Vetenskapsrådet beviljar 6,7 miljoner kronor för forskning om rivningar av bostäder och bostadsområden

Politiker på riks- och kommunnivå i Sverige har de senaste åren föreslagit rivningar av socioekonomiskt marginaliserade områden som en drastisk åtgärd för att bryta utanförskap och förbättra villkoren för de boende i dessa områden. Trots att politiker och opinionsbildare från olika politiska läger efterlyser detta, finns det mycket begränsad forskning som utvärderar effekterna av rivningar.

– I Sverige finns nästan ingen forskning på det här området. Vår förkunskap bygger främst på erfarenheten av den danska så kallade ”Ghettoplanen” och amerikanska studier av rivningarna av marginaliserade områden i Chicago under 1990-talet, där de sociala förhållandena och bostadspolitiken ser väldigt annorlunda ut än i Sverige. Därmed är vi på det stora hela okunniga om vilka effekter rivningar har för boende och grannskap på lång sikt, säger Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi på IBF och en av forskarna i projektet.

I projektet Konsekvenser av rivningar av bostadshus och bostadsområden för individer och bostadsområden samarbetar forskare inom nationalekonomer och ekonomisk historia från Uppsala och Lund. Forskarna kommer att kombinera historiska folkräkningsdata, mantalslängder, flygfoton, och detaljplaner med moderna registerdata. Syftet är att förstå hur människor påverkas av att tvingas flytta från sina hem, samt att se hur den socioekonomiska kompositionen förändras i grannskap där äldre bebyggelse rivs och nya bostäder byggs.

– I projektet kommer vi att försöka förstå de kort- och långsiktiga effekterna av rivningar av bostadshus i Sverige från andra världskrigets slut till och med idag. Därmed kommer vi att kunna bidra till den politiska debatten med empirisk kunskap från över 70 år av rivningar av i svenska städer, säger Henrik Andersson.