Penningpolitik och penningpraktik: pengar och statsformering i det tidigmoderna Sverige

Ett stabilt och begripligt penningsystem ger samhällelig stabilitet och har sedan medeltid varit en av statsmaktens tjärnuppgifter. Likväl kan det vara mycket svårt att skapa ett sådant system, vilket det tidiga moderna Sverige är ett gott exempel på. Syftet med detta projekt är att undersöka de sociala och politiska konsekvenserna av denna process genom att undersöka pengar som ett praktiskt och politiskt problem, som involverade inte bara samhällets politiska och ekonomiska elit utan också breda grupper av människor. I fokus står föreställningar om pengar och vilken roll människors penningpraktiker och erfarenheter hade på den monetära utvecklingen och som en central, men understuderad, del av statsformeringsprocessen. Den tidigmoderna perioden var en ekonomiskt tumultartad tid med många misslyckade och en del framgångsrika monetära experiment vilket ledde till en komplex situation som ställde höga krav på människor att acceptera och lära sig om nya former av pengar – men också att lära sig av med gamla praktiker och föreställningar. De monetära förändringarna skapade sålunda djupgående koppling mellan politik och vardag, dock saknas kunskap om hur vanliga människor upplevde processen och hur deras handlingar och reaktioner påverkade. Studien kommer att ge nya kunskaper av tidigmoderna monetära förändringar och bidra till en utökad teoretisk förståelse av monetär utveckling generellt.