Viking ekonomi

40 silvermynt från Västergårdefyndet, som innehöll totalt 1 371 mynt. Bildrättigheter: Ola Myrin, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)

Den andra huvudkomponenten i projektet Vikingafenomenet utforskar det vi har valt att kalla vikingatidens ekonomi, under ledning av Dr Charlotte Hedenstierna-Jonson.

Detta omfattar de övergripande ekonomiska systemen i det vikingatida Skandinavien, som undersöks med nya och innovativa metoder, men också mer specifikt vikingarnas ekonomi – i ordets egentliga bemärkelse.

Handeln med silver och andra varor har studerats ingående, men någon regelrätt studie av plundringens ekonomi har aldrig genomförts. Ändå måste plundring, nästan oundvikligen, ha varit en viktig drivkraft bakom de samhällsprocesser som formade den tidsperiod vi definierar som vikingatiden och som tydligt återspeglas på platser som Valsgärde.

Öppen, platt armring av silver med stämplad dekor. Bildrättigheter: Ola Myrin, Historiska museet/SHM

Här betraktar vi vikingarna som aktörer på bredare arenor, där alla samhällsgrupper var delaktiga. Våra tolkningar strävar efter att inkludera alla människor i det vikingatida Skandinavien på lika villkor.

En annan fråga som länge har försummats är jämlikhet och slaveriets grundläggande betydelse, inte bara för vikingatidens ekonomi utan också för själva samhällsstrukturen. De ofria har alltför länge utelämnats ur våra modeller.

En avgörande insikt är att verksamheter som tidigare har behandlats var för sig i själva verket ingick i samma process. Plundring, slavhandel och handel bildade en dödlig triad, sammanlänkad i en återkopplingsloop som drevs av våld till sjöss och människors och varors rörlighet.

Även sjöröveri är en viktig del av denna komplexa bild och ett specialiserat forskningsfält som har mycket att bidra med till vikingatidsforskningen.

Internationella, tvärkulturella jämförelser kommer att tillföra ytterligare perspektiv till undersökningarna. Här hämtar vi inspiration från den historiska arkeologin om koloniala miljöer under tidigmodern tid i Atlanten, Karibien, Stilla havet och Fjärran östern. Dessa miljöer kan erbjuda användbara utgångspunkter för nya tankesätt och perspektiv på 700- till 1000-talens nordliga värld.

Sedan 2016 har de olika temana inom Vikingatidens ekonomi utforskats genom inbjudna workshops, internationella konferenssessioner, exkursioner och föreläsningar för både akademiska och bredare målgrupper. Resultaten har publicerats i form av enskilda artiklar i sakkunniggranskade tidskrifter, kapitel i antologier och böcker.