Olof Rudbeckdagen
Olof Rudbeckdagen är ett årligt återkommande evenemang som anordnas för att främja och sprida kännedom om aktuell medicinsk forskning. Det arrangeras av Upsala Läkareförening, Akademiska sjukhuset och vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.
Olof Rudbeckdagen 2024
AI för vård och hälsa – möjligheter och risker
Tidpunkt: Fredagen 18 oktober.
Plats: Grönwallsalen, Akademiska sjukhuset, ingång 70, bv. Programmet går även att följa live via direktsändning
Övrigt: Ingen föranmälan krävs.
Olof Rudbeckpriset
På Olof Rudbeckdagen delas varje år Olof Rudbeckpriset ut för framstådende insatser inom grundforskning som fått stor klinisk betydelse. Årets Olof Rudbeckpristagare är:
Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylär genetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi Uppsala universitet.
I samband med Olof Rudbeckdagen kommer Ulf att att ta emot priset och föreläsa om sin forskning.
Program
9:00
Inledningsord av vicerektor Mats Larhed och Upsala Läkareförenings ordförande Stellan Sandler.
9:15
Vad är AI, vad ska vi förvänta oss, och vad bäva inför?
Thomas Schön, professor, Uppsala universitet
10:00
FIKAPAUS
10:30
Session 1: Prekliniska aspekter av AI
Moderator: Karin Forsberg Nilsson, dekan, Uppsala universitet
Kan AI se mer än en patolog?
Carolina Wählby, professor, Uppsala universitet
Kan AI hjälpa oss hitta nyttiga (och giftiga) molekyler?
Jens Carlsson, professor, Uppsala universitet
Så kan AI möjliggöra precisionsdiagnostik för alla
Mattias Rantalainen, docent, Karolinska Institutet
Paneldiskussion och frågestund
11:30
Session 2: Kliniska aspekter av AI
Moderator: Åsa Johansson, docent, Uppsala universitet
Skräddarsydda behandlingar för hjärnskador
Elham Rostami, docent, Akademiska sjukhuset
Nu lär AI oss människor att tolka EKG
Johan Sundström, professor, Uppsala universitet
Samspelet mellan AI och människa i bilddiagnostik
Claes Lundström, professor, Linköpings universitet
Paneldiskussion och frågestund
12:30
LUNCH
13:30
Session 3: Etiska och juridiska aspekter av AI
Moderator: Johan Sundström, Uppsala universitet
Etiska utmaningar och användarperspektiv med AI i vården
Jennifer Viberg Johansson, docent, Uppsala universitet
Samspelet mellan AI och kvalitet inom hälso- och sjukvård: ett rättsligt perspektiv
Santa Slokenberga, docent, Uppsala universitet
Regulatoriska perspektiv på AI i svensk sjukvård
Gabriel Westman, docent, Läkemedelsverket
Paneldiskussion och frågestund
14:45
FIKAPAUS
15:15
Utdelning av Upsala Läkareförenings Olof Rudbeckpris 2024
Stellan Sandler, ordförande
15:30
Kan vi utrota gynekologisk cancer – från grundforskning till patientnytta
Pristagare 2024: Ulf Gyllensten, professor, Uppsala universitet
16:00
Dekan Karin Forsberg Nilsson summerar dagen
Tidigare Olof Rudbeckpristagare
- 2023 Ann-Christine Syvänen
- 2022 Ulf Landegren
- 2021 Lars Lannfelt
- 2020 Christer Betsholtz
- 2019 Kerstin Lindblad-Toh
- 2018 Ulf Pettersson
- 2017 Lisa Ekselius
- 2016 Bengt Glimelius
- 2015 Otto Cars
- 2014 Lena Claeson-Welsh
- 2013 Leif Andersson
- 2012 Bengt Westermark
- 2011 Lars Wallentin
- 2010 Per Westermark
- 2009 David Bergqvist
- 2008 Bo Hellman
- 2007 Lars Grimelius
- 2006 Torvard Laurent
- 2005 Hans G Boman
- 2004 Leif Wide
- 2003 Carl Henrik Heldin
- 2002 Ulf Lindahl
- 2001 Karl Erik Hagbarth
- 2000 Svante Pääbo
- 1999 Lars Terenius
- 1998 Per A Peterson
Olof Rudbeck den äldre
Olof Rudbeck den äldre (1630–1702) var en framstående vetenskapsman som verkade vid Uppsala universitet under 1600-talet. Han var ett universalgeni och gjorde betydande insatser inom flera områden.
Redan som ung anatomistuderande upptäckte han lymfkärlen och deras betydelse. Vid den tiden undervisade Uppsala universitet ännu inte i medicin, men Olof Rudbeck var initiativrik och bidrog till att utveckla den medicinska utbildningen vid universitetet.
Som professor i medicin, med ansvar för undervisning i bland annat anatomi, lät han bygga den Anatomiska teatern ovanpå Gustavianum, det dåvarande universitetshuset. Där kunde han undervisa studenter och demonstrera människans anatomi för allmänheten. Han lät också anlägga den botaniska trädgården, nuvarande Linnéträdgården, där medicinstudenterna kunde lära sig botanik och studera medicinalväxter.