsvar.

Essand har varit sponsor och vetenskaplig ledare för kliniska prövningar av gen‑ och cellterapiprodukter som utvecklats i hans laboratorium. Han deltog också i den första behandlingen av cancerpatienter i Europa med CAR‑T‑celler. Nyligen utvecklade han nya glioblastominriktade CAR‑T‑celler som kan inducera så kallad bystander‑immunitet. Han har även skapat en adeno‑associerad viral vektor som riktar in sig på och modifierar tumörkärl för att öka T‑cellsinfiltrationen i hjärntumörer.

Biträdande lektor William Nybergs forskning fokuserar på att omprogrammera T‑celler in vivo med hjälp av avancerad genmodifiering för terapeutiska ändamål. Detta uppnår han i första hand genom att använda chimära antigenreceptorer (CAR), men också genom att utforska ytterligare strategier för att utveckla nya T‑cellsbehandlingar mot cancer. Laboratoriet fokuserar främst på cancersjukdomar i blodet, såsom leukemi och multipelt myelom.

Nybergs laboratorium arbetar med metoder för att modifiera T‑celler direkt hos patienterna, för att omprogrammera dem för terapeutiska syften. Detta innefattar framför allt användning av modifierade adenoassocierade virusvektorer och syntetiska leveranssystem laddade med CRISPR/Cas9-komponenter och DNA‑mallar för riktad genmodifiering.

Professor Per‑Ola Carlssons forskning fokuserar på att förhindra utvecklingen av typ 1‑diabetes och på att använda cellterapi för att normalisera glukosmetabolismen hos patienter med sjukdomen. Hans arbete omfattar experimentella studier som undersöker förmågan hos stamcellsderiverade insulinproducerande celler att anpassa sig till nya miljöer efter transplantation till olika organ.

Carlssons dubbla roll som både experimentell och klinisk forskare möjliggör translationella angreppssätt. Han är involverad i kliniska studier som prövar om cellterapi kan användas för att förhindra förlusten av patientens egna insulinproducerande celler under utvecklingen av typ 1‑diabetes. Han undersöker också hur insulinproducerande celler kan transplanteras utan behov av immunhämmande behandling.

Professor Angelica Loskogs forskning fokuserar på aktivering och expansion av tumörreaktiva T‑celler in vivo genom genmodifiering av tumörens mikromiljö med adenovirala vektorer. Hon intresserar sig också för CAR‑T‑celler och har inlett studier i Sverige samt stödjer deras användning vid akademiska institutioner i Europa.

Hennes forskning omfattar utveckling, preklinisk validering och kliniska prövningar, både inom akademin och i samarbete med bioteknikindustrin. Den första produkten från hennes forskningsplattform som nått avgörande registreringsstudier är LOAd703. Den fick Fast Track‑status för behandling av pankreascancer i USA år 2025.

Professor Samir El Andaloussi och hans team utvecklar innovativa och effektiva läkemedelsleveransteknologier som möjliggör extrahepatisk leverans av RNA‑terapeutika och genredigeringsverktyg med hög precision. Deras arbete fokuserar på naturliga nanobärare, det vill säga genmodifierade extracellulära vesiklar (EV), samt syntetiska nanopartiklar som riktade lipidnanopartiklar.

El Andaloussis forskargrupp bygger broar mellan mekanistiska studier, prekliniska modeller och samverkan med industrin. Portföljen av effektiva metoder för produktion och analys och egenskapsbestämning av nanopartiklar, tillsammans med omfattande erfarenhet av genetisk EV‑modifiering, har placerat gruppen i framkant av forskningen om extracellulära vesiklar.

Universitetslektor Fredrik Swartling studerar hur hjärncancer utvecklas hos barn, med målet att hitta nya behandlingar för dessa tumörer. Hans forskargrupp använder avancerade modellsystem och enkelcellsanalys för att undersöka genetiska förändringar och proteiner som är felreglerade i hjärntumörer.

Swartlings forskargrupp arbetar också för att förstå varför vissa tumörer återkommer och hur de kan behandlas. Detta innefattar studier av kritiska signalvägar som är involverade i återfall och drivs av proteinet SOX9—ett protein som är viktigt för stamcellsegenskaper och bidrar till terapiresistens. Gruppen utvecklar dessutom nya genterapier för att rikta in sig på cancerceller som blivit resistenta mot standardbehandlingar

Professor Anna Dimberg studerar vaskulärbiologiska processer i tumörer med målet att identifiera strategier riktade mot tumörens blodkärl, som kan användas för att förbättra effekten av cancerbehandling, inklusive immunterapi.

Kärlinriktade angreppssätt kan användas för att stärka effekten av cancerimmunterapi. Dimberg och hennes forskargrupp undersöker strategier för att förbättra leukocytrekrytering genom att förändra tumörkärlens fenotyp, med hjälp av en genterapibaserad metod för att inducera högendoteliala venoler och tertiära lymfoida strukturer. Målet är att hitta nya vaskulärt inriktade strategier som kan förstärka det antitumorala immunsvaret och förbättra patientprognosen.