Nytt forskningsprogram ska studera urban hälsa
Människor som bor i städer har bättre hälsa än människor som bor i landsbygdsområden. Hur kan det komma sig? Är det städerna som gör människor friskare (genom till exempel bättre tillgång på sjukvård) eller har friskare människor en större tendens att bosätta sig i städerna? Det ska ett nytt forskningsprogram ta reda på.
Urban Labs nationalekonomer Mattias Öhman och Oscar Erixson ingår i en forskargrupp som har beviljats 43 miljoner kronor i forskningsfinansiering för att studera urban hälsa. Det är Riksbankens Jubileumsfond som har beviljat medel för det åttaåriga forskningsprogrammet ”Skapar eller attraherar städer individer med god hälsa? Kausalitet och selektion i urban hälsa”. Forskargruppen består av forskare inom nationalekonomi, kulturgeografi, epidemiologi och folkhälsovetenskap, som tillsammans kommer att undersöka hur stads- och landsbygdsmiljöer påverkar människors hälsa.
– Även om stadsbor i allmänhet är friskare än landsbygdsbor, tyder hälsoskillnader inom städer på ett komplext samband mellan stadsliv och hälsa. Vi hoppas att vi i våra studier ska kunna identifiera orsakssamband och fokuserar på besvara frågan om det är så att specifika stadsegenskaper direkt förbättrar hälsan eller om det är så att städer helt enkelt lockar till sig friskare invånare, säger Oscar Erixson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).
Med hjälp av omfattande svenska data om olika hälsoutfall och beteenden, boende och grannskapsegenskaper ska forskningen att ge ny kunskap om orsaker till geografiska ojämlikheter i hälsa.
Forskarna kommer att studera en mängd olika faktorer, bland annat tillgång till sjukvård och parkmiljöer, men även hälsoeffekter av luftföroreningar och de senaste årens våg av skjutvapenvåld och sprängdåd.
Mattias Öhman kommer att leda arbetet med att ta fram en svensk ”hälsoatlas”, ett digitalt verktyg som kommer att vara tillgängligt för allmänheten på webben. Förebilden är hämtad från det amerikanska ”The Opportunity Atlas”, även om den svenska varianten kommer att se annorlunda ut och baseras på annan data.
– I förlängningen handlar det om att skapa hälsosammare städer och landsbygdsområden. Förhoppningsvis kan vår hälsoatlas bidra till ett bättre kunskapsunderlag för beslutsfattare, stadsplanerare och privata företag när det hur våra samhällen bör utformas för att främja hälsa och minska ojämlikheter mellan stad och landsbygd. Det är viktig kunskap att ha med sig när man ska göra investeringar i urban infrastruktur, säger Mattias Öhman, forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).
Om forskningsprogrammet
Forskningsprogrammet ”Skapar eller attraherar städer individer med god hälsa? Kausalitet och selektion i urban hälsa” kommer att pågå under 2025–2032. Programmet kommer att bidra till att fördjupa samarbetet mellan de tvärvetenskapliga forskningsgrupperna Urban Lab och Centrum för hälsoekonomisk forskning.
Deltagande forskare:
- Erik Grönqvist, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper (Projektledare)
- Mikael Elinder, docent och universitetslektor vid nationalekonomiska institutionen
- Oscar Erixson, docent och forskare i nationalekonomi vid IBF
- Marina Toger, universitetslektor vid kulturgeografiska institutionen
- Mattias Öhman, forskare i nationalekonomi vid IBF
- Anna Sarkadi, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
- John Östh, professor i kulturgeografi vid Oslo Met
- Per-Anders Edin, professor vid nationalekonomiska institutionen