Arbetsplatsen – minst lika viktig som bostadsområdet för integration

Studien fokuserar på andelen kollegor från samma ursprungsland ("conationals") i det första jobbet efter ankomst och resultaten visar att en högre andel landsmän har negativa effekter på sysselsättningen flera år senare. En ökning med tio procentenheter i andelen landsmän på den första arbetsplatsen ökar sannolikheten att vara arbetslös efter sex år med ungefär tre procentenheter. Varför ser det ut så här?

– För det första minskar möjligheten att lära sig det nya landets språk, arbetsmarknadens regler och normer när man främst umgås med landsmän på jobbet och för det andra spelar den första arbetsplatsens nätverk i form av kollegor ofta en stor roll i att hitta nästa jobb. Om dessa kontakter främst är landsmän med svagare kopplingar till den inhemska arbetsmarknaden, kan det begränsa möjligheterna, säger Sébastien Willis.

Studien visar även att detta inte leder till att fler lämnar landet – återflyttning är ovanligt – utan snarare att fler blir egenföretagare eller arbetslösa. Effekten syns inte lika tydligt på löner, men påverkar i hög grad sannolikheten att överhuvudtaget vara sysselsatt.

Resultaten nyanserar bilden av etniskt samhörighet på arbetsmarknaden. På kort sikt kan det kännas tryggt och effektivt att börja jobba med personer från det egna landet – men på längre sikt verkar det kunna bromsa integrationen på arbetsmarknaden.

– Studien bidrar till en växande forskningslitteratur om hur invandrares första steg i det nya landet kan forma hela deras framtida karriärväg. Den påminner också om vikten av att förstå arbetsplatsen – inte bara bostadsområdet – som en central arena för integration, säger Sébastien Willis.