Nyheter
Unga med god hälsa är mer benägna att migrera
Det visar en ny Delmi-rapport, där nationalekonomerna Oscar Erixson och Mikael Elinder analyserar sambandet mellan migrationsvilja och hälsa.
Att bygga nytt kan lyfta utsatta bostadsområden
Byggprojekt kan vara ett sätt att lyfta utsatta bostadsområden och komma tillrätta med segregationen. Det menar forskare vid Urban Lab vid Uppsala universitet som samlar data kring bostäder och samhällsutveckling.
Nätverk på arbetsplatsen öppnar dörren till politiska uppdrag
Forskning baserad på svenska befolkningsdata visar att sociala nätverk på arbetsplatser påverkar vilka som engagerar sig politiskt. Att ha en kollega som är politiker ökar nämligen sannolikheten att själv bli invald i kommunfullmäktige.
Arbetsplatsen – minst lika viktig som bostadsområdet för integration
Invandrare arbetar oftare än inrikesfödda tillsammans med andra från samma ursprungsland och detta kan få långsiktiga konsekvenser för deras chanser på arbetsmarknaden. Det visar en ny studie där IBF:s forskare i nationalekonomi Sébastien Willis undersökt hur sammansättningen av kollegor i det första jobbet påverkar invandrares framtida arbetsliv.
Ålder vid invandrande påverkar framtida valdeltagande enligt ny studie
Påverkas ens framtida valdeltagande av vid vilken ålder man invandrade till Sverige? I en ny studie av Henrik Andersson, forskare vid IBF, undersöks frågan. Genom att jämföra syskon i samma familj som var i olika åldrar vid invandrandet har man kunnat se att det är 5 till 10 procentenheters större sannolikhet att man deltar i nationella val om man anländer vid 0-5 års ålder jämfört med 12-17 års ålder.
Kan segregationen byggas bort? Professor Matz Dahlbergs promotionsföreläsning om grannskapseffekter och bostadspolitik
"Har ni tackat era grannar i avhandlingen?" Den frågan ställde Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi, när han höll promotionsföreläsning i Uppsala universitetets vackra aula för nybakade doktorander med titeln Gettolistor, lyckoparadoxer och grannskapseffekter – kan segregationen byggas bort?
Forskningsmiljöer samlades för första gången i gemensam workshop
Tre forskningsinitiativ vid Uppsala universitet - Urban Lab, Uppsala Immigration Lab och Centrum för hälsoekonomisk forskning- samlades nyligen för första gången till en gemensam workshop. Drygt 40 forskare från flera olika discipliner så som kulturgeografi, ekonomisk historia och nationalekonomi deltog på workshopen som hölls under 2 dagar på Stora Brännbo hotell i Sigtuna.
Intelligens kopplas till beteenden som gynnar samhället
En ny studie visar att högre intelligens är starkt kopplat till prosociala beteenden, som att skänka pengar till välgörenhet, delta i val och äga miljövänliga bilar. Studien, som bygger på svenska data från 1,2 miljoner individer, visar att dessa samband kvarstår även när forskarna tar hänsyn till faktorer som inkomst, utbildning och socioekonomisk bakgrund. Resultaten pekar på att intelligens har en direkt och djupgående inverkan på beteenden som gynnar både samhället och miljön.
Urban Lab initiativtagare till nordisk konferens om urbanekonomi
Urban Lab med Matz Dahlberg i spetsen, har länge velat samla den nordiska kompetensen inom urbanekonomi i ett gemensamt nätverk och visionen fick se dagens ljus i och med det första nordiska mötet i urbanekonomi som hölls på Rosersbergs slott den 16–17 september.
Migrationsviljan har minskat i Ryssland
När Ryssland startade den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 fanns en förväntan i västvärlden att många ryssar skulle fly landet, men så har det inte blivit. En ny Delmi-rapport visar att migrationsviljan i Ryssland istället har minskat som en direkt följd av kriget.
Nytt forskningsprogram ska studera urban hälsa
Människor som bor i städer har bättre hälsa än människor som bor i landsbygdsområden. Hur kan det komma sig? Är det städerna som gör människor friskare (genom till exempel bättre tillgång på sjukvård) eller har friskare människor en större tendens att bosätta sig i städerna? Det ska ett nytt forskningsprogram ta reda på.
Lokalpolitiker gynnar sina egna bostadsområden vid beslut om nya bygglov
Det byggs färre flerfamiljshus i områden där kommunpolitiker bor, visar ny nationalekonomisk forskning. Studien är publicerad i Journal of Politics och är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet.
Hög byggtakt har positiva effekter för hushåll med låga inkomster visar ny doktorsavhandling
Den 10 juni försvarade Gabriella Kindström sin avhandling Urban Dynamics and Contemporary Challenges: Essays on Housing and Neighborhood Amenities .
Myrdalspriset för Covid-artikel
Nationalekonomerna Oscar Erixson, Mattias Öhman och Mikael Elinder prisas för artikeln ”Intelligens är kopplat till snabb vaccination mot covid-19, men behöver inte vara det!”.
Tidiga insatser främjade nyanlända flyktingars språkkunskaper och sysselsättning
Ett flertal studier har visat att flyktingar har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det är därför viktigt, både för den enskilde individen men även för samhället i stort, att ta reda på vilka insatser som främjar en tidigare arbetsmarknadsintegration.
Lägre bostadspriser i områden som hamnar på polisens lista
Vad händer när ett bostadsområde betecknas som "utsatt"? Hur påverkar det hur området uppfattas och får det någon konsekvens för boendepriserna? En ny nationalekonomisk studie har tittat närmare på dessa frågor.
Fem miljoner kronor till forskning om nybyggnation, flyttkedjor och bostadsojämlikhet
Projektledare for forskningsprojektet Nybyggnation, flyttkedjor och bostadsojämlikhet är nationalekonomen Che-Yuan Liang och han är mycket glad för anslaget från forskningsrådet Forte.
Stort intresse för konferens om bostadssegregation och områdesutveckling
Det var fullt hus på Urban Labs konferens om bostadssegregation och områdesutveckling på Medelhavsmuseet i Stockholm 9 november. Urban Labs forskare presenterade sin senaste forskning om orsaker till och konsekvenser av bostadssegregation och områdesutveckling och hur man kan förbättra situationen för invånarna i områden med en mindre positiv utveckling.
17,9 miljoner kronor i bidrag till forskning om segregation
Vetenskapsrådet (VR) har beviljat 17,9 miljoner kronor i bidrag för forskningsprogrammet Boendesegregation, urbanisering och ojämlika livsvillkor . Programmet är ett samarbete mellan forskare inom nationalekonomi, psykologi och ekonomisk historia.
Covid-19: Förbokade tider bidrog till högre vaccinationsgrad för människor med lägre kognitiv förmåga
Det var stor skillnad i hur snabbt olika grupper vaccinerade sig mot covid-19. En av förklaringarna kan vara att människor tar till sig information och fattar beslut på olika sätt. En ny studie visar att bland personer med högst kognitiv förmåga hade 80 procent vaccinerat sig inom 50 dagar. Bland de med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar för att uppnå samma vaccinationsgrad.
Forskning om hyresrätter som fördelats genom lottning
I Rosendal i södra Uppsala har företaget Alive Bostad AB fördelat 162 hyresrätter med hjälp av lottning. Lottningen ger Urban Labs nationalekonomiska forskare ett bra underlag för att studera effekterna av en slumpmässig fördelning av bostäder.
Hur påverkas barns framtid av bostadsområdet där de växer upp?
En ny nationalekonomisk rapport visar att villkoren i bostadsområden där barn växer upp har betydelse för deras möjligheter senare i livet.
Forskning om nödsamtal publicerad i den ansedda tidskriften The Economic Journal
Marina Toger, uvniversitetslektor vid kulturgeografiska institutionen och forskare inom Urban Lab, har fått en studie publicerad i den ansedda tidskriften The Economic Journal .
Nybyggnation gynnar alla inkomstgrupper
Nyproducerade bostäder är ofta dyra och det är också till stor del människor med högre inkomster som flyttar in i dem. Men hur påverkas olika inkomstgrupper av nyproduktion? Kan nybyggda bostäder skapa flyttkedjor som lösgör bostäder även för människor med lägre inkomster? Svaret är ja, enligt en studie som är genomförd av Che-Yuan Liang, lektor i nationalekonomi vid IBF, tillsammans med Gabriella Kindström, doktorand i nationalekonomi.
Gratis verktyg för stadsplanering
I ett projekt har forskare vid kultugeografiska institutionen genomfört kartering och typologisering av olika slags svenska urbana miljöer och analyserat dem. Kartorna över Sveriges tätorter (>2 000 invånare) finns tillgängliga för gratis nedladdning. Indelningen kallas för MorfO.
Urban Lab på turné
Urban Lab har på senare tid rönt uppmärksamhet både i Sverige och i Finland.
Matz Dahlberg ny ledamot i Delmi
I augusti utsågs Urban Labs föreståndare Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, till ny ledamot i Delmis kommitté.
Striktare migrationspolitik påverkar migrationen till andra EU-länder
Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid IBF, har tillsammans med nationalekonomerna Cristina Bratu och Till Nikolka utkommit med en SNS-rapport som visar att skärpta migrationsregler i ett EU-land kan påverka migrationen till andra medlemsländer. Forskarna har specifikt studerat hur Danmarks skärpta regler för familjeåterförening 2002 fick danska medborgare som ville förenas med en partner från ett land utanför EU att istället bosätta sig i Sverige.
Strategiskt byggande nödvändigt för att uppnå social blandning
För att motverka segregation har en strategi från kommunalt håll varit att skapa mer socialt blandade bostadsområden genom att variera upplåtelseformer i nyproduktion. I en studie som har bedrivits i samverkan med Uppsala kommun har forskarna Martin Söderhäll och Andreas Alm Fjellborg undersökt blandningen av upplåtelseformer i bostadsområden med olika socioekonomisk status. De har även studerat om blandningen i sin tur har påverkat den sociala sammansättningen.
Den amerikanska drömmen – realitet i Sverige vid förra sekelskiftet
I början av 1900-talet var Sverige en av Europas snabbast växande ekonomier. Sverige hade under tidsperioden även en för europiska länder, hög social rörlighet – mönstret påminner närmast om det som återfanns i 1800-talets mycket rörliga USA.
Nytt forskningsprojekt om segregation
Urban Labs forskare i nationalekonomi Matz Dahlberg och Torsten Santavirta ska i ett nytt projekt undersöka så kallade grannskapseffekter och segregation. I särskilt fokus är föräldrar och deras sätt att uppfostra barn.
Politiker har fler grannar med höga inkomster
Förtroendevalda kommunpolitiker har högre andel höginkomsttagare bland sina grannar i relation till befolkningen i övrigt.
Universitetet och Uppsala kommun samarbetar om hållbar samhällsutveckling
Frågor som segregation, brister på bostadsmarknaden och ojämlikhet mellan olika geografiska områden är både viktiga forskningsfrågor och centrala utmaningar för samhällsplaneringen. Uppsala universitet och Uppsala kommun ingår nu ett nytt samarbete som kommer att stärka och utveckla universitetets forskning om hållbar social samhällsutveckling. ...
Raoul van Maarseveen tilldeles Benzeliusbelöning
Urban Labs Raoul van Maarseveen har tilldelats Benzeliusbelöning 2023 för sin avhandling Urbanization and Education. The Effect of Childhood Urban Residency on Educational Attainment .
