Nybyggnation gynnar alla inkomstgrupper
Nyproducerade bostäder är ofta dyra och det är också till stor del människor med högre inkomster som flyttar in i dem. Men hur påverkas olika inkomstgrupper av nyproduktion? Kan nybyggda bostäder skapa flyttkedjor som lösgör bostäder även för människor med lägre inkomster? Svaret är ja, enligt en studie som är genomförd av Che-Yuan Liang, lektor i nationalekonomi vid IBF, tillsammans med Gabriella Kindström, doktorand i nationalekonomi.
Grafen visar antal nyinflyttade invånare per flyttrunda efter en nybyggnation, i relation till vilken inkomstkategori de nyinflyttade tillhör. I grafen har befolkningen delats upp i två grupper – de 50 procent som tjänar över den nationella medianinkomsten, respektive de 50 procent som tjänar under. Den heldragna linjen visar den halva av befolkningen som har lägst inkomster och den streckade linjen visar den med högst inkomster. Grafen visar hur stor andel av de nyinflyttade som dessa två grupper utgör i olika delar av flyttkedjan som följer av en nybyggnation. Studien baseras på svensk nyproduktion under åren 1990-2017. ”0” markerar inflytten till en nyproducerad bostad och de kommande flyttrundorna (1-5) utgörs av inflytt till en bostad som har blivit ledig till följd av den första inflytten.
Che-Yuan Liang. Foto: Mikael Wallerstedt
Studien bygger på registerdata från åren 1990-2017. Forskarna delade in befolkningen i olika grupper beroende på inkomstnivå och fann att 60 procent av de nyproducerade bostäderna befolkades av människor som hörde till den rikare halvan av befolkningen. Resultaten visar dock att det vänder ganska snart i flyttkedjan som följer av att ett hushåll flyttar in i nyproducerad bostad. I flyttrundorna som följer är det människor med en inkomstnivå som är lägre än den nationella medianinkomsten som står för en majoritet av inflyttningarna. Detta får Che-Yuan Liang och Gabriella Kindström att dra slutsatsen att nya bostäder leder till starka flyttkedjor som även gynnar inkomstsvaga grupper.
– Våra resultat visar att nyttan av nya bostäder är jämnt fördelad mellan invånare från olika inkomstgrupper. Även om det i första hand är människor med höga inkomster som får tillgång till nya bostäder, skapar dessa bostäder ringar på vattnet och förbättrar indirekt boendealternativen för människor med låga inkomster. En av förklaringarna är att människor med lägre inkomster flyttar oftare än människor med högre inkomster, vilket innebär att de oftare deltar i flyttkedjor och drar nytta av vakanser som skapas av nya bostäder, säger Che-Yuan Liang.