Förskolans kompensatoriska uppdrag

1. Kort beskrivning av verksamheten eller processen

Enligt skollagen har förskolan i uppdrag att främja barns utveckling och lärande samt sträva efter att utjämna skillnader i barnens förutsättningar. Barnkonventionen slår fast barns rätt till utveckling och likvärdiga livsvillkor. Detta förutsätter att huvudmannens styrning och resursfördelning bidrar till en hög och likvärdig kvalitet i barnens vardag. Arbetet behöver samtidigt präglas av ett etiskt förhållningssätt, där analys av skillnader förenas med ett styrkebaserat och värdigt synsätt på barn och deras livsvillkor. I Uppsala kommun organiseras och leds det kompensatoriska uppdraget genom ett analysbaserat kvalitetsarbete där kvantitativa underlag (till exempel personaltäthet, barngruppsstorlek, socioekonomiska index och enkäter) kombineras med kvalitativa analyser såsom enhetsanalyser och kvalitetsdialoger. Resursfördelning sker delvis utifrån socioekonomiska förutsättningar och omfattar inte bara ekonomiska resurser, utan även olika typer av riktade insatser, såsom kompetensutveckling, särskilda funktioner, barnhälsa och språkligt stöd.

2. Den centrala utmaningen eller kunskapsfrågan

Trots ett omfattande analysarbete finns en osäkerhet kring hur dessa resurser och insatser omsätts i kvalitet i barns vardag, särskilt i mötet mellan barn och vuxna, och vilka insatser som gör störst skillnad för barns möjligheter att utvecklas.

Hur omsätts huvudmannens resursfördelning och olika typer av insatser i faktisk kvalitet i förskolans vardag – och vilken effekt får det för barn med olika förutsättningar?

För att kunna fatta mer träffsäkra beslut behöver ledningen bättre kunskap om:

samband mellan socioekonomiskt viktad resursfördelning och pedagogisk kvalitet
hur olika typer av insatser omsätts i praktik och påverkar barns möjligheter
var i processen från resursfördelning till barns vardag kvaliteten varierar
vilka insatser som gör störst skillnad för olika grupper av barn utifrån deras livsvillkor och förutsättningar

3. Hur frågan hanteras idag

Frågan hanteras idag genom ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar kvantitativa nyckeltal, enhetsanalyser och återkommande kvalitetsdialoger. Detta ger en bred bild av verksamhetens förutsättningar och resultat.

Samtidigt bygger de kvantitativa analyserna i stor utsträckning på genomsnitt, vilket riskerar att dölja variationer mellan barn, grupper och förskolor. Det finns etablerade modeller för socioekonomisk resursfördelning, baserade på ett urval av viktade variabler, men begränsad kunskap om hur olika typer av insatser kommer till uttryck i verksamheten och vilken skillnad de faktiskt gör för barnen. Det finns även behov av att bredda förståelsen av barns livsvillkor genom att inkludera fler typer av underlag om demografiska och sociala förutsättningar.

4. Möjliga underlag eller datakällor

Det finns tillgång till underlag i form av kvantitativa data om resurser och socioekonomiska förutsättningar, uppföljning från förskoleklass samt dokumentation från enhetsanalyser och kvalitetsdialoger. Det finns även variation mellan förskolor med olika förutsättningar.

Detta skapar goda möjligheter att kombinera kvantitativa och kvalitativa analyser samt utveckla indikatorer som synliggör effekter för olika grupper av barn i relation till deras livsvillkor och lokala sammanhang.

5. Vad kommunen skulle vilja få ut av forskningssamverkan

Verksamheten efterfrågar fördjupad kunskap om hur olika typer av resurser och insatser bidrar till barns utveckling i olika kontexter. I detta ligger en önskan om att:

utveckla mer träffsäkra analyser av likvärdighet
identifiera vilka insatser som ger störst kompensatorisk effekt
stärka kopplingen mellan data, analys och utvecklingsarbete
få bättre underlag för att fatta mer träffsäkra beslut om resursanvändning