Batteriutmaningens mellanrum fångas av humaniora och samhällsvetenskap

Humaniora och samhällsvetenskap inkluderas nu i batterisatsningen Compel. Foto: Getty images.

Humaniora och samhällsvetenskap inkluderas nu i batterisatsningen Compel. Foto: Getty images.

Batterisatsningen Compel är ett samarbete mellan akademin och näringslivet. Som första lärosäte inom samarbetet har Uppsala universitet valt att inkludera humaniora och samhällsvetenskap i Compel. Mattias Martinson, ställföreträdande vicerektor på vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap, berättar mer.

Mattias Martinson, ställföreträdande vicerektor på vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Foto: Sara Martinson.

Mattias Martinson, ställföreträdande vicerektor på vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Foto: Sara Martinson.

På vilket sätt kan humaniora och samhällsvetenskap bidra till batteriforskningen?

– Bakom batteriets tekniska värdekedja – utveckling, produktion, materialfrågor, mångsidigt nyttjande och återvinning – finns givetvis en ett större sammanhang. Vi kan inte ställa om samhället utan att det får olika sociala och kulturella konsekvenser. Aktörer måste ta risker. Det är ett samhällspolitiskt ansvar. Här kommer vi in på frågor som rör utbildning, samhälleliga ekonomiska strategier, stadsbyggnad, juridik och ekonomi. Uppsala universitets kemister är världsledande i att förstå batteriets kemi och det är kärnan i UU:s engagemang inom Compel, men den kompetensen räcker inte för att klara batteriutmaningen i stort. Därför har många andra teknikområden involverats i arbetet och med humaniora och samhällskunskap täcker Compel inte bara det tekniska utan även livet och samhället i stort.

Vad blir nästa steg?

– Nu måste vi själva ge oss uppdraget att skapa forskningsuppgifter där teknik och naturvetenskap samt humaniora och samhällsvetenskap gör ett gemensamt arbete.

Vad kan ett sådant projekt handla om?

– Till exempel det svenska batteriföretaget Northvolts ”undergång”. Det kan bli ett intressant case att studera djupare från många perspektiv. Att genomlysa det både tekniskt och ekonomiskt, med mera, skulle kräva många kompetenser, och det skulle kunna kasta ett kritiskt ljus på flera sidor av det svenska sättet att bygga företag och satsa på framtidsbranscher.

Vad finns det för utmaningar med ett tvärvetenskapligt samarbete?

– Det är inte helt lätt att få folk utanför akademin att förstå vad humaniora och samhällskunskap har med batteriforskning och teknikutveckling att göra. Men när man börjar vända på de översta stenarna brukar det bli uppenbart. Samhällsutmaningarna adresserar ju flera av våra kärnområden, som juridik, ekonomi, historia, utbildning och etik. Det gäller att få till en utmaningsdriven mångvetenskaplig experimentverkstad där vi kan bredda oss utifrån våra olika spetskompetenser. Avgränsningar är vi bra på i akademin, det är desto svårare att fånga målkonflikterna i mellanrummen mellan olika områden. Men de utmaningar vi står inför innebär möjligheter att utveckla en forskning som även ser mellanrummen.

Sigrid Asker

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin