Kan segregationen byggas bort?
Professor Matz Dahlbergs promotionsföreläsning om grannskapseffekter och bostadspolitik
"Har ni tackat era grannar i avhandlingen?" Den frågan ställde Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi, när han höll promotionsföreläsning i Uppsala universitetets vackra aula för nybakade doktorander med titeln Gettolistor, lyckoparadoxer och grannskapseffekter – kan segregationen byggas bort?
Matz Dahlberg
Föreläsningen tog sin utgångspunkt i tre centrala frågor:
- Är det något nytt att peka ut bostadsområden som marginaliserade?
- Spelar det någon roll vilket grannskap man växer upp i?
- Kan segregationen byggas bort?
Det offentliga utpekandet av "utsatta områden" är ingen ny företeelse, konstaterade Dahlberg. Sedan 1990-talet har svenska myndigheter genomfört flera stora områdesbaserade satsningar med liknande syften, exempelvis Storstadssatsningen och de Lokala utvecklingsavtalen. Polisens lista över utsatta områden är alltså bara det senaste uttrycket för en långvarig ambition att förbättra villkoren i socioekonomiskt svaga stadsdelar.
Men det finns en oroande kontinuitet: det är ofta samma områden som återkommer på dessa listor år efter år. En förklaring, enligt Dahlberg, är den så kallade lyckoparadoxen – när enskilda individer "lyckas" genom arbete eller utbildning, tenderar de att flytta från området, vilket motverkar den kollektiva förbättringen.
Föreläsningen tog också upp frågan om hur mycket grannskapet faktiskt påverkar människors framtidsutsikter. Här framhöll Dahlberg svårigheten med att isolera så kallade grannskapseffekter, eftersom människor inte slumpmässigt placeras i bostadsområden – vi väljer (eller tvingas till) boende utifrån våra resurser och förutsättningar.
Men det finns forskningsprogram som möjliggör kausala slutsatser. Ett av de mest välkända är det amerikanska experimentet Moving to Opportunity, där hushåll från fattiga grannskap slumpades till att få flytta till mer välmående områden. Resultaten visar att barn som växer upp i bättre grannskap har högre utbildning, bättre hälsa och bättre möjligheter på arbetsmarknaden senare i livet. Liknande studier i Sverige, inklusive från Urban Lab – ett forskningsinitiativ vid Uppsala universitet som Dahlberg leder – bekräftar bilden: grannskapet påverkar människors livschanser.
Föreläsningen avslutades med Dahlbergs slutsats: segregationen kan till stor del byggas bort, men det kräver genomtänkt politik och investeringar som kombinerar sociala, ekonomiska och fysiska insatser.
Och ja – grannarna spelar roll. Kanske är det dags att börja tacka dem i avhandlingens förord.
Läs mer om Uppsala universitets vårpromotion 2025 här