Forskning för ett långsiktigt hållbart arbetsliv

– Det viktigaste en arbetsgivare bör tänka på när det gäller att förebygga sjukskrivningar och göra individuella anpassningar, och på gruppnivå, är det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det säger Therese Hellman, adjungerad universitetslektor, som inom forskargruppen Arbets- och miljömedicin vid Institutionen för medicinska vetenskaper arbetar med ett projekt med fokus på metoder för så kallad arbetsförmågebedömning (AFB) och arbetsgivares involvering vid återgång i arbete.

Forskargruppen har utvecklat och utvärderat metoder som ska kunna användas för att öka medarbetares engagemang i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Medarbetarnas delaktighet har visat sig vara en viktig faktor för att arbeta mot förbättrade arbetsmiljöförhållanden och minskad risk för arbetsrelaterade besvär. Men det är också viktigt att arbetsgivaren finns med i processen mot återgång i arbete medan medarbetaren är sjukskriven. Det krävs dock viss kunskap hos arbetsgivaren för att vara en aktiv part och det är inte alltid den kunskapen finns, säger Therese Hellman.

Ytterligare forskning behövs

Arbetsgivare kan vid behov ta hjälp av företagshälsa vilka kan stötta och genomföra AFB. Therese Hellman menar att det idag dock saknas en del kunskap om hur en AFB kan struktureras för att vara effektiv och både stärka medarbetarens arbetsförmåga och initiera relevanta arbetsanpassningar.

– Men målsättningen med vårt nuvarande forskningsprojekt är att få en fördjupad kunskap om hur en arbetsförmågebedömning på bästa sätt kan främja medarbetarens arbetsförmåga, förebygga långvarig sjukskrivning och identifiera relevanta arbetsanpassningar.

Forskargruppen undersöker även metoder för att främja inkludering i arbetslivet för personer med komplexa behov, samt vilken roll arbetsförhållanden och hälsokontroller har i medarbetares hälsa.

För att förebygga sjukskrivning bör arbetsgivaren, tillsammans med medarbetaren, fundera på vilka krav i arbetet som medarbetaren för tillfället har svårt att matcha och kolla om det är möjligt att göra en tillfällig anpassning av arbetsuppgifter. Man kan också med fördel ta stöd av företagshälsan i detta.

– Det vi sett sedan tidigare är att det är viktigt med en transparent process så att både medarbetare och chef är eniga om vad syftet med arbetsförmågebedömningen är för att främja delaktighet och tydlighet för samtliga parter.

Samsyn och god planering avgörande

Tidigare studier har visat att dialogverktyget Krav- och funktionsschema (KOF) fungerar bra när det väl börjar bli dags för återgång till arbetet. En dialog utifrån KOF ger arbetsgivaren goda verktyg för att göra relevanta arbetsanpassningar, visar resultat av studier från specialistrehabilitering för personer med smärta samt från primärvården.

– KOF används även i arbetsförmågebedömningar som utförs av företagshälsan, men detta är än så länge mindre studerat och det kommer vår forskargrupp att fokusera på under kommande år. Vi vet dock att det är viktigt att arbetsgivare och medarbetare når en samsyn kring medarbetarens arbetsförmåga för att komma vidare i en god planering. Den strukturerade dialogen om balansen mellan arbetets krav och medarbetarens funktionsförmåga som KOF ger bidrar i hög grad till det, säger Therese Hellman.