Statsvetenskapliga institutionens historia

En 1600-talsdröm om ett modernt Sverige

Professuren i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet anses vara den äldsta alltjämt existerande professuren i statskunskap i världen. De visioner som låg bakom inrättandet av tjänsten för 400 år sedan fortsätter än i dag att omsättas i daglig praktik.

Johan Skytte (1577–1645)

Johan Skyttes andra donationsbrev daterat 1 oktober 1622

Den 1 oktober 1622 donerade riksrådet Johan Skytte medel till en lärostol i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet. Skytte var då bliven kansler för universitetet, som nu under Gustav II Adolf åter skulle bli ett centrum för utbildning och lärdom i den uppåtstigande stormakten Sverige efter en period av nedgång efter reformationen. Avsikten med lärostolen i eloquentia et politice var att blivande svenska diplomater och ämbetsmän skulle utbildas enligt modernaste rön och av de förnämsta lärarna. I vältaligheten låg förmågan att formulera sig på ett flödande men samtidigt logiskt sammanhängande vis på latin för att övertyga genom talad argumentation. Johan Skytte själv bedömde att för såväl utrikesrelationerna som den inrikes förvaltningen var vältaligheten hos svenska diplomater helt avgörande för att säkra Sveriges ställning i Europa, starkt influerad som han var av den ramistiska läran. Ramismen, som i polemik mot Aristoteles stela skolastisk framhävde det livfulla, talade ordet som grund för all kunskap.

 

1626 flyttade den första professor skytteanus in i Skytteanum

Johan Skytte införskaffade också ett stenhus där en hel våning vigdes åt professorns bostad. Den lilla utvalda skara av blivande statsmän som studerade där skulle också bo i Skytteanum. Huset låg centralt i Uppsala, alldeles intill Domkyrkan. Universitetets nya huvudbyggnad, Gustavianum, började också uppföras år 1622 och låg ett stenkast därifrån uppe i backen. Även om Skytteanum var förfallet när Skytte köpte det och behövde omfattande upprustning var läget alltså förnämligt. 1626 stod det redo. Då hade redan Johannes Simonius kallats till lärostolen från universitetet i Rostock 1625. Inte bara skulle professor skytteanus undervisa blivande diplomater och ämbetsmän, han skulle också enligt donationsbreven årligen hålla "herlige orationer" till Johan Skyttes och hans efterkommandes ära, bekänna sig till den svenska religionen, leva ett oförvitligt liv och slå vakt om och vårda huset. På en plakett som fortfarande pryder kortväggen mot Domkyrkan varnade Skytte för hur "Guds vrede" skulle drabba den som "skadade" huset.

Statsvetenskapliga institutionens huvudentré på Östra Ågatan 19

I och med samhällsvetenskapernas intåg på den vetenskapliga scenen har skytteanska professuren under 1900-talet sakteliga bäddats in i en dynamisk statsvetenskaplig institution av modernt snitt. Huset Skytteanum har inte räckt till utan institutionen brer nu också ut sig strax intill, runt Gamla Torget vid Fyrisån. Men i Skytteanum bor fortfarande professorn, nu den 21:a i ordningen och första kvinnan på stolen. Här studerar forskare dagligen i de många arbetsrum som fyller huset i en klassisk universitetsmiljö, som andas både respekt för det förflutna och välkomnande av det moderna. Varje fredag hålls seminarier på traditionellt manér, där vetenskapliga rön diskuteras med utsedda opponenter och texter utsända i förväg. Inte längre på latin, men väl på vad som kanske är vår tids latin, engelska - och svenska.

Johan Skyttes förhoppning när han skrev in vältalighet som första specificering av professurens innehåll praktiseras fortfarande intensivt under stenhusets flerhundraåriga tak. Och när statsvetenskapliga institutionens studenter lämnar universitetet återfinns de såväl ute i världen inom FN, EU eller något annat av alla de organ som binder samman det internationella systemet, som inom regeringskansliet, riksdagen eller ämbetsverken. På universiteten verkar de som forskare och lärare. Stormaktstiden är sedan länge förbi. Men Johan Skyttes visioner fortsätter att omsättas i daglig praktik.

Ur "En 1600-talsdröm om ett modernt Sverige" en artikel i Svenska Dagbladet den 30 september 2022 signerad Li Bennich-Björkman och Leif Lewin
Skytteansk professor respektive skytteansk professor
emeritus vid Uppsala universitet.

Läs hela artikeln här

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin