Möt Matematiska institutionens nya studierektor: ”Bra undervisning får studenterna att känna att vi bryr oss”

Tidigare i år tilldelades han UTN förtjänstmedalj i guld för sina insatser för studenterna vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. I motiveringen lyfts hans förmåga att förmedla matematik som något ”vackert, begripligt och mänskligt” – en formulering som betyder mycket för honom.

– Jag blir särskilt rörd av att studenterna lyfter fram en sak som jag själv strävar efter att förmedla. Det visar på vilken styrka matematiken har och vad vi har att värna om i undervisningen, säger han.

Under åren har Seidon undervisat tusentals studenter i några av fakultetens största och mest grundläggande matematikkurser. Själv betonar han gärna att undervisning inte bara handlar om att förklara för andra, utan också om att själv förstå mer.

– Man upptäcker nya kopplingar och nya sätt att se på saker, som vidgar min egen förståelse av matematiken. Studenternas frågor har också lärt mig att undervisa bättre och välja vilka exempel, förklaringar och övningar som passar bäst.

Ett uppdrag byggt på samarbete

”Undervisning är en dynamisk process, och vi är vana vid att diskutera matematik och forskningsidéer med varandra. Det brinner jag för att överföra även till undervisningen.”

Att tacka ja till rollen som studierektor var inte självklart. Seidon tycker om att undervisa, och uppdraget innebär att han behöver minska sin undervisning. Framöver kommer han att undervisa omkring 20 procent, ungefär motsvarande en större kurs per år.

– Som tur är finns det många utmärkta lärarkollegor som studenterna kommer att ha nöjet att träffa, så de kommer inte hinna sakna mig. Däremot kommer jag att sakna dem!

Det som till slut avgjorde beslutet var stödet från kollegorna och känslan av att kunna bidra till undervisningen på ett annat plan.

– Samarbetet med kollegorna utgör egentligen hela mandatet för rollen. Dessutom är vi som institution i en intressant fas, med ett nytt civilingenjörsprogram som startar och med många engagerade kollegor som driver olika projekt eller sitter på viktiga roller. Det finns många möjligheter.

Som studierektor vill han framför allt skapa goda förutsättningar för undervisningen och för de lärare som vill utveckla sina kurser. Han återkommer flera gånger till betydelsen av kollegial dialog. Matematiska institutionen rymmer många idéer och erfarenheter, och nästan varje kurs innehåller något som andra kan lära av.

– Undervisning är en dynamisk process, och vi är vana vid att diskutera matematik och forskningsidéer med varandra. Det brinner jag för att överföra även till undervisningen.

Ett språk för undervisning

Seidon har under de senaste åren varit engagerad i pedagogisk utveckling, bland annat genom TUR, fakultetens pedagogiska råd. Därifrån tar han med sig både ett bredare perspektiv på undervisning och ett mer precist språk för att diskutera pedagogiska frågor.

– Det kan låta flummigt, men det är egentligen med undervisningen som med matematiken: om man har ett vetenskapligt språk där man kan formulera sina problem precist, är det lättare att lösa problemen och se kopplingar mellan dem.

Just kopplingen mellan undervisning och forskning i matematik är närmare än många kanske tror.

– Matematiken bygger på precisa strukturer och påståenden som formuleras och bevisas på samma sätt i spetsforskningen som i våra grundkurser.

För Seidon finns det därför ingen motsättning mellan att vara aktiv forskare och att vara engagerad lärare.

– Forskningen tillför mervärde. Redan i grundkurserna har jag flera gånger känt att jag kunnat undervisa bättre just för att jag kunnat koppla till forskningen.

Att bygga en stark studiemiljö

För Seidon är studenternas känsla av tillhörighet nära kopplad till själva undervisningen. Mycket av grunden för gemenskap, matematisk identitet och välmående läggs i mötet mellan studenter och lärare i kursrummet.

– Bra undervisning får studenterna att känna att vi bryr oss: de förstår att läraren har lagt ett gediget arbete på deras lärande. Jag tror att det bidrar till att de tar sitt lärande på ännu större allvar, särskilt om vi möter och bemöter dem väl i undervisningen och i alla aktiviteter institutionen ordnar.

Som studierektor hoppas han att både studenter och lärare ska känna att de kan vända sig till honom.

– Att jag lyssnar på dem, och att de kan och gärna får komma till mig med alla undervisningsfrågor de har.

”Jag tror inte att det finns en lösning som passar alla.”

Alla akademiker har inte samma drivkrafter eller styrkor. Vissa trivs bäst med undervisning, andra med forskning, och många någonstans däremellan. För Seidon är den variationen en viktig tillgång för institutionen.

– Vi är en stor och bred institution, och det är extremt berikande att kunna prata djupt om undervisning med några kollegor och om forskning med några (ibland samma, ibland andra) kollegor. För våra studenter är det viktigt att vi har den diversiteten bland lärarna. Jag räknar med att ha en dialog med alla kollegor som undervisar och på så sätt förstå vad varje kollega individuellt behöver. Jag tror inte att det finns en lösning som passar alla.

Samtidigt ser han ett behov av att tala mer om undervisningens kvalitet, inte bara dess omfattning.

Han nämner den franska titeln ”enseignant-chercheur” – lärare-forskare.

– I min utopiska bild av universitetet identifierar sig all akademisk personal på det viset.

Från klassrummet till forskningsfronten

Seidon forskar inom algebra och algebraisk geometri. Mer specifikt studerar han algebraiska grupper – grupper av symmetrier i högre dimensioner – och deras koppling till olika typer av algebror. Han är särskilt intresserad av så kallade exceptionella grupper.

– De är fascinerande eftersom de dyker upp ur ingenstans i klassifikationen och är relaterade till olika typer av algebraiska system med intressanta geometriska strukturer. I och med att jag vill förstå detta över så kallade ringar och scheman, som till exempel kurvor och ytor, och inte på det klassiska sättet över en punkt i taget, använder jag verktyg från modern algebraisk geometri. Dessa verktyg, tycker jag, ger mer än vad man matar in i dem, och det väckte mitt intresse för området från början.

Det som driver honom i forskningen är viljan att förstå strukturer på djupet.

– När man börjar se hur en algebraisk eller geometrisk struktur egentligen fungerar och får en djupare intuition för den, och för hur olika strukturer hänger ihop, det tycker jag är kronan på verket.

Just nu är han i slutskedet av arbetet med en artikel om exceptionella grupper av typ E8. Nästa projekt handlar om andra exceptionella grupper och deras koppling till strängteori, i samverkan med hans doktorand och doktorandens handledare, som är professor i teoretisk fysik.

– Det är fascinerande att tänka på, hur så precisa matematiska strukturer kan modellera vårt universum. Det är verkligen spännande!