Första DNA-bevisen för kvinnlig vikingakrigare

Illustration av Evald Hansen baserad på originalskiss över grav Bj 581 av Hjalmar Stolpe som ledde utgrävningen, publicerad 1889.

Illustration av Evald Hansen baserad på originalskiss över grav Bj 581 av Hjalmar Stolpe som ledde utgrävningen, publicerad 1889.

Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som gjorts av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet. Studien är den första som presenterar genetiska bevis för att krigaryrket också var öppet för kvinnor under vikingatiden.


Graven, som ligger i vikingastaden Birka, beskrevs först av Hjalmar Stolpe 1889 och har sedan dess fungerat som en modell för hur gravar för professionella vikingakrigare såg ut. Trots att flera egenskaper hos skelettet indikerat att det kan ha tillhört en kvinna har antagandet ändå alltid varit att den begravde var en manlig viking.

Arkeologerna vände sig därför till genetikforskare för att få könet på krigaren bekräftat. DNA från skelettet analyserades och visade sig innehålla två x-kromosomer och ingen y-kromosom.

- Det här är den första gången man formellt och genetiskt kunnat bekräfta en kvinnlig vikingakrigare, säger Mattias Jakobsson, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.

I sin grav har krigaren fått med sig bland annat ett svärd, pansarbrytande pilar och två hästar. Där fanns också en full uppsättning spelpjäser och ett spelbräde. Spelet indikerar att hon var en officer, att hon arbetade med taktik och strategi och kunde leda trupper i strid, menar Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog och forskare vid institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, som lett forskningsstudien.

- Skrivna källor nämner då och då kvinnliga krigare men det här är första gången som vi funnit övertygande arkeologiska belägg för att de har existerat, säger Neil Price professor vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.

Krigaren begravdes under mitten av 900-talet. Isotopanalysen av kvarlevorna bekräftar att kvinnan levt ett kringresande liv som går väl ihop med det krigarsamhälle som dominerade norra Europa under 700-tal fram till och med 900-talet.  

- Det här är inte någon påhittad gestalt från sagornas värld, vad vi har studerat är en riktig militär ledare som råkar vara en kvinna, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson.

Studien är en del av det pågående Atlasprojektet som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Uppsala universitet, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet.

Hedenstierna-Jonson et al. (2017) A female Viking warrior confirmed by genomics, American Journal of Physical Anthropology, DOI: 10.1002/ajpa.23308

 

Linda Koffmar

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin