Vikingaekonomi
Vikingafenoments andra huvudkomponent utforskar vikingaekonomi. I jämförelse med den omfattande forskningen kring silverhandeln så har man aldrig studerat plundringsekonomi på allvar - och det trots att denna måste ha varit en framstående drivkraft för de sociala processer som förkroppsligar vår definition av hela tidsperioden och vilket så tydligt reflekteras i plaster som Valsgärde.
Denna andra forskningskomponent har vi valt att kalla Vikingaekonomi. Vi menar det bokstavligen som vikingarnas ekonomi, och inte de mer generella ekonomiska system som rådde i det vikingatida Skandinavien.
Här ser vi vikingar som aktörer på större arenor, som involverade alla delar av samhället. Våra tolkningar har som målsättning att inkludera alla de vikingatida folken i Skandinavien, oavsett socialt konstruerad könsidentitet (vilket vi länge har vetat sträckte sig långt utöver binärt biologiskt kön). Ny forskning pekar på att kvinnor har spelat en betydligt större aktiv roll i vikingarnas plundringståg än man tidigare antagit.
Ytterligare en fråga som tidigare inte diskuterats är vikten av slaveri och förslavande, inte enbart för vikingaekonomi utan för hela samhället; de ofria har alltför länge lämnats utanför våra modeller. Det är viktigt att förstå att aktiviteter som tidigare diskuterats var för sig istället var delar av samma process; plundring var förslavande, och det i sin tur var handel, i en sorts social rundgång som drevs av maritimt våld och mekanism. Sjöröveri är ytterligare en viktig del av denna komplexa bild och är ett forskningsfält som kan bidra till mycket kunskap i vikingatida studier.
Internationella kulturöverskridande jämförande studier tillför ytterligare en dimension till dessa undersökningar, där man kommer att använda sig av historisk arkeologi från de tidiga moderna koloniala kontexterna i Atlanten, Karibien, Stilla havet och Fjärran östern. Vi tar förstås inte tolkningarna som härrör från dessa tidsperioder och överför dem rakt av på vikingatiden, men de ger användbara plattformar för att tänka och ge nya sätt att se på åren 700-1000 i norr.
Under ledning av docent Charlotte Hedenstierna-Jonson, kommer Vikingekonomikomponenten att föra samman andra forskare, som dr Gareth Williams (British Museum) och docent Ben Raffield, (tidigare Simon Fraser University i Kanada Canada, nu Uppsala); båda specialister i vikingatida krigskonst och forsvarsstrukturer, och Ben arbetar också med slaveri. Docent Anders Ögren (ekonomisk historia, Lund) bidrar med sin expertis på hur dessa system binds samman, och teamet kommer att växa under projektets gång.