Moralisk stress: det dolda hotet mot vårdpersonalens välmående
Att fatta beslut som strider mot våra värderingar sätter spår.
Under pandemin ställdes hälso- och sjukvårdspersonal inför omöjliga val. Att fatta beslut som strider mot våra värderingar är inte bara plågsamt i stunden. Det kan lämna bestående spår.
Niklas Juth är professor i klinisk medicinsk etik
Till skillnad från utbrändhet eller trauma-relaterad stress kommer moralisk stress ur värdekonflikter. En artikel i European Journal of Psychotraumatology beskriver resultaten från en enkätstudie bland svensk hälso- och sjukvårdspersonal om deras erfarenheter av moralisk stress och det långvariga obehag som kan följa – under pandemin. Över 6500 personer deltog.
Moralisk stress och långvarig ångest efter moralisk stress kan båda kopplas till utbrändhet, traumatisk stress och generell psykisk påfrestning. Den som känner yrkesstolthet och tillfredsställelse brukar uppleva mindre långvarigt obehag efter moraliskt svåra situationer, även om själva stressen i stunden finns kvar. Faktorer som ökad tid inom covidvården, direktkontakt med patienter, yngre ålder och i viss utsträckning kön (kvinnor drabbas oftare) verkar öka risken för både moralisk stress och långvarig moralisk oro.
Moralisk stress och långvarig moralisk oro skiljer sig från annan arbets- eller traumarelaterad stress. Generella satsningar på psykisk hälsa riskerar att inte räcka till när obehagets bottnar i värdekonflikter. Enligt författarna krävs särskild hänsyn och riktat stöd.
”Våra resultat visar att den uppmärksamhet som nu riktas mot utbrändhet och PTSD kanske inte räcker till. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver också stöd i att bearbeta moraliska konflikter, oavsett om det görs genom etikronder eller etikanalyser. Utan rätt stöd kan den långvariga belastningen leda till cynism, minskat engagemang eller till och med till att man lämnar yrket,” säger Niklas Juth, professor i klinisk medicinsk etik vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik och en artikelns författare.
Hur kan man motverka de negativa effekterna av moralisk stress och långvarig moralisk oro? Enligt Niklas Juth och hans kollegor krävs ett hälso- och sjukvårdssystem som värnar både känslan av yrkesmässig tillfredsställelse och stoltheten och glädjen i att hjälpa andra. En god arbetsmiljö där etiska dilemman får utrymme och hanteras på ett ansvarsfullt sätt skapar bättre förutsättningar både för personalens välmående och för vårdens kvalitet.
Anna Holm Bodin & Josepine Fernow
Gustavsson ME, Juth N, von Schreeb J & Arnberg FK. Moral distress, moral residue, and associations with psychological distress: a cross-sectional study. European Journal of Phychotraumatology. 2025, VOL. 16, NO. 1, 2512677. DOI: 10.1080/20008066.2025.2512677