Båtgravskultur

Valsgärde grävdes ut av Uppsala universitet mellan 1920 och 1950-talen, och tillsammans med de närliggande platserna Gamla Uppsala, Vendel och Ultuna berättar de historien om Sverige och hur landet växte fram ur hjärtat av Mälardalen. Valsgärdegravarnas rikedom och komplexitet har också gjort att de aldrig har blivit helt utforskade och publicerade. Den slutgiltiga analysen av gravfältet och det samhälle som producerade dessa gravar är en av våra huvudsakliga mål i projektet. Eftersom gravfälytet användes genom sen järnålder ger det oss en fantastisk inblick i de gradvisa societala färändringar som ledde fram till vikingatiden.

Gravarna - det finns över åttio stycken - var medvetna materiella budskap soom bevarade tidens ideer och ambitioner i en fysisk form. Även om båtgravarna har fått störst uppmärksamhet så finns här också brandgravar och kvinnokammargravar, och det är enbart moderna fördomar som ser den ena gravformen som förmer än den andra; vi kommer att studera samtliga. På Valsgärde ser vi hur ett kungarike skapas, och hur det visar sin identitet genom förhållandet mellan de levande och de döda.

Forskningsfrågor

Förutom räder och militär ideologin är några av projektets huvudfrågor internationella långdistanskontakter och handel. Dessa har länge ansetts karaktärisera vikingatiden, men hur mycket byggde de på tidigare kontakter? Det finns tydliga bevis på kontakter med Östern, så långt bort som till Asiens stäpper och Tang-periodens Kina i de vendeltida gravarna, men dessa kontakters omfattning och natur har inte aldrig studerats tillräckligt noga.

Forskningen om Valsgärde koordineras Docent John Ljungkvist, med ett team forskare som fullföljer analysen av de vikingatida båtgravarna och de övriga gravarna, och också slutför specialstudier av själva båtarna, djuroffer och de individuella artefakttyperna.

En viktig del av arbetet med Valsgärde är utforskandet av de fantastiska lämningarna av en skandinavisk vikingaräd i Salme, Estland. Individerna i Salme begravdes i två båtar på en estnisk strand alldeles i början av vikingatiden, och grävdes ut 2008 och 2010-12. De representerar det mest betydelsefulla vikingatida fyndet under det senast hundra åren. Begravningsskick, materiell kultur och isotopanalyser visar att männen begravda i Salmebåtarna kom från Mellansverige, vilket gör fyndet mycket relevant för våra forskningsfrågor. Upptäckten i Salme ger oss en ny möjlighet att utforska den specifika kulturen bakom dessa första räder, och vi är glada att kunna samarbeta med Dr Jüri Peets och hans team vid Tallins universitet med medel till publikationerna. Vi är övertygade om att deras resultat av undersökningarna blir milstolpar i estnisk och baltisk arkeologi, och att de kommer att bidra stort till vårt projektarbete i Sverige.