Nyhetsarkiv 2020-06-30 — 2024-01-11

Ny avhandling om kristen nationalsocialism

2024-01-11

19 januari försvarar CEMFORs Gustaf Forsell sin avhandling Blodet och Korset: Tankefigurer i kristen nationalsocialism i Sverige, 1925-1945.

Var nationalsocialister i mellankrigs- och krigsårens Sverige kristna? Frågan belyser ett förbisett element i den historiska svenska nationalsocialismens idékomplex. Trots varierande positioneringar tillskrev svenska nationalsocialister kristendom en nyckelfunktion i hur de ansåg det vara möjligt att förbinda en föreställt storslagen men förlorad guldålder med revolutionära och utopiska framtidssyner.

Blodet och korset är en studie av visioner om ett Sverige som aldrig införlivades. Den visar genom analyser av nationalsocialistiska publikationer, korrespondens och tidigare hemligstämplat polisiärt undersökningsmaterial att svenska nationalsocialisters idéer om kristendom ingick i deras strävan efter en rasbaserad, antidemokratisk och antiegalitär samhällsordning. Dessa idéer medförde nätverksbildningar över parti- och nationsgränser men föranledde också frågeställningar om hur kristen teologi kunde inkorporeras i en nationalsocialistisk världsåskådning: Var Jesus arier? Hur förhöll sig kristendom till fornnordisk mytologi? Var Jesu lära ett resultat av den nordiska rassjälen?

Blodet och korset bidrar med ny kunskap om hur svenska nationalsocialister inkorporerade idéer om kristendom i sitt politiska projekt att upprätta ett nationalsocialistiskt samhälle. Den visar att nationalsocialister använde sig av kristendoms- och samhällsuppfattningar som var vitt spridda i och utanför Sverige och att de omtolkade dem för att på revolutionär väg försöka återuppliva en lära de menade uttryckte den nordiska rasens överlägsenhet.

Nya forskningsmedel till CEMFOR

2024-01-11

Tomas Poletti Lundström, tillsammans med Markus Lundström (Mittuniversitetet) har tilldelats medel från Vetenskapsrådet för deras projekt Frikyrkan och Förintelsen: Den svenska pingströrelsens förhållande till antisemitism 1930-1974

Forskningsprojektet Frikyrkan och Förintelsen undersöker den svenska pingströrelsens förhållande till antisemitismen. Trots dess viktiga roll i en av de stora svenska folkrörelserna har pingströrelsens relation till antisemitism och Förintelsens fasor fått förvånansvärt lite uppmärksamhet inom forskningen. Projektet avser att fylla denna kunskapslucka genom en systematisk kartläggning av eventuella förbindelser mellan den svenska pingströrelsen och antisemitiska idéer och aktörer.Syftet med projektet är att utforska såväl samband som avståndstaganden till antisemitism i den svenska pingströrelsen under perioden 1930 till 1974. Perioden tar sin början med invigningen av Filadelfiakyrkan i Stockholm där den namnkunnige och inflytelserike pingstledaren Lewi Pethrus tjänstgjorde som pastor. Studien sträcker sig fram till Pethrus bortgång trettiofyra år senare.Forskningen bygger på en genomgång av ett omfattande källmaterial. Det inkluderar personarkiv som tillhör Lewi Pethrus och Eric Wärenstam, den senare en framstående fascism forskare, pingstvän och författare. I materialet ingår också tre massmedier som under perioden var knutna till pingströrelsen; tidskrifterna Den Kristne och Evangelii Härold samt dagstidningen Dagen. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av social rörelseteori.Projektet söker generera ny och kritisk kunskap om antisemitismens roll inom en av de mest betydelsefulla folkrörelserna i den svenska historien. Genom att klarlägga pingströrelsens förhållande till antisemitism och Förintelsen kommer denna studie att bidra till en fördjupad förståelse för hur den svenska pingströrelsen utvecklades på det politisk-ideologiska området under Lewi Pethrus ledarskap. Projektet bidrar därmed med kunskap om antisemitismens historiska ställning i det moderna svenska samhället och har bredare implikationer för att främja tolerans och motverka rasism och diskriminering.

Nytt forskarnätverk om fascism, högerradikalism, - extremism, och -populism

2024-01-11

The Centre for Integrated Studies on Culture and Society (CIRCUS) har beviljat medel till CEMFOR tillsammans med en rad forskare vid Uppsala universitet för att etablera forskarnätverket SWEFAS.

Det nystartade forskningsnätverket SWEFAS syftar till att samla och koordinera den expertis som finns i Sverige om fascism, högerradikalism/extremism/populism och till att fördjupa samarbetet med nordiska och internationella nätverk inom fältet, NORFAS och COMFAS. Nätverket vill erbjuda en mötesplats för utbyte mellan forskare från olika discipliner med olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter och som studerar olika perioder och länder och på så sätt generera nya mångdisciplinära och komparativa forskningsprojekt. Därigenom hoppas nätverket kunna bidra till att utveckla den svenska fascismforskningen men också ge bidrag till forskningen internationellt.

Call for papers: Nordic Conference on Racism and Education 15-16 May 2024

2024-01-11

A two-day summit of talks, activities, and multidisciplinary discussions on the role, experiences and practices of racism as well as ethnic and religious discrimination in the educational sector.

The conference aims to open discussions on how to understand the complex realities of racism and ethnic and religious discrimination in relation to education - often heralded in policy discourse as key to combat racism and to promote an inclusive democratic society. The ambition of the conference is to bridge disciplinary, thematic, theoretical and methodological boundaries - including long-standing barriers between research on racism and antisemitism - in order to open a space for critical scholarship during this divisive time.

We invite paper abstracts and panel proposals of both theoretical, methodological and empirical kind. We encourage submissions from both junior and senior scholars.

The conference is organized by Uppsala University, Department of Education (EDU), together with the Center for Multidisciplinary Studies on Racism (CEMFOR/UU), the Segerstedt Institute (GU), the Living History Forum, Department of Society, Culture and Identity (MAU) and the Forum for Jewish Studies (UU).

Call for Papers

Despite the emphasis placed in political and public debate on education as key to combat racism and to promote an inclusive society, the educational sector – from preschool to higher education – continues to be a site of everyday racism(s) as well as ethnic and religious discrimination. It is within the educational context that most children experience racism for the first time, often as early as kindergarten, and research has shown that racism and ethnic and religious discrimination are the most common forms of harassment in the educational sector. Despite good intentions, teachers, staff and institutional educational reform frequently contribute to and reproduce racial practices, knowledges and structures. Given the complex heterogeneity that characterizes the social and political field of education, as well as racism as a social and political practice, the Nordic Conference on Racism and Education aims to offer a multidisciplinary forum that bridges conceptual, methodological and disciplinary divides. Our starting point is that there is no racism in the singular, only racisms in the plural (Goldberg, 1993).

We invite paper abstracts and panel proposals of both theoretical, methodological and empirical kind and we encourage submissions from both junior and senior scholars.

Topics to be discussed during the conference include, but are by no means limited to:

  • Experiences of racism and ethnic and/or religious discrimination among negatively racialized students, and students belonging to minorities
  • Experiences of racism and ethnic and/or religious discrimination among educational staff and guardians
  • Prevalence of racism and ethnic and/or religious discrimination in school, including higher education
  • Relation between racism(s) towards different groups of negatively racialized students
  • Institutional forms of racism across different levels of education
  • Anti-racist work in preschool, school and higher education
  • Ethical methodologies to study racism and ethnic and/or religious discrimination in education
  • Dissemination of conspiracy theories in school: How are they understood and handled by schools?
  • Teaching and learning about the Holocaust as a means to counter racism and ethnic and religious discrimination (e.g. antisemitism, antiziganism, islamophobia)
  • One size fits all? Educating about different forms of racism and to differently racialized groups and religious minorities
  • Critical analyzes of educational material
  • Prevention against racism and (ethnic and religious) discrimination as well as violence prevention work with children and young people
  • Segregation, school policy reforms and structural racism
  • Health aspects of racism and discrimination
  • Anti-racist school social work
  • The education system's level of knowledge in matters of racism and discrimination
  • Negative societal costs of racism, discrimination and anti-democratic forces

Submit your abstract or panel proposal by 16 February 2024

Submission site: https://doit.medfarm.uu.se/bin/kurt3/kurt/99962
Abstract lenght: 300 words

For more information, see www.ncre2024.com

Call for Papers: NOS-HS exploratory workshop: Resilience, Racism and Colonialism

2023-05-24

Uppsala University, 31 October - 1 November 2023

The network Politics and Power of Resilience (POWERS 2023-2024) aims at developing multidisciplinary critical discussions on resilience and its power effects in the Nordic context. The project is funded by The Joint Committee for Nordic research councils in the Humanities and Social Sciences (NOS-HS) and its exploratory workshop program.

The aim of the workshop is to initiate a scholarly discussion on the interlinkages between resilience, colonialism and racism. Rapid and drastic global changes have prompted the political and social scientific use of ‘resilience’. Resilience is narrated as an answer to questions of security, well-being, adaptation as well as to rising xenophobia and postdemocratic values in times of permanent crisis. However, critical resilience scholarship has noted how the need for resilience tends to apply to some groups of people, especially those already marginalised and vulnerable. Research has highlighted the persistence of colonial and racist societal structures and problematised how certain communities become defined by reactive adaptation and disciplined through expectations of endurance. By building on such observations, we ask: How do resilience, racism and colonialism (re)create divisions in contemporary societies and global orders? How can we understand the workings of colonialism under new shapes and manifestations, beyond ideas of linear progress? What kinds of power implications are embedded in the intensifying calls – within various social, political and economic contexts – to embrace and promote resilience? The workshop invites papers that in one way or another examine colonialism, racism and/or resilience. Theoretical, empirical or methodological papers reflecting these topics are welcome.

The two-day workshop will include keynote talks, paper presentations and “a writing clinic” for the purposes of developing a special issue on the theme of the POWERS network. A keynote speech will be given by Mattias Gardell, Nathan Söderblom Professor in Comparative Religion, and researcher at the Centre for the Multidisciplinary Studies of Racism (CEMFOR). He has examined the intersections of religion, politics, racism and violence.

There is some travel funding available for early career scholars affiliated with Nordic universities (doctoral candidates and postdoctoral researchers max. 5 years after completing their PhD). The aim is to support the attendance of scholars from a variety of Nordic countries and universities.

Please send your abstracts (max. 300 words) by 15 June 2023 to powers@ulapland.fi

If you wish to apply for travel funding, please include the following information in your abstract submission:

  • description of your career stage
  • estimation of your travel costs to Uppsala (tickets & accommodation)

Please note that there is no participation fee for the workshop.
For more information www.ulapland.fi/powers

Welcome!
Workshop organisers Marjo Lindroth, Heidi Sinevaara-Niskanen and Julian Reid (University of Lapland), Claes Tängh Wrangel (Uppsala University) and Frank Sejersen (University of Copenhagen)

CEMFOR får 2023 års hedersomnämnande av Uppsala kommuns jämställdhetsråd

2023-03-10

Uppsala kommuns jämställdhetsråd delar varje år ut ett hedersomnämnande till personer eller verksamheter som på ett avgörande sätt bidragit till jämställdhet i Uppsala.

2023 får Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) vid Uppsala universitet Uppsala kommuns hedersomnämnande.


Evelina Solem, vice ordförande i jämställdhetsrådet, Claes Tängh Wrangel, föreståndare CEMFOR, Uppsala universitet, Tobias Smedberg, ordförande i jämställdhetsrådet.

Juryns motivering lyder:

Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) vid Uppsala universitet tilldelas Uppsala kommuns hedersomnämnade 2023 för sin intersektionella och tillämpbara forskning om rasism. Med sin forskning och kompetens är CEMFOR en viktig resurs för Uppsala kommun och våra invånare, särskilt i en tid när rasism och jämställdhet tenderar att bli en fråga om åsikter och subjektiva upplevelser

- Det betyder mycket att känna stöd från den lokala politiken, från Uppsala kommun och från Jämställdhetsrådet. Det är ett uppmuntrande som behövs i tider där våra profilfrågor, rasism och diskriminering, tyvärr har normaliserats i samhället. För oss är arbetet mot rasism och diskriminering en förutsättning för integration och en nyckel för att skapa ett inkluderande samhälle och en hållbar demokrati. För att uppnå det målet måste vi förstå vad rasism och diskriminering är, hur det erfars, uttrycks, normaliseras och hur det utmanar demokratiska värderingar - det är vårt uppdrag på CEMFOR, och vi vill tacka Uppsala universitet och dess Vetenskapsområde för humaniora och samhällsvetenskap och speciellt Teologiska fakulteten vid UU som satsar och tror på detta uppdrag, säger Claes Tängh Wrangel, föreståndare på CEMFOR vid Uppsala universitet.

CEMFOR får hedersomnämnandet för sin intersektionella och tillämpbara forskning om rasism.

- Vårt intersektionella arbete började med våra grundare, särskilt professor Irene Molina, och fortsätter idag i våra forskningsprojekt och vårt dagliga arbete, säger CEMFORs vetenskapliga ledare Michał Krzyżanowski. Exkluderingens politik är en gemensam nämnare för våra projekt, i vilka vi ser hur olika former av exkludering samverkar, däribland rasism, olika former av diskriminering och ojämställdhet i fråga om genus. Samtliga av dessa exkluderingsformer, och hur de samverkar, kräver en noggrann, objektiv empirisk skärskådning. Vi är djupt hedrade av att vårt arbete erkänns av Uppsala kommun och jämställdhetsrådet, och vi är tacksamma för det uppmuntrande som det ger oss att fortsätta vår forskning och arbete.

Uppsala kommuns jämställdhetsråd är ett forum för dialog mellan förtroendevalda och externa aktörer. Rådet ska öka kunskapen om jämställdhet och hbtq och höja medvetenheten om vikten av dessa perspektiv i Uppsala kommun.

Läs mer: https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/nyheter-och-pressmeddelanden/2023/platsutvecklingen-i-gottsunda-vinner-kommunens-jamstalldhetspris/

Video från prisutdelningen:
https://bit.ly/3YyfSep

May-Britt Öhman utsedd till expert i Renmarkskommittén

2023-03-02

May-Britt Öhman, docent i miljöhistoria och forskare vid CEMFOR har utsetts till expert i regeringens Renmarkskommittén (N 2021:02).

Renmarkskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté, tillsatt av regeringen sommaren 2021. Dess uppdrag är att lämna ett förslag till en ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen (1971:437). Kommittén har även till uppdrag att analysera det samiska folkets rätt till jakt och fiske, både för samer som idag är medlemmar av samebyar samt för de som inte är medlemmar i samebyarna.

I kommittén ingår förutom de parlamentariska företrädarna även sakkunniga respektive experter.

Det första delbetänkandet skall inlämnas 31 augusti 2023. Uppdraget skall slutredovisas i maj 2025.

Läs mer: https://sou.gov.se/n-202102-renmarkskommitten/

Texter sökes till antologi om rasism och antirasism i skola och förskola

2023-02-24

Vi söker förslag på kapitel till en ny antologi med arbetstiteln ”Likhetens logik – olikhetens praktik: Rasism och antirasism i svensk förskola och skola”.

Trots att skolvärlden formellt ska präglas av värden som likvärdighet, demokrati och nolltolerans mot rasism och främlingsfientlighet, utgör rasism en del av vardagen i svenska skolor – en struktur som skolvärlden och skolpolitiken riskerar att både reproducera och förstärka.

Syftet med antologin är att möjliggöra ett tvärvetenskapligt samtal om hur rasism uttrycks, förstås, hanteras och möjliggörs i den svenska förskolan och skolan.

Redaktionskommittén välkomnar empiriska och teoretiska bidrag från doktorander såväl som seniora forskare från olika discipliner.

Några exempel på teman som kapitel kan beröra:

  • Erfarenheter av rasism och etnisk och eller religiös diskriminering bland nyanlända och negativt rasifierade elever, skolpersonal och vårdnadshavare
  • Antirasistiskt arbete i förskolan och skolan
  • Kritiska analyser av pedagogiskt material

Abstrakt på svenska max 300 ord samt nyckelord skickas senast 31 mars 2023 till claes.wrangel@cemfor.uu.se. Förslag på kapitellängd är max 6000 ord.

Kontakt:
​Markus Lundström, universitetslektor i sociologi, Mittuniversitetet, markus.lundstrom@miun.se
Hassan Sharif, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet, hassan.sharif@edu.uu.se
Claes Tängh Wrangel, föreståndare/forskare, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Uppsala universitet, claes.wrangel@cemfor.uu.se

Forskningsfinansiering till CEMFOR för att driva internationell workshopserie om resiliens och kolonialism

2022-12-15

CEMFOR deltar i ett internationellt forskningsnätverk som har blivit tilldelade medel från NOS-HS (The Joint Committee for Nordic research councils in the Humanities and Social Sciences) för att driva en internationell workshopserie om resiliens som ett uttryck för global styrning. Deltagande institutioner är University of Lapland (Finland) och University of Copenhagen. Workshoppenserien ingår i CEMFORs temaområde biopolitik och rasism.

Den första workshoppen, kolonialism och resiliens, kommer hållas vid CEMFOR hösten 2023. Under workshoppen kommer vi att undersöka interrelationen mellan koloniala maktstrukturer, internationella organisationer och det globala arbetet med att bygga resiliens bland "sårbara" populationer. Den andra workshoppen, neoliberalism och resiliens, kommer hållas våren 2024 i Köepnhamn och den tredje workshoppen, militärstrategisk resiliens, planeras i Rovaniemi hösten 2024.

Finansiär: NOS-HS (40 000 EUR)

Forskningsfinansiering till CEMFOR för att etablera nätverk om antisemitism i den svenska skolan

2022-12-15

Vetenskapsrådet har beviljat medel till ett treårigt forskarnätverk om antisemitism och undervisning med namnet ”Learning, prevention and consequences of antisemitism in the Swedish educational system”.

Nätverket kommer ledas av Christer Mattsson (Segerstedtinstitutet) och övriga deltagare är Malin Thor Tureby (Malmö universitet), Lars M. Andersson (Forum för judiska studier, Uppsala universitet), Mirjam Katizin (Malmö stad), Oscar Österberg (Forum för levande historia) samt Claes Tängh Wrangel (CEMFOR).

Finansiär: Vetenskapsrådet (1 500 000 SEK)

Nyhet: CEMFORs föreståndare Claes Tängh Wrangel tilldelas finansiering från Vetenskapsrådet (VR) för sitt projekt "Cybersäkerhet och ansvarets politik: Omförhandlingar av stat-medborgare relationer i en digital demokrati"

2022-12-15

Kriget i Ukraina har gjort frågan om cybersäkerhet mer aktuell än någonsin. Aktörer runt om i världen ställer sig frågan om hur man ska skydda sig mot dessinformation och cyberangrepp. I en tid när samhällets system är tätt sammanflätade kan cyberattacker få ödesdigra konsekvenser. Frågor om vem som är ansvarig för att verka för cybersäkerhet och vem som ska hållas ansvarig vid en cyberattack är centrala i globala debatter om cybersäkerhet. Internets icke-rumslighet och globala arkitektur kan göra det svårt att spåra attacker och inte minst att lagföra brott under befintliga jurisdiktioner, vilket gjort att flera aktörer efterfrågar ny ansvarfördelning för att minimera hotbilden.

I detta forskningsprojekt studerar vi och begreppsliggör de ideologiska och politiska konsekvenserna av hur ansvar förstås, uttrycks och implementeras i svensk cybersäkerhetspolitik. Utgångspunkten för projektet är att ansvar inte är en strikt teknisk eller juridisk fråga, utan i allra högsta grad politisk. Fördelningen av ansvar är en grundläggande fråga inom politisk filosofi. Hur vi ser på ansvar skiljer sig mellan olika ideologier: från (neo)liberalismens fokus på ansvar som en individuell kapacitet, till mer sociala definitioner av ansvar som betonar t.ex. länken mellan ansvar och solidaritet, eller relationen mellan ansvar, tillit och makt.

Studiens fokus är Sverige, där internationella samarbetspartners, regering och riksdag samt myndigheter - däribland det nya nationella cybersäkerhetscentret - kommer att studeras genom textanalys och intervjuer. Projektet strävar efter att diskutera hur vår strävan efter cybersäkerhet påverkar vårt samhälle och vår demokrati. Hur kan vårt digitala liv främjas och säkras utan att ge avkall på personlig integritet, mänskliga rättigheter och demokrati? Projektet bidrar därmed till ett bredare samtal om statens och individens roller i ett digitaliserat samhälle.

Projektet utförs tillsammans med Simon Larsson och Max Boholm (GU).

Finansiär: Vetenskapsrådet (4 800 000 SEK)

CEMFOR på MR-dagarna

2022-11-14

Denna vecka kommer CEMFOR vara på plats på MR-dagarna i Örebro 17-18/11. Vi kommer både att lansera Mattias Gardell samskrivna bok Att mäta rasism, och diskutera rasism och diskriminering i den svenska skolan (organiserat tillsammans med CRS och Fredens hus).

Detaljerat program:

1. Om det var du: Rasism och diskriminering i skolan
Claes Tängh Wrangel, Jesper Magnusson
Thursday November 17, 2022 12:00 - 12:30 Lilla scenen

2. Det påstådda hotet från människor i flykt
Föreningen Ordfront, Anna Wigenmark, Mattias Gardell, Sara Mardini, Sean Binder
Thursday November 17, 2022 16:00 - 17:00 Club 700

3. Att mäta rasism - Boklansering
Edda Manga , Mattias Gardell, René León Rosales
Friday November 18, 2022 09:00 - 10:00 Club 700

4. Är det en mänsklig rättighet att bränna koranen?
Föreningen Ordfront, Mattias Gardell, Anna Wigenmark
Friday November 18, 2022 10:30 - 11:30 Kongresshallen

Ny publikation: Att mäta rasism

2022-11-10

CEMFORs Mattias Gardell är aktuell med antologin Att mäta rasism(Mångkulturellt centrum, 2022). Boken är ett resultat av forskningsprojektet Metodologiska laboratorier (finansierat av Vetenskapsrådet) och syftar till att introducera en metod för att mäta rasism utan att reproduceras rasistiska gruppkategorier.

Rasism har långtgående konsekvenser för människors livsvillkor och för samhällets demokratiska grund. Samtidigt är rasism inte en naturordning utan ett politiskt problem som kan påverkas och på sikt åtgärdas. För att förändra rasism krävs kunskapsbaserat arbete och ändamålsenliga uppföljningsverktyg. Att mäta rasism utan att reproducera rasism är dock en utmanande uppgift.

I denna bok undersöks frågan om att mäta rasism från en rad teoretiska och historiska synvinklar och ett konkret förslag presentas på hur rasismens effekter för olika befolkningsgrupper skulle kunna mätas: Balingsholmsmodellen. Denna modell kan användas för att undersöka hur rasism inverkar på människors livsvillkor på nationell och regional nivå.

Minnesdag om svensk samepolitik med kulturministern på plats

2022-11-02

För att förstå samisk rättighetskamp idag är det viktigt att förstå den historiska diskriminering som samer har upplevt i Sverige. Därför arrangerade Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala Universitet, tillsammans med Amnesty Sápmi och Sameföreningen i Stockholm, en minnesdag den 29 oktober för att ur olika perspektiv belysa den svenska samepolitiken. Parisa Liljestrand, som är nytillträdd kulturminister med ansvar för samepolitiska frågor, medverkade.

Rose-Marie Huuva, visionär multikonstnär, berättade vid Minnesdagen om sitt konstverk "Objekt för forskning - hur länge? (1999) som handlar om de kranier vilka 1915 grävdes upp på Rounala kyrkogård, och legat i lådor Uppsala universitet sedan dess, samt använts för forskning ända in i nutid. Uppsala universitet har i september i år framställt en begäran till regeringen om återbegravning.
Foto: Anders Löwdin

Närmare 100 personer deltog i minnesdagen i Stockholm och över 250 personer var med online. Både kulturminister Parisa Liljestrand (M), och Amanda Lind (MP), ordförande för riksdagens kulturutskott, deltog i minnesdagen om den svenska samepolitiken, som i allra högsta grad påverkar det samiska folket idag.

Politiker från ytterligare tre riksdagspartier deltog som åhörare – Catarina Deremar (C), Hans Ekström (S), Lorena Delgado Varas och Jessica Wetterling (V). Att fem riksdagspartier närvarar och visar respekt för samernas upplevelser och vittnesmål är betydelsefullt. Det kan bidra till ökade insatser för att hela majoritetssamhället ska få kunskap om denna mindre smickrande berättelse om Sverige och svensk samepolitik.

Tre ambassadörer medverkade – Bernard Philip, Australien, Jason LaTorre, Kanada och Andrew Jenks, Nya Zeeland. De har kommit längre i sitt försoningsarbete med urfolk och delade med sig av sina erfarenheter även om processerna är olika och kommer att präglas av de oförrätter som har begåtts i respektive land.

”Våra vänners erfarenheter är aktuella och angelägna, särskilt med tanke på arbetet inom sanningskommissionen för det samiska folket”, sa Inger Axiö Albinsson, ordförande för Sameföreningen i Stockholm.

Maritha Sandberg Lööf från Sameföreningen i Stockholm var programledare och nio samer höll tal, däribland docent May-Britt Öhman från CEMFOR och Matti Blind Berg, ordförande för Svenska samernas riksförbund.

Den svenska politiken har skapat konflikter inom det samiska samhället med lagar som skiljer på samer och samer, men också konflikter mellan samer och majoritetssamhället inte minst när det gäller markexploatering av samernas traditionella marker.

May-Britt Öhman framhöll i sitt tal hur rasismen användes historiskt som ett verktyg för att ta kontroll över naturtillgångar i Sápmi:

”Människor som levde i områden med rikliga naturresurser framhölls som lägre stående och i behov av styrning och kontroll. En berättelse om att det var för nationens bästa – och för deras eget bästa – etablerades. Men, att det inte var för dessa människors eget bästa, var och uppenbart. För vinsterna stannade aldrig där de togs ifrån, utan fördes till Stockholm, då som idag. De områden som naturresurserna har tagits blev fattiga och är det även idag”.

Många kommuner i Sápmi är fattiga och har bristande samhällsservice, trots sina naturresurser som förser Sverige med energi genom vattenkraft och enorma inkomster till statskassan via Sveaskogs kalhyggesbruk och LKAB:s gruvdrift.

För May-Britt Öhman handlar det inte bara om ekonomi. Hon lyfte fram att samernas traditionella områden drabbas av allvarlig miljöförstöring när naturresurserna exploateras.

”Rasismen finns kvar och de blossar upp när kampen om naturresurserna skärps”, sa Matti Blind Berg och berättade om näthat och hatbrott i samband med att Högsta domstolen gav Girjas sameby rätt mot svenska staten när det gäller småviltsjakt och fiske ovanför odlingsgränsen.

Matti Blind Berg berättade hur rasismen mot samer frodas i norra Sverige. När icke-samiska skolbarn i Kiruna kommun inte ville åka med samma skolbuss som ”l*ppungarna” valde de ledande beslutsfattarna i kommunen INTE att sätta ner foten. Nej, de valde att sätta in en separat buss till de icke-samiska barnen. År 2022. ”Tankarna går till politiken i den amerikanska södern på 60-talet och till Sydafrika i mer modern tid”, sa Matti Blind Berg.

Under minnesdagen hedrades minnet av de samer som har utsatts av rasbiologernas mätningar, registreringar och fotograferingar och minnet av de samer vars kvarlevor ännu finns på svenska museer och institutioner av Eva Forsgren, vars tal hade titeln ”Den sista vilan, men ingen frid”, Rose-Marie Huuva, som i över femton år har kämpat för att samerna som har stulits från kyrkogården i Rounala ska återbegravas och Ylva Gustafssonsom berättade om bilderna på hennes fyraåriga pappa i rasbiologernas bildarkiv i Uppsala. Peter Rodhetalade om statens strategi för att utradera skogssamerna, som var i vägen för nybyggare, vattenkraft och skogsbruk – en brutal assimileringspolitik, som har drabbats hans familj.

Daniel Holst Vinka, Sametingets ordförande, berättade att det rasbiologiska institutets arbete ligger så nära hans familj så att han inte kan prata om det – än. Han säger att rasbiologin har klippt sönder relationer och att rasbiologins offer faktiskt också är de barn som ännu inte har fötts.

Urfolksdeklarationen, som ger urfolk rätt till kvarlevor efter sina anfäder och sina ceremoniella föremål, antogs för 15 år sedan.

”Men arbetet med återbördande går förfärligt trögt i Sverige, så sakta att vi får upprepad och hård kritik från det internationella samfundet” sa Kerstin Andersson, som lyfte fram samiska kvarlevor, offergåvor, ceremonitrummor och sejtar i sitt tal: ”De måste få komma hem till Sápmi”.

Cecilia Tengroth, generalsekreterare för Svenska FN-förbundet, var både rörd och upprörd efter att ha lyssnat på vittnesmålen från samer som talade: ”Jag är jurist, så jag tittar på frågor med juridiska glasögon, och det finns tydlig lagstiftning och internationell rätt att förhålla sig till. Från FN-förbundet vill jag uttrycka ett starkt stöd och solidaritet, vi måste ta tag i de här frågorna här och nu”.

Här kan ni se hela minnesdagen, textad version kommer inom kort: https://www.youtube.com/watch?v=ZO99P6giNp4​

Reportage i Sameradion https://www.svt.se/nyheter/sapmi/nya-sameministern-jag-ska-lyssna-och-lara?fbclid=IwAR0XAy1cVBub9-f4kdzG9V559Qn61mMlRROcUFSXN4qnGGgtkbGOCw85wrE

Text: Kerstin Andersson och May-Britt Öhman
Kontaktperson: May-Britt Öhman may-britt.ohman@cemfor.uu.se

CEMFOR avslutar affiliering till EIR

2022-10-17

Med anledning av den senaste tidens medierapportering kring Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Uppsala universitet, och dess affiliering till 2021 års European Islamophobia Report (EIR), vill vi göra följande klargöranden:

  • I likhet med flertalet internationella universitetscenter, grundades CEMFORs affiliering till EIR på strikt akademiska skäl. Vårt syfte var att stödja kritisk och självständig forskning om islamofobi, nationellt såväl som internationellt.
  • Vår affiliering till EIR var i linje med CEMFORs formella uppdrag att ”bedriva internationellt högstående forskning om integration, rasism och diskriminering och bidra till ny kunskap inom dessa områden”.

Vi väljer nu att avsluta vår affiliering till EIR, då vi vill undvika direkt eller indirekt politisering av den akademiska forskningen om islamofobi nationellt såväl som internationellt.

Vi vill betona att CEMFOR förblir djupt engagerat i det pågående, kritiska och mångvetenskapliga arbetet med att studera olika former av rasism och diskriminering, inklusive en växande islamofobi, i Europa och globalt (vår egen forskning finns tillgänglig på www.cemfor.uu.se).

Vi vill även understryka att forskning om rasism och diskriminering – vilket fortsätter vara av yttersta vikt för att försvara demokratiska kärnvärden om ett öppet och inkluderande samhälle – ska vara möjlig att utföra i en anda av akademisk frihet, utan några former av politisk, medial och/eller annan direkt eller indirekt påverkan eller tvång.

För frågor, vänligen kontakta CEMFORs föreståndare Claes Tängh Wrangel (info@cemfor.uu.se) eller Uppsala universitets presstjänst (press@uu.se).

Islamofobin ökar enligt European Islamophobia Report 2021

2022-09-29

I den sjätte utgåvan av European Islamophobia Report ger 37 lokala forskare och experter inom rasism och mänskliga rättigheter en överblick över islamofobins institutionalisering, uttryck och utbredning i Europa. Den svenska delen av denna rapport pekar på en oroväckande ökning och normalisering av islamofobi i Sverige. Publikationen stöds av ett antal framstående forskningsinstitut och lärosäten inklusive Cemfor. Kapitlet om Sverige är skrivet av bl.a. Emin Poljarević, forskare vid Teologiska institutionen (UU).

Den svenska delen av European Islamophobia Report 2021 pekar mot en snabbt växande islamofobi inom svensk politik, i synnerhet genom borgerliga partiers tilltagande antimuslimsk retorik och deras närmanden till det högerextrema och öppet islamofoba Sverigedemokraterna. Översiktens slutsatser redogör för en tilltagande institutionalisering av islamofobin genom en del svenska myndigheters oproportionerliga granskning av muslimska civilsamhällsorganisationers. Ett antal myndigheter har därmed kunnat sanktionera och därmed kraftig begränsa en del muslimska civilsamhällesorganisationers möjligheter till samhällsdeltagande. Forskarna redogör också för hur antimuslimsk radikalisering av framstående onlineplattformer och av inflytelserika debattörer legitimerat islamofobisk retorik. Muslimska minoriteters samhällsengagemang i folkbildning, demokratisk mobilisering och i offentliga debatt har kommit att uppfattas som en nationell säkerhetsfråga.

Läs rapporten här

Antagningen till höstens kurs i "Att studera rasism" nu öppen!

2022-03-23

Antagning till höstens kurs "Att studera rasism: en mångvetenskaplig introduktion" är nu öppen! Sista anmälnignsdag är 19 april 2022. Kursen är framtagen av oss på CEMFOR och ges som fristående kurs på avancerad nivå. Behörig att söka är du som har en kandidatexamen i valfritt ämne inom humsam-området.

Kursen ger en avancerad introduktion till studiet av rasism utifrån fyra analytiska teman: rasism och historia; rasism och kultur; rasism och staten; samt rasism i vardagen. Varje tema aktualiserar intersektionella perspektiv (genus/sexualitet/klass/religion) på rasism och ger studenten analytiska verktyg för att kunna bedriva egna studier av rasism och rasistiska fenomen i det förflutna eller samtiden.

Kursansvarig är Patricia Lorenzoni, forskare på CEMFOR. Sök kursen på antagning.se

Minnesdag för Rasbiologiska institutet väckte stor uppmärksamhet i media

2022-02-22

Förra veckans difgitala minnesdag 100 år i Rasbiologiska institutets skugga rönte stor uppmärksamhet i media. Här listar vi en samling av nyhetsartiklar och reportage som följde på dagen. Minnesdagen arrangerades tillsammans med Forum för judiska studier och Centrum för forsknings- och bioetik. Berörda enskilda och grupper, organisationer och forskare bjöds in för att diskutera och dela med sig erfarenheter av rasbioloigiska isntitutets verksamhet och konsekvenser.

Så drabbades samerna av den rasbiologiska forskningen

2021-12-14

Rasbiologiska institutets arbete med att kategorisera folkgrupper i olika raser och värdera dem sinsemellan baserades på jämförelser mellan personer som ansågs representera olika raser. Ett särskilt stort intresse riktades mot den samiska befolkningen i egenskap av att vara Sveriges enda urfolk.

– Jag skulle säga att det var väldigt stort fokus på samer och att samer var deras främsta studieobjekt. Men det fanns andra grupper också som romer, resandefolk, judar och finnar som undersöktes. Det handlade om att skapa bilder om vad som är svenska ideal. Vad är svenskhet? säger May-Britt Öhman, som är forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR). Läs vidare på Uppsala universitets nyhetsbrev

Flaggdag för samisk medborgarrättsaktivist - Till minne av Elsa Laula Renbergs

2021-11-29

Den 29 november är det allmän samisk flaggdag i Sverige, Norge, Finland och Ryssland för att hedra och uppmärksamma medborgarrättsaktivisten och demokratiförkämpen Elsa Laula Renbergs födelsedag.

100 år efter initiativet till att samla samer över nationsgränserna och protestera mot staternas samepolitik får Elsa Laula den uppmärksamhet hon förtjänar. Hennes födelsedag den 29 november blir allmän samisk flaggdag. Det beslöt sametingsparlamentariker från hela Norden när de träffades i Trondheim den 7 februari 2017.
Mer att läsa finns på Sametingets hemsida

Nyhet: Forskaren May-Britt Öhman tilldelas finansiering från Vetenskapsrådet (VR) för sitt projekt "Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem"

2021-11-09

2022 är det ett sekel sedan Statens institute för rasbiologi öppnade. Det fysiska arvet från institutet består av omkring 12000 foton, av vilka majoriteten är på samer, samt brev, dokument och mätningar av människor.

Sammanfattning:
2022 är det ett sekel sedan Statens institute för rasbiologi öppnade. Det fysiska arvet från institutet består av omkring 12000 foton, av vilka majoriteten är på samer, samt brev, dokument och mätningar av människor. På Uppsala universitet, och på många andra statliga institutioner i Sverige finns mänskliga kvarlevor av samer. Placerat på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, Uppsala universitet, har projektet ”komma hem” ambitionen att just föra ”hem” samiska kulturella artefakter och mänskliga kvarlevor, samtidigt som man utforskar hur samiska samhället och individer kan relatera till (im)materiella minnen, med stöd av akademisk forskning och praktik samt med utveckling av forskningsetik för att innefatta urfolksperspektiv – samiska perspektiv. Det är en omfattande vändning bort från (internaliserad) kolonialism, till möjligheten för samer att inte längre vara ”den Andre” utan istället vara hemma. Lett av en samisk /urfolksforskare är detta ett supradisciplinärt projekt i samverkan med det samiska civilsamhället, som arbetar kollaborativt och aktionsinriktat. Kunskapsteoretisk och metodologisk grund hämtas inom Teknik- och vetenskapshistoria, Feministisk teknovetenskap, Rasismforskning, Urfolksstudier, och samarbetar med samiska organisationer, individer, konstnärer och aktivister, samt policyskapare, samt söker även engagera personer inom de statliga institutioner där samiska mänskliga kvarlevor och kulturella artefakter nu förvaras. Det är inte endast samer som är i behov av att ”komma hem”, arvet av rasbiologin har omfattande negativ påverkan på majoritetssamhället och blicken behöver vändas, etik, värden och goda relationer behöver lyftas fram.

Huvudsökande: Docent May-Britt Öhman
Medsökande: Professor Kim TallBear, University of Alberta, Faculty of Native Studies
Finansiär: Vetenskapsrådet, Dnr 2021-03080 6 120 000 kronor

Publikation: Lone Wolf Race Warriors and white Genocide - Mattias Gardell

2021-05-14

Elements in Religion and Violence DOI: 10.1017/9781108609760 First published online: May 2021.
When Brenton Tarrant live-streamed his massacre of fifty-one Muslims in Christchurch, New Zealand, in March 2019, he was but one in a series of lone-acting white men committing violent crime to further the radical white nationalist aim to save the white race from extinction and establish a white ethnostate.

From where did white nationalists get the notion of an ongoing white genocide? Why should “resistance” against a perceived invasion of “white” territory be launched by individual “lone wolves” massacring noncombatants they have no prior relation to? How could slaughtering children be construed as a heroic act that a perpetrator wants to broadcast to the world? Based on a unique collection of interviews with lone wolves, their victims, and their supporters, and a close reading of lone wolf, fascist, and radical nationalist material and communication, this Element provides solid answers to these and adjacent questions of importance.

Vetenskapsradion Historia sänder ett specialavsnitt om Rasbiologiska institutet. Medverkar gör CEMFORs föreståndare Claes Wrangel

2021-05-12

Vetenskapsradion Historia sänder ett specialavsnitt om Rasbiologiska institutet. Medverkar gör CEMFORs Claes Tängh Wrangel, som tar med lyssnarna på en stadsvandring om rasismens historia i Uppsala. Lyssna här

Den 11 maj 1921, tog Statsutskottet (förberedande utskott för Riksdagsbeslut 1809-1971) beslut om att föreslå till Riksdagen inrättande av Statens institut för rasbiologi vid Uppsala Universitet. Beslutet togs enhälligt av alla Riksdagens partier i både förstakammare och andrakammare. Under Herman Lundborgs ledning utfördes rasbiologiska undersökningar av mer än 100 000 personer med syftet att kartlägga den svenska befolkningens “rasmässiga” utveckling.

"Viking DNA and the pitfalls of genetic ancestry tests” i den brittiska onlinetidskriften The Conversation - Daniel Strand, CEMFOR och Anna Källén, Stockholms universitet.

2021-04-12

A middle-aged white man raises his sword to the skies and roars to the gods. The results of his genetic ancestry test have just arrived in his suburban mailbox. His eyes fill with tears as he learns that he is “0.012% Viking”. These are the scenes from a video advertisement for the TV-series Vikings.

What it means to have “Viking DNA”

In our new study, we carried out interviews with people from the US, the UK and Sweden who had purchased genetic ancestry tests to see if they were related to Vikings. Since the test results did not include the term “Viking”, most of them pointed to the category “Scandinavia” in their ethnic charts as proof of having Viking ancestry.

Artikeln på engelska finns här

Publikation: “The new extreme right” - Per Erik Nilsson, CEMFOR

2021-03-30

Contemporary France is a prolific arena for post-fascist actors, parties, and movements. Self-proclaimed alternative news outlets and publishing houses serve as forums for information and mobilisation, through various strategies, to resist an alleged onslaught by the enemies of the nation and its people: multiculturalism, feminism, political correctness, political corruption, and civilisational decay.

In this article, Nilsson explores uncivility as a discursive logic within the French post-fascist media-ecology, focusing on the conspicuous use of irony and discursive displacement. More specifically, Nilsson discusses how sardonic irony as an uncivil discursive strategy is employed to navigate the legal boundaries of free speech and how discursive displacement, coupled with irony, is used as an affective identificatory technique in post-fascist discourse. Open Access

Svart feminism i Norden - Tidskriften ASTRA/Gästredaktör Jasmine Kelekay, forskare vid CEMFOR.

2021-03-29

Gästredaktör Jasmine Kelekay, doktorand i sociologi vid University of Santa Barbara och forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR).

Svart feminism i Norden berör svart feminism ur en rad olika infallsvinklar. ASTRA 1/21. Astras marsnummer 2021 har temat ”Svart feminism i Norden

Ur ett utdrag av Jasmine Kelekays ledartext: "Numret fokuserar på svart feminism i Norden för att lyfta de svarta feministiska historier, upplevelser och perspektiv som osynliggörs och marginaliseras – inklusive inom antirasistiska, icke-vita och feministiska rum. /…/ Skribenterna i detta nummer representerar en mångfald av erfarenheter och perspektiv bland svarta feminister i Norden. Texterna illustrerar former av förtryck som svarta i Norden möter och överlevnadsstrategier och analytiska insikter vi utvecklat som konsekvens. Men – och detta är viktigt – dessa texter representerar också alla de sätt vi lever, känner, tänker och organiserar oss på bortom förtryckets ramar. I den svarta feminismens anda handlar detta nummer inte enbart om att synliggöra specifika former av förtryck vi upplever, utan också om lyfta de sätt på vilka vi länge skapat våra egna analyser, diskurser och rum där vi fritt kan uttrycka oss, drömma om och arbeta för en jämlikare värld."
För mer information om ASTRA 1/21 Svart feminism i Norden här

Vinnare av Kritikerpriset 2020 - Professor Irene Molina!

2021-03-26

Grattis Irene Molina, professor och vetenskaplig ledare för CEMFOR.
Årets vinnare av Kritikerpriset vanns av professor Irene Molina professor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet tillsammans med Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid institutionen för urbana studier vid Malmö universitet.

Sveriges arkitekter - Priset delades ut på Arkitekturgalan den 25 mars 2021.

Två engagerade arkitekturforskare­­­, verksamma sedan länge, men som under 2020 skärpt sin kritik av den rådande stadsutvecklingen och bostadssituationen i Sverige. Läs mer om juryns motivering här

Daniel Strand, forskare vid CEMFOR skriver i DN Kulturdebatt: Den fria forskningen lever farligt i Frankrike – och kanske även här

2021-03-15

Den så kallade ”islamvänstern” får samhället ”att ruttna”, påstår den franske forskningsministern Frédérique Vidal. Kritikerna svarar att angreppen i förlängningen hotar universitetsvärlden frihet.

Att fantasierna om islamvänstern tagit sig hela vägen till maktens korridorer tyder inte bara på att sekularismen och republikanismen inte längre utgör en självklar överideologi i Frankrike, utan också på att synen på politisk styrning av universiteten håller på att luckras upp. Hela artikeln kan läsas här

Ny publikation: Uncivility, racism and populism: Discourses and interactive practices in anti- & post- democratic communication

2021-03-11

By authors/editors: Michał Krzyżanowski, Mattias Ekman, Per-Erik Nilsson, Mattias Gardell, and Christian Christensen.
This Special Issue of Nordicom Review discusses interactive practices of articulating and communicating uncivility in the context of recent wider anti- and post-democratic change.

We consider that change as a cross-national phenomenon that has been taking place in the Nordic countries, Europe, and indeed elsewhere since the late 1990s and early 2000s, and one that has significantly accelerated with the global rise of the “anxious politics” (Albertson & Gadarian, 2015) of right-wing populism and the far-right (Moffitt, 2016; Mudde, 2019) in recent decades. While our collection joins an ongoing and growing body of research on both un- and incivility – which we describe and to some extent disentangle conceptually in detail below – it carries a few pronounced aims which characterise its contribution to the wider research on mediated and political communication in the context of a crisis of liberal democracy and the rise of nativism and far-right populism. In Nordicom Review volume PDF

Nyhet! Professor Irene Molina och forskningsassistent Lobna Tuffaha har på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag tagit fram en forskningsöversikt "Kvinnor och män i lokal demokrati".

2021-03-08

Forskningsöversikten ger en bild av tillgänglig forskning och andra studier som kan beskriva forskningsläget avseende kvinnors och mäns hinder och möjligheter till delaktighet och deltagande i lokal demokrati och lokalsamhälle i stad och landsbygd och pekar på platsrelaterade förhållanden, strukturella, kulturella och individuella bakgrundsfaktorer som inverkar på kvinnors respektive mäns förutsättningar och möjligheter.

Jämställdhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag genomfört en förstudie om förutsättningar och möjligheter för kvinnor och män i områden med socioekonomiska utmaningar att vara delaktiga och deltaga i den lokala demokratins och lokalsamhällets formella och informella sammanhang.

Rapporten kan laddas ner här

CEMFOR lanserar digitala stadsvandringar i rasismens historia i Uppsala

2021-03-04

Välkommen till en stadsvandring om rasismens historia i Uppsala, skapad av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet.

Syftet med vandringen är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-) rasistiska historia, hos lokalbefolkningen, besökare och människor verksamma i staden. Vandringen belyser rasismens lokala och globala historia genom ett urval av platser runtom i stadskärnan. Bland annat platsen där Statens institut för rasbiologi var beläget där våra guider berättar om vad dess verksamhet har haft för betydelse för utvecklingen av rasism och rasteori i världen.

Gå den digitala stadsvandringen

I am a Viking! DNA, popular culture and the construction of geneticized identity - Daniel Strand CEMFOR

2021-02-08

Abstract

In this article, we analyze how genetic genealogy reshapes popular notions of historical identity, as it facilitates a genetically informed understanding of ethnicity and ancestry. Drawing on interviews with Swedish, British and American individuals who have employed genetic ancestry tests (GATs) to prove ancestral connections to Vikings, we explore how the desire to “be a Viking” is articulated through a convergence of pre-existing discourses around Vikings and DNA. By combining signs from genetic science and popular depictions of Vikings, our interviewees create a new discourse of geneticized Viking identity. In this new discourse, socio-historically constructed ideas about Vikings are naturalized as the innate qualities of individuals who possess a certain genetic composition. Images of “the Viking” once created for political, cultural or commercial purposes are revived in new embodied forms and can start to circulate in new social contexts, where they, by association, appear to be confirmed by genetical science.

Introduction

In a 2018 video advertisement for History channel’s series Vikings, a middle-aged and slightly overweight white man opens the door to his suburban villa and hurries towards the mailbox. Finding the box empty, he gets deeply disappointed. As the process repeats itself, the man becomes increasingly exasperated. One day, however, he finds an envelope in the box. Impatiently jerking it out, he notes that his genetic ancestry test has arrived. The document provides a detailed account of his ethnic background: he is, for instance, “91.4% European,” “5% Native American” and “2% Nonspecific East Asian.” As the man skims through these figures, his eyes are suddenly opened wide. According to the test results, he is “0.012% Viking.” With tears in his eyes, he falls on his knees and yells with excitement. In the next clip, he stands outside his house dressed as a Viking warrior. To the sound of epic music, he raises his sword towards the skies and roars to the Gods (History channel 2018).
Read more

Otrygg bostadssituation driver romer på flykt - Dominic Teodorescu & Irene Molina, International Journal of Housing Policy

2021-01-21

Att bygga eller förbättra sin bostad är en stark drivkraft för romer som rör sig mellan olika länder i Europa. Deras vardag präglas av extremt osäkra boendeförhållanden, rasism och påtvingad nomadism. Det visar en ny studie, som bygger på intervjuer och fältarbeten i Sverige och Rumänien.

Forskarna har följt romska gatuarbetare som kommer till Sverige för att tjäna pengar för att förbättra sina hem i Rumänien. När de väl är i Sverige utsätts de för hemlöshet, hårda väderförhållanden, rasism och diskriminering.

Studien baseras på data som samlats in mellan 2016 och 2018 – genom intervjuer med 15 romer i Uppsala och fältobservationer i ursprungsbyarna i Rumänien.

– Vi fann att det vanligaste motivet att komma till Sverige och tjäna pengar genom tillfälliga jobb eller tiggeri, var att förbättra sina bostadsförhållanden i Rumänien. De ville hjälpa sina familjer men också bygga klart ett hus, bygga ett extra rum eller andra små men viktiga förbättringar, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi vid IBF (Institutet för bostads- och urbanforskning) och vetenskaplig ledare vid Cemfor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism.

Inte delaktiga i debatten

Något som slog Dominic Teodorescu under intervjuerna med romerna i Uppsala, var att det pågick en intensiv nationell debatt om romerna, som de inte själva var delaktiga i. De märkte bara att folk verkade arga på dem och sade saker de inte förstod.

I den här studien får romerna själva komma till tals, och forskarna har försökt undvika att hamna i två vanliga föreställningar om romer – antingen att det är synd om dem eller hur annorlunda de är jämfört med andra grupper i samhället.

– Vad vi belyser är deras förmåga till egna initiativ, medan de behöver hantera fattigdom, marginalisering och rasism. Deras ambitioner är faktiskt inte så annorlunda våra, de vill ha ett tak över huvudet och ha ett anständigt liv och det driver dem till de gatuaktiviteter som vi har följt, säger Dominic Teodorescu.

Här kan läsa hela intervjun

PUBLIKATION

Roma street-workers in Uppsala: racialised poverty and super precarious housing conditions in Romania and Sweden - Dominic Teodorescu & Irene Molina, International Journal of Housing Policy, DOI: 10.1080/19491247.2020.1854950

Roma street-workers in Uppsala: racialised poverty and super precarious housing conditions in Romania and Sweden - Dominic Teodorescu & Irene Molina

2020-12-21

Using a combination of a political economy approach for the analysis of housing with a postcolonial approach to mobility patterns of the racialised and impoverished Roma in Europe, we reflect on the relationship between racialisation and the precarious living and housing conditions of the Eastern European Roma who move from the poorer to the richer countries of the European Union.

Through a qualitative and multi-sited approach to housing, we reveal the situation of permanent displacement for racialised Romanian Roma groups in both Sweden and Romania. We have followed Roma street-workers who come to Sweden for earning income in order to improve their homes in Romania, but once there, they are exposed to homelessness, harsh weather conditions, racism and discrimination. We found that the super precarious conditions of housing in Romania push the migrant Roma into even worse housing and living conditions in the destination country, completing a vicious circle of forced nomadism in which the lack of right to decent housing and permanent risk of displacement are central aspects. This article merges the interests of urban and housing researchers with those from the postcolonial tradition.

Full Article here

Irene Molina, Institute for Housing and Urban Research IBF, Director of Research CEMFOR
Dominic Teodorescu, Social and Economic Geography, Uppsala University.

Open Call: Svart Feminism i Norden/Tidskriften Astra: Gästredaktören för temanumret är Jasmine Kelekay, CEMFOR.

2020-11-26

Temanummer 1/2021: Svart Feminism i Norden
Mitt i en global pandemi, en försämrande global ekonomisk kris, och ett klimat där alltmer kraftfulla högerpopulistiska vindar blåser har Black Lives Matter-rörelsen mobiliserat flera människor i USA än någonsin och ytterligare miljontals människor runtom i världen. Under sommaren spreds rörelsen till alla världens hörn, inklusive Norden. Svarta aktivister i Finland, Sverige, Danmark, Norge, och Island mobiliserade sig och anordnade protester inte bara för att visa sin solidaritet med svarta amerikaner men även för att markera att statligt våld och strukturell rasism även drabbar svarta människor i Norden. Detta har än en gång lyft anti-svart rasism i samhällsdebatten och påmint om relevansen av Black Lives Matter-rörelsen för Norden. Bakom mycket av detta arbete - såsom Black Lives Matter rörelsen i USA - står svarta (queera) kvinnor. Samtidigt har både det statligt sanktionerade våldet mot svarta kvinnor och transpersoner samt svarta kvinnors ledarskap i antirasistiska och feministiska rörelser förbisetts.

Detta temanummer om svart feminism i Norden har som syfte att lyfta svarta kvinnor och icke-mäns röster, erfarenheter, och analyser ur ett nordiskt perspektiv. Vi efterlyser bidrag som berör allt från samhällskritik till konst, från poesi till vetenskapliga texter, och från teori till praxis. Teman kunde exempelvis inkludera svarta feministiska rörelser i Norden, anti-svart rasism och afrofobi, Black Lives Matter, migration, svart feministisk praxis, svart feminism ur HGBTQ perspektiv, svart feminism och Pan-Afrikanism och svart feminism och intersektionalitet.

Vi efterlyser också bidrag som tar olika former, så som forskning, essäer, debattartiklar, eller intervjuer, men även poesi, litterära analyser, recensioner och dylikt.

Vi söker främst efter dig som skriver utifrån egna erfarenheter, men tar även emot bidrag från dig som forskar inom området. Vi söker bidrag som både handlar om svart feminism men som också använder sig av svart feministisk historia, litteratur, teori och praxis.

Vi välkomnar bidrag på alla språk, och kommer att publicera texter på både svenska och engelska. Om det språk du föredrar att skriva på inte är någon av dessa och du vill ha en översättning, hör av dig så försöker vi ordna en!

Skicka din idé på text (ca 500 ord) eller illustration till astra@astra.fi senast den 4 december. Glöm inte att bifoga ett utkast till texten, en skiss, portfolio eller liknande i mejlet där du beskriver din idé! Vi arvoderar alla medverkande skribenter och illustratörer. Gästredaktören för temanumret är Jasmine Kelekay, CEMFOR.

Karismatisk megakyrka frälser även här - Tydliga högerradikala idéer finns inom den svenska frikyrkan" Aftonbladet/Kultur av Tomas Poletti/CEMFOR

2020-11-19

När den väckelsekristna dagstidningen Världen idag i förra veckan publicerade en ledartext uttrycktes tvivel kring det amerikanska valresultatet. I texten frågade sig den tidigare chefredaktören Carin Stenström om det nu finns personer ”som i det fördolda kommer att bli de verkliga makthavarna” i USA.
Publiceringen av den konspirationsteoretiska ledaren illustrerar hur högerradikala idéer fått fäste i den svenska frikyrkligheten.

Frågan om den svenska frikyrkans relation till den vita evangelikala rörelsen i USA har flera gånger lyfts av kyrkohistorikern och debattören Joel Halldorf. I oktober föreslog Halldorf i det amerikanska nätmagasinet Breaking ground att de svenska frikyrkorna historiskt varit förbundna med politisk liberalism och progressiva ideal, medan deras amerikanska evangelikala ”syskon i tron” under 1900-talets senare hälft kom att omvandlas till det konservativa republikanska partiets bundsförvanter.

Här kan man läsa hela artikeln.

Dagbok från Brasilien: Fascismen utifrån och inifrån - Patricia Lorenzoni, forskare på CEMFOR

2020-10-08

Under de gångna månadernas globala pandemi har Brasilien blivit en bild av politiskt kaos och ständigt stigande dödstal. Hur kunde det bli så i ett land som för bara tio år sedan ännu andades politiskt hopp och ekonomiska framsteg? Våren 2019, under Bolsonaros första månader som president, är Patricia Lorenzoni i Brasilien.

Det är ett land hon alltid återvänder till, ett andra hem. Men den här gången är någonting annorlunda. Med en blick som kommer både utifrån och inifrån skildrar Lorenzoni i dagboksform hur fascismens tentakler alltmer tar landet i besittning. Dagbok från Brasilien skrevs innan corona-pandemin, men ger likväl en omedelbar bakgrund till det som nu sker. Men den är också en kuslig skildring av ett samhälle som förlorat tron på demokratin, och en akt av sörjande över ett land som istället valt att bejaka det auktoritära våldet. När en man som öppet hyllar tortyr av meningsmotståndare kan väljas till president och när till och med spelad anständighet blivit otidsenlig, var hitta den plats från vilken motstånd kan göras?

Patricia Lorenzoni är idéhistoriker och författare. Hon har tidigare publicerat Mama Dolly – Bilder av moderskap från jungfru Maria till Alien (2012), och hennes dokumentärfilm Mothercity, om Brasília, nominerades i kategorin New Doc vid Tempo dokumentärfilmsfestival 2018.

Lorenzoni har också gjort en kort film baserad på boken med bilder från Brasilien. Du hittar filmen här.

Glänta produktion, September 2020


May-Britt Öhman forskare på CEMFOR – Sveriges koloniala teknik och återvinnande av samisk identitet: Intervju vid Antirasistiska Akademin (ARA)

2020-10-08

I denna intervju har May-Britt Öhman ett samtal med Adrián Groglopo om den koloniala situation som Samerna genomgått i Sverige. Utifrån en berättarteknik om egna minnen och upplevelser om vad som kännetecknar den koloniala situationen för samerna, berättar May-Britt om sin uppväxt i en tystnad om samisk bakgrund och kulturarv.

I denna levande berättelse går det att urskilja kolonialismens tekniker för att omformatera Nordens ursprungsbefolkning till en fråga om minoritetsrättigheter och föreningsformer vilket har lett till en för dem ständig kamp över rätten till markområden och kulturell identitet. Läs mer här

Hela intevjun kan ses här

Spår efter okänd samisk historia i mellansverige, Fängelsemuseet - föredrag av Gunilla Larsson

2020-09-30

Gunilla Larsson är Fil. Dr. i Arkeologi och forskare vid Cemfor, Uppsala universitet. Under minoritetsveckan i Gävle kommer hon till Sveriges Fängelsemuseum för att berätta om den okända samiska historien i Mellansverige och de spår som finns från denna i hantverk och föremål i museisamlingar och på hembygdsgårdar, liksom i fornlämningar. Hon kommer att berätta om hur samerna har levt i dessa trakter, och om deras relationer till den svenska jordbruksbefolkningen.

Föredraget hålls den 30 september kl 18.00 i ”teatern” på våningsplan 1 i Kulturhuset Gävle/Sveriges Fängelsemuseum, Hamiltongatan 1.

Föredraget kommer även att livesändas på Sveriges Fängelsemuseums facebooksida.

Upprop bland forskare med anledning av bränderna i Moria, Lesvos

2020-09-14

Med anledning av de bränder som totalförstört Morialägret på Lesvos vill vi uttrycka vår förfäran över utvecklingen på de egeiska öarna under de senaste åren. Vi vill också påtala att bränderna i Moria inte kan ses som en isolerad händelse utan som en direkt konsekvens av EU:s migrations- och gränspolitik.

I kombination med EU:s övriga regelverk och initiativ har den så kallade ”hotspots-approachen” skapat en ohållbar situation på de egeiska öarna – där människor tvingas leva under både inhumana och rättsvidriga förhållanden. Ett antal forskningsrapporter har påvisat hur människor under långa perioder bor i läger utan tillgång till de allra mest basala förnödenheter och sanitära faciliteter – men också hur asylprocessen präglas av osäkerhet och ineffektivitet. Människorättsorganisationer och humanitära aktörer har under lång tid varnat för att situationen på Lesvos – och i synnerhet i Morialägret – oundvikligen kommer att leda till en katastrof. Nu är denna katastrof ett faktum.

Hela uppropet kan läsas här

"0,01%: Genetik, ras och åtskillnadens metodologi" - Artikel i Fronesis av Daniel Strand

2020-08-24

Genetiken har under det senaste århundradet haft en problematisk relation till frågan om mänskliga »raser«.

Även om föreställningen om raser går betydligt längre tillbaka i historien, har den genetiska forskningen under 1900-talet bidragit till att underblåsa politiska ideologier och rörelser som utgått från att människor kan delas in i skilda biologiska grupper. Läs hela artikeln här

Daniel Strand är idéhistoriker och disputerade 2016 på Stockholms universitet med avhandlingen No alternatives. The end of ideology in the 1950s and the post-political world of the 1990s. Hans forskningsintressen inkluderar politisk idéhistoria, postkolonial teori och historieteori.


Publikation - "Shame on the church of Sweden’: Radical nationalism and the appropriation of Christianity in contemporary Sweden”

2020-08-19

"Shame on the church of Sweden’: Radical nationalism and the appropriation of Christianity in contemporary Sweden”, av Per-Erik Nilsson, i Critical Research on Religion (SAGE).

Sammanfattning på Engelska:
During the last decade, the populist radical nationalist party, the Sweden Democrats (SD), has gone from being a minor party to become Sweden’s third largest party in parliament. In this article, the author shows how the category of Christianity has come to play a pivotal role in the party’s political identification. Drawing on Ernesto Laclau’s analysis of populism, the author argues that Christianity should be understood as a projection surface for fantasies of an ethnically and culturally superior homogenous nation vis-à-vis constructed national others. In a populist logic, Christianity has thus become a way to distinguish the SD from its articulated external (e.g., Muslims, immigrants) and internal (liberalism, feminism) political foes. By appropriating Christianity, the SD articulates itself as the guardian of true Christianity, the future savior of a Church allegedly hijacked by external and internal foes, and in the long run, the Swedish nation. Link.

Kontakta författaren för ett exemplar av artikeln, här

Publikation "French Populism and Discourses on Secularism"

2020-08-19

"French Populism and Discourses on Secularism", av Per-Erik Nilsson, publicerad av Bloomsbury.

Sammanfattning på Engelska:
Per-Erik Nilsson takes a religious studies approach to analyse the intersections of secularism, nationhood and populism in contemporary France. This book provides insight into the French and European radical-nationalist ideology and activism, and contributes to our understanding of the complex relationship between religion and the state in contemporary Europe and beyond.

Recensioner:
“In this in-depth dissection of an important French identitarian far-right movement, Per-
Erik Nilsson gives us a clear insight into how these anti-Muslim activists, misleadingly
claiming to work in the cause of secularism, argue and mobilize in their frightening
attempt to carry out a religious cleansing of France. – John R. Bowen, Dunbar-Van Cleve Professor in Arts & Sciences, Washington University in St. Louis, USA, and author of On British Islam (2006) and Can Islam be French? (2009).

“This timely book is a must-read for those interested in (and concerned by) how laïcité has been mobilized for nationalist, racist and xenophobic ends. Why laïcité and why now? Scholars in a diverse range of fields will find answers in this empirically and theoretically rich monograph. ” – Jennifer A. Selby, Memorial University of Newfoundland, Canada, and author of Questioning French Secularism (2012).

(Andra upplagan är ute och finns i bokhandeln för ett överkomligt pris).

Publikation: “Burka Songs 2.0: The Discourse on Islamic Terrorism and the Politics of Extremization in Sweden”

2020-08-19

“Burka Songs 2.0: The Discourse on Islamic Terrorism and the Politics of Extremization in Sweden” i Journal of Religion and Violence av Per-Erik Nilsson, docent i religionssociologi och arbetar som föreståndare och forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR).

Sammanfattning på engelska:
This article analyzes a minor event in the city of Gothenburg in Sweden that rose from being a local scandal to become a national mediatized political affair. It is argued that local articulations of the discourse on Islamic terrorism function as a way of regulating access to the public sphere by the politics of extremization, i.e., the performative identification of certain Muslim subjects as threats to the established order by their very presence in the public sphere. It is also argued that the polarization of political debate brought about by the mediatization of politics, coupled with the dichotomous logic of the discourse on Islamic terrorism, poses serious challenges to any sound and deliberate political debate. Länk.

Kontakta författaren för ett exemplar av artikeln här
Fler publikationer av Per-Erik Nilsson här

Publikation: "Ekon från historien i den nya medieekologin” av Per-Erik Nilsson, CEMFOR.

2020-08-17

“Ekon från historien i den nya medieekologin”, av Per-Erik Nilsson, docent i religionssociologi och arbetar som föreståndare och forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR).
- Historien återupprepar inte sig själv. De materiella och idémässiga förutsättningarna förändras ständigt. Men historien ekar i dag.

Publikationen finns i Ikaros: Tidskrift om människan och vetenskapen och kan läsas här
För kontakt och mer information om Per-Erik Nilsson här

Fler publikationer av Per-Erik Nilsson här

”Rasismen fanns innan rasbiologin” - Intervju med Professor Mattias Gardell i EXPO

2020-07-01

Vad säger forskningen? Rasism är ett system som sorterar människor och ger dem olika status och möjligheter. Denna maktordning har funnits i drygt 500 år, långt innan idén om biologisk rasism dök upp. Det säger professorn Mattias Gardell.

– Folk som påstår att rasism inte finns i Sverige pratar i nattmössan. De kan helt enkelt inte underbygga påståendet empiriskt.

– Jag tolkar protesterna i Förenta staterna och i Sverige som tecken på att rasism har upptäckts och börjat ifrågasättas av fler grupper än tidigare. En väldigt spännande process! Sedan är det klart att protesterna också oroar folk som har investerade intressen och som är beredda att skrida till den gamla ordningens försvar.

Om du skulle ge dig på att sammanfatta rasismforskningen så här långt – vilka viktiga insikter har forskare dragit?

– Rasism finns och utgör ett problem som kan studeras empiriskt. Rasism är inte universellt, inget transhistoriskt fenomen som har att göra med den mänskliga naturen. Det är en maktordning som växer fram på vissa platser och sedan expanderar i en process vi kan studera och försöka förstå. Rasism strukturerar villkoren olika för olika slags människor och påverkar din möjlighet att leva ett värdigt och gott liv. Och rasism är dödligt: inte endast i skepnad av rasistiska mördare utan också i sin strukturella form. Den gör att vissa slags människor lever årtionden längre än andra. Hela intervjun kan läsas här

Lynchningar av svarta var ett offentligt folknöje - Aftonbladet Kultur av professor *Mattias Gardell, CEMFOR

2020-06-30

Nathan Söderblomprofessor och vetenskaplig ledare för CEMFOR, Mattias Gardell skriver om USA:s mörka historia, där lynchningar har varit vardag sedan slaveriets dagar.
- ”Vi vänjer oss att se svarta kroppar plågas, förnedras, dödas”.

Allt spelades in. Av personer i parkerade bilar, fotgängare som stannade till, dit-rusande åskådare, säkerhetskameror i kvarteret, polisen. ”Jag kan inte andas”. Den bakbundne svarte mannen kippar efter andan. Ansiktet ligger nedtryckt i asfalten. En polis täpper till hans luftstrupe med sitt knä. Tittar ner på honom. Ser in i kameran. Släpper, pressar, släpper, pressar. Det hela tar 20 minuter. Sammanlagt är han utan luft i åtta minuter och 46 sekunder. Sen dör han.

Amerikansk polis dödar de invånare vars trygghet de skall värna i högre utsträckning än i något annat ”välutvecklat land”, som det kallas i statistiken. Enbart år 2019 dödades 1 098 personer av polis, i snitt tre om dagen. Av dem var en fjärdedel svarta. Svarta utgör 13 procent av landets befolkning, men 26,5 procent av de som dör i polisens händer.

I det här fallet lärde vi oss den dödades namn, George Floyd. Det har han gemensamt med Eric Garner, Michael Brown, Antony Lamar, Philando Castile, Freddy Grey, Trayvon Martin, vars namn också gått till historien. Inte för att de dödats av polis, utan för att deras död utlöst våldsamma protester. De flesta andra förblir vanligen okända för allmänheten. Hela artikeln kan läsas här

*Mattias Gardell, vetenskaplig ledare för CEMFOR och Nathan Söderblomprofessor i jämförande religionsvetenskap och har i skilda empiriska fält undersökt spänningsfältet religion, politik och rasism. Gardells forskningsintressen inkluderar antimuslimsk rasism (islamofobi), ockult fascism, politisk religion och religion/rasism/våld.

"Det finns rasism inom den svenska polisen också" - Intervju i UNT Jasmine Kelekay, forskare på CEMFOR

2020-06-30

Rasism inom den amerikanska polisen har varit ett hett ämne under senaste tiden. Men enligt krimforskaren Jasmine Kelekay finns rasism även inom den svenska polisen.

Finns det rasism inom den svenska polisen?
– Ja. Även om vi inte har tillgång till jämlikhetsdata tyder all forskning som genomförts på att rasismen är institutionaliserad i Sverige. Även här är det alltså en fråga om strukturell rasism snarare än om enskilda poliser råkar ha rasistiska tankesätt. Hotbilden av svarta och bruna människor som farligare, aggressivare, och med högre benägenhet för kriminalitet finns även i Sverige och genomsyrar även kriminalpolitiken. Dessutom har vi ju under de senaste åren sett rasistiska utspel från svenska poliser i form av näthat, samt fera fall av polis- och väktarvåld mot svarta barn och vuxna. Kelekay varnar för att den svenska polisen tar över amerikanska polisens arbetsmetoder.
Hela artikeln kan läsas här

Jasmine Kelekay är doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara och forskare vid CEMFOR. Hennes forskningsintressen berör frågor om relationen mellan rasifiering och kriminalisering, med fokus på konstruktioner av svarthet, institutionaliserad rasism mot afrikanska diasporagrupper, samt de sätt på vilka dessa grupper skapar och utövar motstånd mot rasism.

Se upp när dna och identitet blir en handelsvara. Det skriver Daniel Strand, forskare och Idéhistoriker på CEMFOR

2020-06-30

- Fallet i Linköping är ett genombrott för dna-register i brottsfall. Men hur långt kan vi utnyttja genetikens möjligheter? Det öppnar för kommersiella affärer och politiska kartläggningar. Nu krävs kritisk reflektion,

Vi som bor i Sverige – ett land som för inte alltför länge sen låg i framkant med rasbiologisk registrering av minoriteter – bör vara särskilt uppmärksamma på utvecklingen. Hur skulle en etnonationalistisk och auktoritär regering agera om den fick tillgång till en databas med medborgarnas dna? Hur skulle ett parti vars ledande politiker anser att samer och judar inte tillhör ”den svenska nationen” kunna använda ett sånt register?

Dessa frågor visar att entusiastiska utsagor om den stundande dna-revolutionen inom rättsväsendet måste bemötas med kritisk reflektion. Även om många med rätta drar en lättnadens suck över att mordet i Linköping kan ha lösts är statliga myndigheters användning av genetiska databaser långtifrån oproblematisk.

Läs hela artikeln här

Last modified:

FOLLOW UPPSALA UNIVERSITY ON

Uppsala University on Facebook
Uppsala University on Instagram
Uppsala University on Youtube
Uppsala University on Linkedin