Beslut om nya forskningssatsningar inom fakulteten

– Det har varit ett mycket stort engagemang och arbete från sektionsdekaner, forskningsberedning, kansliet, forskningsprogram och institutioner hela vägen ut, säger Charlotte Platzer Björkman, vicerektor för teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Det senaste året har teknisk-naturvetenskapliga fakulteten genomfört en omfattande strategisk process där utvärdering av forskningens kvalitet och förnyelse samt resursfördelning för första gången integrerats. Resultatet är en rad nya satsningar som ska stärka fakultetens forskning och infrastruktur.

– Jag är glad att vi har kunnat allokera så pass mycket finansiering till flera nya satsningar. Sen är ansvaret framåt att vi ska kunna fortsätta att sätta luft under vingarna till många andra förslag som finns där, säger vicerektorn.

Skräddarsydd modell för fakulteten

Den 16 september fastslog fakultetsnämnden fördelningen av ÖB24. Underlaget bestod av sektionernas utvalda forskningsplaner samt övriga identifierade forskningsplaner som forskningsberedningen hanterat. Till grund ligger utvärderingen KoF24 som denna gång utformades i en skräddarsydd modell för fakulteten.

– Vi har haft stort fokus på att processen ska bli både relevant och användbar och att den ska bidra till strategisk utveckling på alla nivåer. Detta har varit en av våra viktigaste uppgifter som ny fakultetsledning, säger Charlotte Platzer Björkman. Samtidigt är utvärderingar resurskrävande, och därför valde vi att samköra KoF och ÖB i stor utsträckning.

Värdefull återkoppling från internationella paneler

Från internationella paneler har fakulteten fått värdefull återkoppling som bidragit till självreflektion och strategiskt arbete inom institutionerna. Den starka forskningen inom alla sektioner liksom kvaliteten och engagemanget hos forskarna har lovordats.

Samtidigt lyfte panelerna behovet av strategisk förnyelse av forskningsprogrammen, vikten av rekrytering med långsiktigt perspektiv, fler EU-ansökningar inklusive ERC och behovet av att stärka arbetet med infrastruktur.

– KoF/ÖB-processen har också synliggjort utmaningar, särskilt kopplingen mellan forskning och utbildning där den pressade utbildningsekonomin gör balansen svår. Vi behöver också till exempel minska den administrativa bördan för forskare och lärare och stimulera det strategiska arbetet utan att överbelasta, säger vicerektorn.

Prioriteringslista utifrån bedömningskriterier

För att bedöma kvaliteten på forskningen har fakulteten använt sig av peer review och indikatorer. Forskningsberedningen har haft följande utvärderingskriterier:

• kvalitet (potential att driva excellent forskning samt meriter)
• förnyelse (potential att avsevärt förbättra forskningens bredd eller djup samt potential att avsevärt förbättra finansiering, infrastruktur eller stöd)
• lämplighet (lämpligt att finansiera på fakultetsnivå samt kostnadseffektivitet).

I den efterföljande ÖB-processen har institutionerna haft möjlighet att uppdatera sina förslag efter frågor och kommentarer som inkommit. Därefter har forskningsberedningen tagit fram en prioriteringsordning.

– Det som är glädjande är att vi kunnat allokera 25 miljoner per år till nya satsningar, varav en stor del är permanent finansiering. Två nya forskningsprogram – inom biomedicinsk teknik och cybersäkerhet – får nu möjlighet att starta, säger vicerektorn.

Bred AI-satsning

Dessutom görs infrastruktursatsningar, förstärkningar av forskningsmiljöer och en femårig AI-satsning, AI4Teknat. Forskningsplanen ska fokusera på samordning över fakulteten, startfinansiering för lärare att utvecklas inom AI och maskininlärning, introduktionskurser för doktorander och postdocs, samt spridning av avancerade tekniker. Målet är att skapa gemensamma resurser, möjliggöra vidareutbildning och öka samverkan mellan forskare över sektionerna.

– Det är en satsning som ska komma alla delar av fakulteten till del genom att både identifiera och kommunicera gemensamma resurser och behov, säger vicerektorn.

Samtidigt arbetar fakulteten med att tydliggöra hanteringen av forskningscentrum och infrastruktur. Ett nytt utskott för forskningsinfrastruktur föreslås inrättas från 1 januari 2026 med fokus på strategiskt arbete. Ett annat förslag är att dela upp centrum i koordinerande och forskningscentrum, med olika finansieringsmodeller.

Förnyelse och kollegialt engagemang

På fakulteten diskuteras även forskningspropositionen och de stora satsningarna på strategiska forskningsområden (SFO:er) och excellenskluster, där det enligt vicerektorn är viktigt att rusta sig för att bibehålla konkurrenskraften. Forskningsprogrammen behöver kontinuerligt utvecklas för att undvika stagnation.

– Vi har sen en tid gått från stolsprofessurer till forskningsprogram med lite större forskningsmiljöer. Det är bättre för yngre forskare och doktorander och kan skapa större dynamik, men kräver att vi hela tiden förnyar oss.

Strategisk förnyelse är dock beroende av kollegialt engagemang och det är genom fakultetens och institutionernas organ som medarbetare kan påverka, poängterar vicerektorn.

– Vi har fått mycket värdefull input. Nu gäller det att inte sjunka tillbaka, utan att fortsätta tänka strategiskt och långsiktigt för att ge de bästa förutsättningarna för vår forskning.

Anneli Björkman