Intelligens kopplas till beteenden som gynnar samhället

Foto: Mostphotos.
En ny studie visar att högre intelligens är starkt kopplat till prosociala beteenden, som att skänka pengar till välgörenhet, delta i val och äga miljövänliga bilar. Studien, som bygger på svenska data från 1,2 miljoner individer, visar att dessa samband kvarstår även när forskarna tar hänsyn till faktorer som inkomst, utbildning och socioekonomisk bakgrund. Resultaten pekar på att intelligens har en direkt och djupgående inverkan på beteenden som gynnar både samhället och miljön.

Oscar Erixson. Foto: Mikael Wallerstedt.
Prosocialt beteende är ett samlingsbegrepp för beteenden som gynnar andra, till exempel generositet, empati och förmåga att samarbeta.
– Vi fann att en standardavvikelse högre intelligens ökade sannolikheten för välgörenhetsdonationer med 40 procent, för att rösta med 31 procent och för att äga en miljövänlig bil med 14 procent. Det stärker resultaten från tidigare studier som har visat att kognitiv förmåga spelar en central roll i prosocialt beteende, säger Oscar Erixson, forskare i nationalekonomi vid IBF, som tillsammans med Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen ligger bakom studien.
Studien pekar på att generell intelligens, även kallad flytande intelligens, har starkast samband med prosociala beteenden. Genom att även analysera data från tvillingpar kunde forskarna minimera påverkan av familjebakgrund och genetiska faktorer. Även om sambanden försvagades något när dessa faktorer togs i beaktning, kvarstod tydliga kopplingar mellan intelligens och beteenden som att skänka pengar till välgörenhet, rösta och göra miljövänliga val.
– Ett överraskande resultat var att mer intelligenta individer inte är mer prosociala bara för att de tjänar mer pengar. Istället fann vi att utbildning spelar en viktig roll, samtidigt som intelligens visade sig ha en självständig påverkan, säger Oscar Erixson.
Forskarna bakom studien menar att deras fynd även kan tillämpas på globala samhällsutmaningar, som klimatförändringar. Så kallade ”early adopters” (tidiga användare) när det gäller miljövänliga beteenden tenderar att ha högre intelligens, vilket antyder att ekonomiska incitament eller beteendefrämjande strategier kan vara mer effektiva än moraliska argument för att få större grupper i samhället att agera hållbart.
– För att fler ska agera hållbart krävs ekonomiska incitament och strategier som gör hållbara val enklare och mer attraktiva. De med hög kognitiv förmåga har redan anammat hållbarhet, men för att nå en större grupp – särskilt de som inte påverkas av moraliska argument – behövs åtgärder som minskar kostnader och sänker trösklarna för att göra hållbara val till en självklarhet. Detta kan skapa en snöbollseffekt och bidra till snabbare samhällsförändring, säger Oscar Erixson.
Han hoppas att studien ska ge mer kunskap om varför vissa tar större ansvar för kollektiva samhällsutmaningar och vad som krävs för att engagera fler.
– Genom att bättre förstå sambandet mellan intelligens och prosocialt beteende kan vi förbättra strategier för att hantera samhällsutmaningar och stärka mänskligt samarbete, säger Oscar Erixson.
Artikel

Artikeln i The Economic Journal finns tillgänglig som Open Access.