Ny forskning om allergi och astma
Bildtext
Joakim Dahlin, på institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, har i senaste numret av the Journal of Immunology publicerat en artikel där han beskriver hur allergi-celler tar sig in i den astmatiska lungan.
Astma är en sjukdom som blir allt vanligare i dagens samhälle. Symptomen utlöses ofta av allergen från pollen, pälsdjur eller nötter och den drabbade får svårt att andas. Detta beror på att en av kroppens egna immunceller, mastcellen, exploderar och släpper ut en mängd ämnen som irriterar och förtränger luftvägarna. De allvarliga symptomen hos astmatiker kan bland annat förklaras med att de har ett förhöjt antal mastceller i lungorna.
Det är sedan tidigare känt att omogna mastceller cirkulerar i blodet även hos friska individer. Forskargruppen, där Joakim Dahlin ingår, har hittat två celltyper, dendritiska celler och alveolära makrofager, som behövs för att omogna mastceller ska kunna ta sig in i lungan. Dessa celler behövs för att ett slags klister ska bildas utmed blodkärlens väggar i lungan. Klistret är specifikt och gör att omogna mastceller bromsas upp istället för att fortsätta cirkulera runt i kroppen. När de omogna mastcellerna stannat upp helt rör de sig in i lungan. En vecka senare har de blivit mogna mastceller som potentiellt kan orsaka astma-symptom.
I förlängningen hoppas forskargruppen att kunskap om varför mastceller ökar i lungorna vid astma kan ge upphov till nya läkemedel. Dagens läkemedel mot astma fokuserar på att stabilisera mastcellerna och mildra effekterna av de ämnena som släpps ut. Bättre vore kanske att stoppa mastcellerna från att ta sig in i lungan från första början.
Birgitta Sinder Wilén