VR finansierar tre Urban Lab-studier om bostadsrivningar, social integration och politiskt deltagande

Det första projektet, Konsekvenser av rivningar av bostadshus och bostadsområden för individer och bostadsområden, tar sig an en fråga som ofta diskuteras men sällan har utvärderats systematiskt i en svensk kontext: vad händer när hela kvarter rivs för att ”bryta utanförskap”? Forskargruppen kombinerar rika historiska källor – folkräkningar, mantalslängder, flygfoton och detaljplaner – med moderna registerdata för att följa både barn och vuxna som tvingats flytta vid rivningar från efterkrigstiden fram till idag. Analysen ska visa hur boendes livschanser påverkas på kort och lång sikt, men även hur den socioekonomiska sammansättningen förändras i de berörda grannskapen när äldre bebyggelse ersätts av ny. Projektet fyller en viktig forskningslucka: tidigare kunskap bygger främst från erfarenheter från andra länder, där bostadspolitik och social kontext skiljer sig från Sveriges. Genom att bygga en svensk evidensbas med mer än sjuttio års erfarenheter kan resultaten ge ett konkret underlag i framtida beslutsprocesser.

Det andra projektet, Erfarenheter av andra grupper och social integration: bildandet av exogama relationer, riktar blicken mot social integration i sin mest personliga form – vilka vi lever tillsammans med. Sverige är ett mångkulturellt land där integration ofta diskuteras utifrån arbete och skola. Här studeras i stället hur parrelationer bildas över etniska gränser (exogami) och hur dessa mönster hänger ihop med var och hur människor möts i vardagen: i bostadsområden, skolor och på arbetsplatser, men också genom förändringar i stadens infrastruktur som kollektivtrafikexpansioner. Med hjälp av geokodade registerdata och historiska folkbokföringsuppgifter kartlägger projektet utvecklingen över tid och försöker skilja mellan ”rena möten” (att man faktiskt träffar varandra oftare) och förändrade preferenser (att attityder och normer förändras). Resultaten väntas ge en mer nyanserad förståelse av länken mellan boendesegregation och social sammanhållning – och vad som faktiskt kan påverkas genom politik.

Det tredje projektet, Politiskt deltagande bland flyktingar i tider av restriktiv migrationspolitik, tar avstamp i att valdeltagandet bland personer med flyktingbakgrund är lägre än bland svenskfödda – ett mönster som delas av många mottagarländer. Mot bakgrund av policyförändringar efter 2015, där temporära istället för permanenta uppehållstillstånd blivit vanligare, undersöker forskarna om och hur uppehållstillståndens villkor påverkar politisk inkludering. Genom att kombinera administrativa data om faktiskt valdeltagande med enkäter om politisk tillit och delaktighet, analyseras vad den mer restriktiva migrationspolitiken betyder för demokratins representativitet på lokal och regional nivå. Projektet kan ge praktiskt vägledande kunskap om vilka hinder som finns – och vilka åtgärder som kan stärka deltagandet.

– Vi är mycket glada för anslagen från VR som gör det möjligt för oss att adressera tre centrala dimensioner av ett hållbart och sammanhållet samhälle: hur vi planerar och bygger städer, hur vi möts och bildar relationer och hur vi deltar i demokratin. Genom Urban Labs tvärvetenskapliga inriktning och nära samverkan med kommuner och andra samhällsaktörer kommer resultaten att spridas och diskuteras löpande, med målet att omsätta forskningsbaserad kunskap i mer träffsäkra beslut och insatser, säger Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid IBF och föreståndare för Urban Lab.