Fritidsverksamhetens räckvidd och kompensatoriska roll för social hållbarhet
1. Kort beskrivning av verksamheten eller processen
Öppen fritidsverksamhet är en viktig del av kommunens arbete med trygghet, inkludering och social hållbarhet. Verksamheten utgör en arena där barn och unga möts i frivilliga sammanhang och når många unga i vardagen – men inte alla. Under skollov intensifieras verksamheten genom särskilda satsningar riktade till barn och unga i olika områden, med ett uttalat kompensatoriskt uppdrag.
Caset förenar två närliggande frågor: dels fritidsverksamhetens räckvidd och vilka unga som nås respektive inte nås, dels hur lovverksamheten kan utformas för att bidra till mer jämlika uppväxtvillkor. Båda handlar i grunden om verksamhetens förmåga att nå – och göra skillnad för – de barn och unga som har mest att vinna på den.
2. Den centrala utmaningen eller kunskapsfrågan
Det finns begränsad kunskap om vilka unga som inte nås av verksamheten och varför. Kommunen vill förstå hur deltagande påverkas av geografiska, sociala och individuella faktorer, samt hur verksamheten kan bidra till psykisk hälsa och jämlika uppväxtvillkor. Kopplat till detta finns ett behov av att förstå vad det kompensatoriska uppdraget innebär i praktiken under lov, och hur lovverksamhet bör utformas för att faktiskt göra skillnad för de grupper som har störst behov.
Vilka unga nås respektive nås inte av den öppna fritids- och lovverksamheten, vad förklarar skillnaderna, och hur kan verksamheten utformas för att stärka jämlika uppväxtvillkor och social hållbarhet?
3. Hur frågan hanteras idag
Räckvidd följs idag upp genom besöksstatistik och övergripande analyser, men dessa ger begränsad förståelse för bakomliggande orsaker till varför vissa unga inte deltar. Relationellt arbete lyfts som centralt, men följs sällan upp med fördjupad analys.
Lovverksamhet planeras lokalt med fokus på aktiviteter och tillgänglighet, men utan en samlad analys av effekter. Sammantaget saknas systematisk kunskap om vilka grupper som nås och vilken skillnad insatserna gör över tid.
4. Möjliga underlag eller datakällor
Relevanta underlag finns eller kan behöva utvecklas i form av:
- besöksstatistik och deltagardata från fritids- och lovverksamhet
- räckviddsanalyser – i nuläget är det oklart om sådana finns tillgängliga som utgångspunkt, och de kan behöva utvecklas som en del av forskningssamverkan
- enkätdata (t.ex. Liv & hälsa ung)
- lokala målgruppsanalyser
- geografiska och socioekonomiska data
- erfarenhetskunskap från personal och unga
Dessa underlag skapar möjligheter att kombinera register- och geografiska data med kvalitativa perspektiv för att belysa både mönster i deltagande och bakomliggande orsaker.
5. Vad kommunen skulle vilja få ut av forskningssamverkan
Kommunen önskar en fördjupad analys av vilka grupper som inte deltar och vilka hinder för deltagande som finns, samt kunskap om hur lov- och fritidsverksamhet kan bidra till jämlikhet. I detta ligger en önskan om att:
- få underlag för mer träffsäkra insatser och resursfördelning
- stärka förståelsen för verksamhetens roll i social hållbarhet
- identifiera hinder för deltagande och grupper som inte nås
- öka kunskapen om vad som skapar meningsfull och kompensatoriskt verksam fritid – under såväl terminer som lov