
Vikingatiden (ca 750–1050 e.Kr.) har länge varit en viktig identitetsmarkör i Norden, inte minst i Sverige. Idag åtnjuter vikingarna en folklig igenkänning som få andra forntida kulturer, men deras historia har också omformats, använts och missbrukats av generation efter generation – en process som pågår än idag. Man skulle kunna tro att det inte finns så mycket mer att lära om vikingarna, men i själva verket är det tvärtom: vi har bara börjat skrapa på ytan när det gäller deras liv. Trots en spännande forskningsutveckling under de senaste decennierna finns det ett område inom vikingarnas verksamhet som till stor del förblivit outforskat, nämligen själva upprinnelsen till denna historiska epok.
Under ledning av professor Neil Price har forskare vid Uppsala universitet och Historiska museet i tio år arbetat med att undersöka ursprunget till det vi kallar vikingatiden. De har bland annat studerat svenska båtgravar, räder i Östersjöområdet och många andra aspekter av den framväxande nordiska diasporan. Utforska gärna vår webbplats för att läsa mer om projektets bakgrund, vilka som medverkar och resultaten av våra forskningsprogram. Här hittar du även länkar till våra publikationer, information om vår utåtriktade verksamhet samt digitala resurser för vidare studier.
%20375D5076-CD05-4491-ACA7-8F6DD8EAB32B%20(1).jpeg)
Vikingafenomenet
Klicka för att utforska vårt projekt
Publikationer
Du kan även hitta länkar till våra publikationer – som i största möjliga utsträckning är tillgängliga via Open Access – samt information om vår utåtriktade verksamhet och digitala resurser för vidare studier.
1.Drakhuvud tillverkat av en bly-/tennlegering, avsett som nålhuvud på en klädnål. Myrin, Ola. Historiska museet/SHM, (CC BY 4.0).