Attraktivt innovationsprojekt 2023

Fjorton projekt och startups tilldelades utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt 2023.

HyEnGen
HyEnGen startades 2022 med siktet inställt på att stimulera den gröna vätgasmarknaden. Oscar Verho, verksam vid institutionen för läkemedelskemi, är medgrundare till företaget och en av uppfinnarna bakom en elektrod som gör det möjligt att framställa vätgas från vatten på ett mer hållbart och kostnadseffektivt sätt än dagens metoder. Den lovande elektroden har lång livslängd, och är resultatet av ett tvärvetenskapligt samarbete som inkluderar specialister inom bränsle-, katalysator- och materialforskning. Utvecklingen har gått fort och fortsätter nu med att undersöka möjligheterna att ta fram en elektrolyscell för att själva kunna skala upp tekniken till större system för marknaden. I dag är det framför allt stålindustrin och kemikalieindustrin som använder sig av vätgas, men även inom transportsektorn finns en växande efterfrågan som HyEnGen vill möta med sin innovativa teknik som de hoppas kan spela huvudrollen i framtida produktion av grön vätgas. HyEnGens fortsatta arbete och erbjudande till marknaden sker med stöd av en investering från UU Invests projektbolag.

Oscar Verho

Oscar Verho, forskare vid institutionen för läkemedelskemi.

The Magic Circle Hut
The Magic Circle Hut är ett företag som startats av Doris Rusch, professor vid institutionen för speldesign, för att erbjuda ledarskapsutvecklingsprogram och individuell coaching baserade på metoder från Deep Game Design. Genom att tillämpa forskning inom spelutveckling på organisations- och ledarskapsfrågor introducerar Doris Rusch en helt ny arbetsmetodik på marknaden. Hennes innovationsprojekt adresserar centrala frågor, som människors begränsade förmåga att leda i okända situationer och hur organisationer kan hantera globala utmaningar utan tydliga lösningar. Metoderna möjliggör sätt att arbeta strukturerat med dessa frågor, och har likheter med att skapa en värld för ett nytt spel. Med metodernas hjälp är målet att utarbeta framtidsvisioner och koppla dem till konkreta och belönande handlingsalternativ som bidrar till att utveckla både människor och organisationer. Med pågående program för de första kunderna och planer på uppskalning genom certifieringsmodeller och en digital infrastruktur som inkluderar spelgenererade VR/AR-miljöer, demonstrerar projektet både kundnytta och utvecklingspotential.

Doris Rusch

Doris Rusch, professor i speldesign.

SimSearch
Att på bästa sätt dra nytta av expertkunskap och bidra till breddad användning av nya tekniker är viktiga drivkrafter bakom utvecklingen av SimSearch. Det är en mjukvara som bygger på toppmoderna tekniker för djupinlärning för att söka efter objekt, regioner eller avvikelser i mikroskopibilder.

Tanken med SimSearch är att ge yrkesgrupper som industriella läkemedelsutvecklare, biomedicinska forskare och läkare tillgång till ett kraftfullt AI-verktyg, som inte kräver några tekniska förkunskaper. Målet är att mycket snabbare kunna identifiera exempelvis specifika celltyper, smittämnen eller vävnadsförändringar. Eftersom mjukvaran kan integreras direkt i bildtagningssystemet avgränsas analysen till aktuell och relevant data och effektiviserar därmed datahantering och lagring.

Ida-Maria Sintorn, Ankit Gupta, och Carolina Wählby vid institutionen för informationsteknologi har gemensamt utvecklat SimSearch, som nu med stöd av från UU Invests projektbolag ska färdigställas som en mjukvaruapplikation. Målet är att göra SimSearch till en kommersiellt tillgänglig produkt.

Ida-Maria Sintorn, Ankit Gupta, och Carolina Wählbymed blommor och diplom.

Teamet bakom SimSearch: Ida-Maria Sintorn, professor, Ankit Gupta, doktorand, och Carolina Wählby, professor.

Förbättrade metoder för proteinstudier
En ökad förståelse för hur proteiner fungerar och samverkar i kroppen kan leda till att vi förstår sjukdomar bättre och kan hitta nya sätt att identifiera och behandla dem. Det kan dessutom bidra till ökade möjligheter att förstå friskfaktorer. Att på sikt bidra till ökad hälsa och en friskare värld är också målet med de nya analysmetoder för proteinstudier som forskaren Bo Xu tagit fram tillsammans med professor Ulf Landegren vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. I deras metoder används molekylära verktyg för att samtidigt kunna studera flera olika markörer. Integreringen av molekylärbiologiska tekniker bidrar även till bättre upplösning i befintliga analysmetoder och gör dem mer robusta. Sammantaget ger deras metoder tydligare och mer detaljerad information om proteiners betydelse än idag tillgängliga analysverktyg. De nya metoderna är patentsökta och rättigheterna har sålts till ett företag som utvecklar metoderna till kommersiellt tillgängliga produkter.

Ulf Landegren och Bo Xu med diplom och blommor.

Ulf Landegren och Bo Xu.

SIA, Signature Immune Activation
Hur kan vi förutsäga om en specifik behandling kommer att fungera för en cancerpatient? Artur Mezheyeuski och Tobias Sjöblom vid institutionen för immunologi, genetik och patologi är svaret på spåren. Genom att analysera om specifika kombinationer av biomarkörer finns eller inte finns i ett patientprov har de skapat SIA, en metod som ger en individuell patientprofil. Denna profil indikerar om en viss typ av cancerläkemedel, så kallade immune checkpoint inhibitors, förväntas vara effektiv mot patientens tumör. Målet är att informationen som SIA-analysen ger om förväntad behandlingseffekt ska kunna hjälpa patienterna och vården. Den har potential att minska risken för att patienter får genomgå svåra men overksamma behandlingar samtidigt som den kan möjliggöra en mer effektiv resursanvändning inom vården genom att optimera behandlingsalternativ. Dessutom kan SIA användas för att välja patienter för kliniska prövningar av nya läkemedel, och utforska nya tillämpningsområden för redan godkända läkemedel.

Teamet, som förstärkts med Chatarina Larsson, arbetar nu med stöd av UU Invests projektbolag på att utveckla affärsmodeller och partnerskap för att göra SIA tillgänglig för klinisk diagnostik, och därmed bidra till en framtid där cancerbehandlingar är både effektiva och individanpassade.

Tobias Sjöblom och Chatarina Larsson håller i diplom och blommor.

Tobias Sjöblom, professor och Chatarina Larsson, projektledare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

SampleFacts
Ett nytt provtagningskort för torkade blodprover är på väg ut på marknaden genom företaget SampleFacts. UU Invest har gått in som delägare för att stödja kommersialiseringen. Kortet är baserat på en patentsökt uppfinning från Ulf Landegrens labb vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och skiljer sig från andra metoder att samla in torkade blodprover genom att celler och plasma åtskiljs som separata prover direkt på kortet vid provtagningstillfället. De torkade blodproverna lämpar sig för en mängd analyser, kan sparas i rumstemperatur och är stabila över tid. Detta underlättar bland annat biobankning och hemprovtagning, vilket ger helt nya möjligheter att följa upp hur patienter svarar på behandlingar och i förlängningen upptäcka tidiga tecken på sjukdom.

Bakom utvecklingen av provtagningskortet står Ulf Landegren, Johan Björkesten, Anna Beskow och Nina Schiller.

Nina Schiller och Ulf Landegren med diplom och blommor

Nina Schiller, tidigare vd för SampleFacts, och Ulf Landegren, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Metrilytics
Erik Berg, Robin Lundström och Casimir Misiewicz vid institutionen för kemi – Ångström, har utvecklat ett system kallat Online Electrochemical Mass Spectrometry (OEMS) för att analysera gaskompositionen i battericeller, såväl modellceller som kommersiella celler. Syftet är att få bättre kunskap om batteriernas prestanda. För att kunna möta industrins intresse av att använda systemet har forskarteamet grundat företaget Metrilytics och en första försäljning har gjorts. Det unika med OEMS är dess förmåga att i realtid analysera gaskompositionen under batteriets användning. Detta ger möjlighet att inte bara förstå hur man bäst designar batterier, utan även att identifiera problem så fort de uppstår. Med konventionella metoder måste batterier öppnas manuellt för att inspekteras vid skada, en procedur som kan undvikas med OEMS. En annan fördel med OEMS är att flera battericeller kan analyseras parallellt.

Metrilytics online

Casimir Misiewicz och Robin
Lundström med blommor och diplom

Casimir Misiewicz och Robin Lundström.

Spatial Omics
Ammar Zaghlools innovationsprojekt bidrar till djupare insikter om cellers normala funktion och hur sjukdomar utvecklas. Han utvecklar en ny teknik för detektion och lokalisering av RNA och andra molekyler i celler och vävnader. Metoden kombinerar avläsning och lokalisering av genuttryck i enskilda celler utan kostnadskrävande reagenser eller utrustning, och förhoppningen är därför att denna typ av studier blir tillgängliga för fler forskningslabb och på längre sikt banar väg för implementering av nya vetenskapliga framsteg i vården.

Med finansiering från UU Invests projektbolag fortsätter nu utvecklingen av prototypen och arbetet med att generera data för att stödja och validera metoden.


Ammar Zaghlool med diplom

Ammar Zaghlool, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Sloppymerase
Forskarteamet har utvecklat och patentsökt ett unikt enzym som kan få brett genomslag inom life science-området, från forskning till diagnostik och rättsmedicin. Enzymet har fått namnet Sloppymerase och är ett artificiellt DNA-kopierande enzym, ett så kallat polymeras, med den intressanta egenheten att det är extremt felbenäget, vilket öppnar nya dörrar för både molekylärbiologisk forskning och cancervård. Teamet har sålt patenträttigheterna till enzymet till bioteknikföretaget Genovis som nu går vidare med produktutveckling och kommersialisering.

Forskarna som utvecklat Sloppymerase är verksamma vid Uppsala universitets institution för farmaceutisk biovetenskap: Ola Söderberg, professor i farmaceutisk cellbiologi, Leonie Wenson, doktorand, Johan Heldin, forskare, Björn Hellman, professor i toxikologi och Erik Bivehed, doktorand.

Gruppbild på forskarteamet bakom Sloppymeras

Teamet bakom Sloppymerase är verksamma vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap.

Akiram Therapeutics
Företaget Akiram Therapeutics utvecklar en ny typ av strålterapi mot den idag obotliga sjukdomen anaplastisk sköldkörtelcancer. Grundarteamet som tagit fram och patentsökt den lovande läkemedelskandidaten består av Marika Nestor, Fredrik Frejd och Anja Mortensen, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Genom finansiering via investerarnätverket Sciety kan teamet fortsätta utvecklingen av sin läkemedelskandidat och inleda kliniska studier fas I. Teamet ser även potential hos behandlingen för andra typer av cancer i sköldkörteln, samt i hals och huvud.

Akiram Therapeutics online

Gruppbild med Anja Mortensen, Marika Nestor och Fredrik Frejd med ballonger, diplom och blommor

Teamet bakom Akiram Therapeutics: Anja Mortensen, Marika Nestor och Fredrik Frejd vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Readily Diagnostics
Liza Löf och Masood Kamali-Moghaddam, verksamma vid institutionen för immunologi, genetik och patologi har startat bolaget Readily Diagnostics för att ta ett nytt snabbtest för luftvägssjukdomar till marknaden. Flera investerare, däribland UU Invest AB, har gått in med kapital för att stötta kommersialiseringen. Testet är en vidareutveckling av en metod som forskarna tagit fram, och målet är att det ska kunna mäta flera olika virus för att rätt behandling snabbt ska kunna sättas in.

Readily Diagnostics online

Liza Löf och Masood
Kamali-Moghaddam med diplom och blommor

Liza Löf, forskare, och Masood Kamali-Moghaddam, professor, är grundare av Readily Diagnostics.

Daily Innovation
Katarina Blomkvist, forskare vid företagsekonomiska institutionen, har i många år studerat intraprenörskap, det vill säga förnyelse i olika former inom etablerade företag och organisationer. Med utgångspunkt från resultaten har hon tillsammans med William Varga från LVMH och entreprenören Kristofer Klerfalk tagit fram en metod för att hjälpa verksamheter i både privat och offentlig sektor att identifiera, aktivera och stärka sin innovationsförmåga. Teamet har tillsammans startat företaget Daily Innovation 364 som idag har kunder inom olika branscher.

Daily Innovation online

Porträttbild av Katarina Blomkvist som sitter vid ett bord med blommor och diplom

Katarina Blomkvist.

Fiberförstärkt bencement
Tillsammans med forskare vid ETH Zürich har Cecilia Persson, professor vid institutionen för materialvetenskap tagit fram och patentsökt en teknologi som kan möjliggöra behandling av frakturer i benvävnad med ett material som kan stimulera bildning av ny benvävnad. Hon har, med rätt till ersättning vid eventuella framtida intäkter, överlåtit sin del av patentansökan till ETH Zürich. Målet är att hitta licenstagare som kan ta uppfinningen vidare till en kommersiell produkt.

Porträttbild av Cecilia Persson med diplom och blommor

Cecilia Persson.

Lyticell (tidigare Sapiron)
Affärsidén som ligger till grund för bolaget Lyticell handlar om att främja användningen av metoder för avancerad bildanalys inom life science, till exempel för att göra det snabbare och billigare att utveckla nya läkemedel. Bakom idén står Emil Rosén, tidigare doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som tagit sig an utmaningen genom att utveckla en mjukvarulösning som kombinerar bildanalys och ai, och i förlängningen molntjänster. Målgruppen är bland annat bioteknik- och läkemedelsföretag och bolaget har genomfört en första försäljning.

Porträttbild av Emil Rosén i utomhusmiljö stående framför Rudbecklaboratoriet

Emil Rosén.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin