Populärvetenskaplig presentation

En systematiker utforskar den den biologiska mångfalden, försöker förklara dess mönster och de processer som lett fram till det. Med utgångspunkt från dessa slutsatser, alltså om släktskap och evolution, konstruerar hen en formell hierarkisk klassificering med arter, släkten, familjer o.s.v. Exempel: i jordröksfamiljen ingår jordröks-släktet och nunneörts-släktet, båda med många arter. Den gängse vetenskapliga förklaringen är att alla jordrökar har sitt ursprung i en moder"art" för länge sedan, liksom som nunneörterna i en. Före dess har hela jordröksfamiljen haft en anmoder liksom en gång alla arter från livets uppkomst.

Denna uppgift är bara påbörjad. Ännu är stora delar av växtvärldens mångfald outforskad eller okänd. En viktig del av vårt arbete sker därför i fält, både här hemma och i andra länder. Mitt eget fältarbete är främst förlagt till bergstrakter i östra Himalaya, sydvästra Kina och Iran.

A. släktet Corydalis (nunneörter), en monografi

Släktet omfattar närmare 500 arter, och är det fjärde största i den kinesiska floran. De växer främst i bergstrakter, en stor del av dem över trädgränsen, som i Himalaya ligger på ungefär 4000 m. Höjdrekordet för blomväxter, 6300 meter över havet, innehas faktiskt av en Corydalis.

En mycket stor del av de nu kända arterna har upptäckts i sen tid, genom undersökningar både i naturen och av gamla herbarie-insamlingar. Det kan synas förvånande att så pråliga örter kan undgå upptäckt. Orsakerna är dels att ingen monografi (heltäckande bearbetning) tidigare gjorts, dels att många berg först nu har blivit utforskade. Ännu återstår emellertid okända trakter, till exempel i nordöstra Indien och Burma.

B. släktet Fumaria (jordrök), ett fylogenetiskt nätverk

Fumaria med 55 arter är utbrett från Kanarieöarna i väster till Nepal i öster, med störst artrikedom i Nordafrika och Spanien. De är alla sommar-annueller, dvs. de gror, sätter frö och dör inom en enda säsong. Deras evolutionära historia är komplicerad och kan inte återges som ett evolutionärt träd, eftersom många arter har bildats genom kromosomtalsfördubbling av en primär hybrid mellan två "föräldra"-arter. På så vis har en stege av kromosomtalsnivåer uppkommit från 2n=16 (=2x, d.v.s. diploid då x=8), 32 (tetraploid), 48, 64, 80 och slutligen 14 ggr grundtalet med 112 kromosomer.

Vår ambition är att med hjälp av likheter i gen-sammansättning rekonstruera detta nätverk. Vi har kommit på god väg, men ännu återstår en del frågetecken