När sjuksköterskor blir forskare: etiska utmaningar för doktorandhandledning
Att gå från en hektisk klinisk miljö till den akademiska världen är en stor omställning.
När sjusköterskor tar steget från klinisk vardag till forskarutbildning möter de unika utmaningar. En ny studie i Journal of Advanced Nursing lyfter hur universitet bättre kan stötta sjuksköterskedoktorander och deras handledare.
Stefan Eriksson är föreståndare för Centrum för forsknings- & bioetik och docent i forskningsetik.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är välutbildade sjuksköterskor avgörande för att möta globala hälsoutmaningar. Doktorandutbildning är ett sätt att utveckla både klinisk praktik och forskning, och ger sjuksköterskor förutsättningar att hantera den moderna, komplexa hälso- och sjukvården.
Sjuksköterskor har ofta lång och gedigen klinisk erfarenhet. Samtidigt kan mötet med akademins krav på teori, metod och vetenskapligt skrivande vara krävande. Tempot, språket och normerna skiljer sig markant från den kliniska miljön.
Att gå från en hektisk klinisk miljö till akademins normer och förväntningar är en utmaning. Det visar på behovet av ett effektivt och etiskt förankrat handledarskap, för att doktorander ska kunna fortsätta och fullfölja sina studier.
”Våra resultat visar att otydliga förväntningar, maktobalanser i handledningsrelationen och oklarheter kring författarskap kan skapa etiska spänningar. I vissa fall kan handledarens egna forskningsintressen och -ambitioner hamna i konflikt med doktorandens behov av stöd och akademisk utveckling,” säger Stefan Eriksson, föreståndare för Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik och en av artikelns författare.
Tove Godskesen är professor i omvårdnad på Nord Universitet i Norge och associerad till Centret.
Etiskt välgrundad handledning är en grundpelare i doktorandutbildningen, särskilt när studenter ska navigera både akademiska och kliniska miljöer.
”Omvårdnadsutbildningar världen över behöver i högre grad integrera etik i doktorandutbildningen. Vår forskning visar att organisationer behöver göra mer än att bara reagera. Etiskt välgrundade handledningspraktiker måste vara proaktiva och integrerade i verksamheten,” säger Tove Godskesen, associerad till Centrum för forsknings- & bioetik och professor i omvårdnad vid Nord Universitet i Norge och artikelns förstaförfattare.
I praktiken innebär det att handledaruppdraget tydliggörs, att strukturerade system för återkoppling införs och att obligatorisk fortbildning erbjuds, så att både handledare och doktorander kan identifiera och hantera etiska spänningar.
Enligt författarna har akademiska institutioner ett ansvar att säkerställa att mekanismer för översyn, som granskning av handledning eller peer-review av handledningsmetoder, etableras för att upprätthålla transparens och ansvar. Resurser för att stödja doktoranders känslomässiga välmående bör vara institutionaliserade, inte valbara.
Anna Holm Bodin
Godskesen, T., M. Grandahl, A. N. Hagen, and S. Eriksson. 2025. “Ethical Challenges and Strategies in Nursing Doctoral Supervision: A Systematic Mixed-Method Review.” Journal of Advanced Nursing 1–18. DOI: 10.1111/jan.70298.