Elflyg ställer nya krav på framtidens flygplatser

– Vi tittar egentligen på hela energisystemet på flygplatsen och hur man ska kunna möjliggöra laddning av elflyg. Som det ser ut nu, med dagens flygscheman, måste de ladda på en väldigt kort tid när de står på marken. Inom projektet har vi samarbetat med Visby flygplats, Skellefteå flygplats och andra forskare vid RISE och Uppsala universitet, säger Karin Thomas.

Energimyndigheten har finansierat projektet som heter RES-flyg (Resurseffektiva systemlösningar för flygplatser med hög andel elflyg) och slutrapporten kommer att bli offentlig under maj. En av slutsatserna är att flygplatserna står inför flera utmaningar – men att elflyg och lokal elproduktion också skapar stora möjligheter.

– Vi tror att elbehovet vid flygplatserna kommer att öka. Det finns ett stort intresse på många flygplatser för att ha solceller och även batterilager för att möta det ökade elbehovet då man laddar elflyg och andra eldrivna fordon, säger Jennifer Leijon.

Lokal elproduktion och batterilager kommer sannolikt inte att kunna stå för hela flygplatsens energibehov, men forskarna menar att det kan bli ett komplement. Inte bara delar av flygtrafiken ska trafikeras utan även anslutande transporter och fordonen på själva flygplatsen. Viktigt är då att all energi är hållbar och förnybar.

–Solel är det vi använt i de framtagna modellerna, men det finns ju en del problem med solpaneler vid flygplatser. Det handlar om elektromagnetiska störningar och reflektionsstörningar. Så det är väl det som ligger i fatet för solcellerna nu. Men det finns flygplatser som har solelsproduktion så någonstans känns det som att det borde finnas en lösning, säger Karin Thomas.

Flygplan under utveckling

Projektets modeller baserar sig på flygplanstyper som är under utveckling, för ännu finns inte några större elflygplan i reguljär trafik. Idag beräknas räckvidden för ett elflygplan vara 30 mil och antalet passagerare betydligt färre än i ett konventionellt flygplan. Detta beror på att batterierna väger mycket. Men att räckvidden och passagerarantalet kan öka i framtiden, tror ändå forskarna som räknar med att elflyget kommer att kunna spela en viktig roll, inte minst för glesbygden.

– Jag tror att det kommer att ändra våra resmönster, eller resande på regional nivå. Nya flygrutter skapas och man kan utnyttja de mindre och regionala flygplatserna på ett annat sätt än man gör idag.  Och kanske kan man få bort en del vägtrafik till ställen där man inte har järnväg till exempel, säger Karin Thomas.

Men det kommer att ta åtminstone några år innan det går att köpa biljett till en helt eldriven flygresa för längre distanser. Dock kan samhällets egna högt ställda mål för att kraftigt minska flygets klimatpåverkan hjälpa till att driva på utvecklingen, menar forskarna.

– Vi har ambitiösa nationella mål gällande flyget. 2030 ska allt inrikesflyg i Sverige vara fossilfritt och 2045 ska allt flyg som är i Sverige vara fossilfritt. Där är elflyget ett alternativ, men inte det enda, säger Jennifer Leijon.