Projektet

I december 2015 gjorde Vetenskapsrådet en historiskt stor satsning på forskning om tidig medeltid genom att bevilja 50 miljoner kronor till professor Neil Price vid Uppsala universitet för en tioårig satsning med titeln Vikingafenomenet.

Projektet avslutas i slutet av 2026 och har fungerat som ett övergripande program som samlar flera olika forskningsinriktningar. Det sammanför ett internationellt team av arkeologiska forskare med fokus på det avgörande århundradet mellan 750 och 850 e.Kr. samt de närmast föregående och efterföljande årtiondena – den period då grunden för den tidiga vikingatiden lades.

Projektet undersöker flera grundläggande frågor:

  • Vilka var egentligen de första vikingatida plundrarna, i mer specifik bemärkelse?
  • Varför gjorde de det de gjorde?
  • Vilken typ av samhällen fostrade dem, och varför började de expandera så våldsamt ut i världen just vid denna tidpunkt?
  • Kort sagt, vilka var ursprungen till vikingafenomenet?

Bland de centrala frågor som vi undersöker finns sådana som rör plundringståg, slaveri, militära ideologier samt karaktären hos långväga internationella kontakter och handelsförbindelser, så som dessa utvecklades under yngre järnåldern. Utvecklingen och utnyttjandet av handelsnätverk har länge betraktats som ett utmärkande kännetecken för vikingatiden, men i vilken utsträckning byggde dessa förbindelser på tidigare kontakter? Tydliga belägg för förbindelser med öst, ända bort till den asiatiska stäppen och Tangdynastins Kina, finns redan i gravar från den föregående vendeltiden (cirka 550–750 e.Kr.), men dessa kontakters karaktär har aldrig undersökts på ett tillfredsställande sätt.

Projektet är uppdelat i två huvudsakliga forskningsområden, som vart och ett utvecklar och utforskar sina egna forskningsfrågor i syfte att belysa dessa frågor ur olika perspektiv.

Det är viktigt att förstå att projektet inte kommer att ge ”svaret” på ”frågan” om vikingatiden, utan snarare presentera ett antal specifika svar på de frågor som vi väljer att ställa. Andra forskare kan välja helt andra angreppssätt, och det välkomnar vi. Vårt projekt är ett levande projekt, förankrat i vår egen tid, vilket det också måste vara.

Med en ny förståelse av vikingafenomenet som mål har projektet lagt grunden för det nya excellenscentrumet The World in the Viking Age (WIVA), som också finansieras av Vetenskapsrådet och utgör Sveriges ledande forskningsmiljö för studiet av denna avgörande period i landets historia. Vikingarna är än i dag den mest framträdande symbolen för det skandinaviska kulturarvet, och detta forskningsprogram kommer att ha en stark förankring i vår tids samhällsfrågor och göra utforskandet av detta långlivade arv tillgängligt för en så bred publik som möjligt.

Logotypen för Vikingafenomenet

Motivet är hämtat från ett fragmentariskt bronsbeslag till en svärdsskida, som påträffades i en brandgrav i Solberga i Askeby socken, i den svenska provinsen Östergötland. Föremålet dateras till omkring år 700 e.Kr., strax före vikingatidens början.

Gestalten i båten – är det en människa, en gud eller något annat? Vem eller vad är den kvinnliga varelsen i vattnet nedanför? Hjälper hon honom eller försöker hon hindra honom från att fiska? Varför ansågs denna scen lämplig att pryda ett vapen?

Det gåtfulla motivet är inte känt från någon annan plats, men kan en gång ha varit lätt att känna igen utifrån Nordens förfäders berättelser, av vilka de flesta nu har gått förlorade. I dag fungerar motivet som ett fascinerande fönster mot allt vi ännu har kvar att lära oss om vikingafenomenet.

SHM inv. no. 21921. Original drawing by Harald Faith-Ell, 1939; reworked by Andreas Hennius and Södra tornet, 2017-18.

  • Vikingafenomenet

    Price, Neil

    Ingår i Kungl:Vetenskaps-Societetens årsbok, s. 71-79, Kungl. Vetenskaps-Societeten, 2017