I jakt på materiens betydelse – genus, emotioner och utrustning i laborativa undervisningssituationer
Pixabay
Hur kan elever/studenter, lärare och deras interaktioner med varandra och materiell utrustning förstås i relation till genus? På vilka sätt uttrycks och påverkar känslor handhavandet under experimentella aktiviteter? Förekommer könsstereotypa föreställningar om praktisk skicklighet/förmåga? I så fall, hur uttrycks de och vilka konsekvenser får det för vem som lär sig vad?
Grundinformation
- Period: 2022-01-01 – 2024-12-31
- Finansiär: Vetenskapsrådet
Om projektet
Den laborativa naturvetenskapliga undervisningen, med det praktiska görandet i fokus, är förhållandevis lite beforskat. Det här projektet fokuserar på undervisning och lärande i experimentella miljöer, i ett urval av utbildningsprogram på gymnasium och universitet.
Experimentella aktiviteter är en självklar del av naturvetenskaplig/teknisk verksamhet. Sådana aktiviteter ingår i ämnenas läroplaner och anses, å ena sidan viktiga och meningsfulla för elevers/studenters lärande. Å andra sidan är det många av dem som inte upplever att laborationerna i någon större utsträckning bidrar till deras lärande.
Vilka känslor väcks när elever/studenter kliver in på laboratoriet?
En elev eller student som kliver in i en för hen tidigare okänd experimentell miljö möts av lokaler laddade med material – kunskapsmättade prylar som påkallar deras uppmärksamhet. Tingen, alltifrån till synes enkel utrustning till avancerade instrument kräver kunskap om när, varför och till vad de kan och ska användas, samt hur allt material ska hanteras. Det första mötet med varje nytt material kan skapa lust, spänning, förväntan, eller oro, nervositet och rädsla för att skada sig, förstöra dyr utrustning, göra fel eller misslyckas med experimenten.
För lärarna är materialet en självklar del av vardagen och de uppvisar en trygg förtrogenhet gentemot alla attiraljer som de är omgivna av. Ofta har sådana tillförskansade självklarheter internaliserats, blivit till förgivettaganden och utgör den del av en ämneskultur som inte nödvändigtvis kommuniceras eller förklaras för elever och studenter.
Bild från Pixabay
Är genus en del av föreställningen om det praktiska handlaget med laboratoriemateriel?
Instrumentfyllda naturvetenskapliga miljöer har en historisk belastning i form av en maskulin prägling. Lärare, men också ungdomar, kan vara bärare av stereotypa föreställningar om vem – vilka könade kroppar – som kan förväntas klara av att hantera utrustningen. Om sådana åsikter förmedlas kan det påverka deras känslor i relation till de praktiska aktiviteterna, såväl som deras prestationer. Av den anledningen blir forskning som belyser ämnet och det praktiska hantverket ur ett genusperspektiv viktig.
Metoder för insamling och analys av datamaterial
Barads teori om agentisk realism
Vi utgår från den feministiska fysikern och filosofen Karen Barads teori om agentisk realism. Hon har med utgångspunkt i biologen och feministen Donna Haraways posthumanistiska teori om situerad kunskap samt filosofen och genusteoretikern Judith Butlers teori om det sociokulturella könet, utarbetat en teori där hon utmanar en reduktionistisk partikulär världsbild där människan har en särställning som objektiv observatör.
Vanligtvis tänker vi att ett objekt har en inneboende essens som jämt är densamma. Barad utmanar denna tanke genom att istället beskriva att verkligheten uppstår i intra-aktioner mellan olika entiteter som ömsesidigt transformativt verkar och skapar ett fenomen. Människor, kunskap, apparater, genus, och så vidare intra-agerar och genom det skapas ett temporärt avgränsat fenomen.
En given händelse inom fenomenet kallar Barad för ett agentiskt snitt. Om nya agenter blir del av intra-aktionen uppstår ett nytt agentiskt snitt. Hon använder begreppet intra-aktion för att precisera att det inte är fråga om aktörer (med agens) som interagerar utan att individerna/agenterna/aktörerna tvärtom blir till som ett resultat av fenomenet.
Till skillnad från ett posthumanistiskt synsätt menar Barad att man inom ramen för ett agentiskt snitt kan få ett objektivt resultat som kan reproduceras av andra med samma forskningsdesign, en s.k. partiell och lokaliserad objektivitet. I analysen av det insamlade datamaterialet vill vi använda Barads agentiska snitt, där dessa snitt består av könade, emotionella och materiella aspekter i student-lärare-material intra-aktioner.
Emotionernas betydelse i laborativa verksamheter
Vi vill även uppmärksamma emotionernas roll i hur materiella objekt kan förena vissa människor samtidigt som de distanserar andra från varandra. Detta gör vi genom att använda Sara Ahmeds teorier om emotionell politik.
Ahmed menar att känslor inte enbart är psykologiska tillstånd inneboende hos en människa utan en produkt av kulturella praktiker. Upprepning av ord, eller andra meningsbärande tecken, framkallar ett känslomässigt svar som kan växa vid fler upprepningar. Emotioner genererar mening på grund av dess historia och sociala kontext, men kan så småningom få en annan mening.
Tillsammans med Barads agentiska realism blir Ahmeds förenande av emotioner och material viktiga ingångar för att besvara analytiska frågor om vad som händer i mötet mellan studenten och apparaturen: vad uttrycker studenter och vilka känslor kan observeras, eller vilka diskurser om experiment och laborationer spelar roll i undervisningslokalen/instrumentrummet och hur inverkar de på praktiken?
Observationer, snaplogs, intervjuer och analysen av det insamlade datamaterialet
I projektet görs observationer av kursmoment, med fokus på situationer där lärare instruerar, demonstrerar och korrigerar elever/studenter i det praktiska handhavandet av materiell utrustning som till exempel mätinstrument. Det innebär ett verbalt och icke-verbalt samspel där tre parter (elev/student – lärare – material) samtidigt interagerar. Vi kommer också låta studenterna/eleverna använda sina mobiltelefoner för så kallade snaplogs. Under de experimentella aktiviteterna kan de ta ett foto med en kort kommentar för att dokumentera sina känslor, reaktioner och/eller reflektioner simultant på det som sker. På det sättet kan de förmedla situationer och incidenter som påverkar deras lärande på ett eller annat sätt och det ger dem även agens i själva forskningsprocessen.
För att få ett bredare dataunderlag kommer observationerna kompletteras med intervjuer av andra elever/studenter och lärare/forskare än de som deltagit i observationsstudierna.
När vi analyserar materialet kommer vi att använda oss av metoden diffraktiv läsning. Diffraktion är ett fysikaliskt begrepp om hur ljus kan uppdelas och skapa olika färger och mönster. Fenomenet kan illustreras av när en CD-skiva träffas av ljusstrålar. Då bryts strålen och delas upp i de färger som är det synliga ljusets beståndsdelar. Det som här kan observeras säger något om ljusets egenskaper, men också om CD-skivans karaktär som ett diffraktivt instrument.
Den diffraktiva läsningen syftar till att få tag på förändring/olika mönster i fenomenet och det åstadkoms genom att man läser olika delar av datamaterialet, annan forskning och teori ”genom varandra”. I och med att olika material och röster på så sätt sammanfogas kan mening, materialitet och verklighet framträda på nya sätt.