Hon utforskar naturens rättigheter
Forskarprofilen
Miljön skyddas av lagar. Men hur ska domstolar kunna avgöra vad som är, till exempel, en livskraftig population? När är det okey att göra undantag från lagar som skyddar hälsa eller miljö på grund av nödläge? Och nu när flera länder har lagar som erkänner naturens rättigheter, hur kan vi exakt veta vad som ska skyddas? Yaffa Epstein söker svaren där naturvetenskap och rättsvetenskap möts.
– Jag skulle säga att min övergripande forskningsfråga är: hur kan vetenskaplig information användas på ett bättre sätt inom juridiken för att uppnå de juridiska målen, säger Yaffa Epstein, universitetslektor i miljörätt vid Juridiska institutionen.
För ta reda på det undersöker hon flera verkliga exempel, bland annat har hon studerat vargkonflikten i Sverige. Juridiskt omfattas vargen av EU:s art-och habitatsdirektiv som är bindande för alla medlemsländer. Enligt det får vargar inte dödas eftersom de är utrotningshotade och länderna är förpliktigade att ha, som det heter, ”en gynnsam bevarandestatus”. Men vad betyder det egentligen? Naturvårdsintressen och djurägare har ofta vitt skilda uppfattningar om hur många vargar vi kan ha i landet.
– Habitatdirektivet är ett direktiv för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter. Något jag fokuserat på är hur vi ska tolka en term som ”gynnsam bevarandestatus” och hur kan vi använda naturvetenskap för att förstå det, säger Yaffa Epstein.
Kan vara svårt att enas
”Gynnsam bevarandestatus” är bara en av många termer som inte är så väl definierade i lagen och det ställer till problem när ärenden ska prövas. Lagen kan bli tandlös och det kan till och med vara svårt att enas om vad lagstiftningen överhuvudtaget innebär.
Naturvetenskaplig forskning om arters livsvillkor, ekosystem, gifters miljöpåverkan och så vidare är en viktig pusselbit för att hitta lösningar på problemen, menar Yaffa Epstein. Därför jobbar hon i sina egna forskningsprojekt tvärvetenskapligt.
– Det är väldigt intressant att studera EU-lagar för de ska implementeras i varje enskild medlemsstat. En sak jag tittar på är hur olika medlemsländer gör när det gäller naturvetenskaplig information, vilket skiljer sig åt. Finns det några sätt som fungerat bättre än andra, förklarar hon.
För tillfället har Yaffa Epstein två huvudprojekt på gång. Det ena handlar om hur den biologiska mångfalden ska kunna skyddas. Där försöker hon och hennes kollegor förstå hur lagar fungerar i praktiken och testar olika utfall genom att mata in lagar i ekologiska modeller. Bland annat har de tittat på hur medlemsländerna skyddar rovdjur.
– Vi har samlat in all rättspraxis från varje EU-medlemsstat som handlar om när man tillåts döda ett stort rovdjur. Utifrån dataanalyser kan vi sedan se på vad som påverkat utgången. Hur tolkas lagen som är densamma i hela EU? Har det blivit olika resultat i olika länder? säger hon.
Lagarna måste vara begripliga
I det andra projektet försöker hon tillsammans med naturvetare ta reda på vad som utmärker en bra naturrättslagstiftning eller ett rättsligt erkännande av naturens rättigheter.
– För att de här lagarna ska fungera måste de vara begripliga för forskare och för personer som har ansvar för att tillämpa lagarna. Det är därför tvärvetenskapliga perspektiv behövs för att formulera lagen på ett bra sätt, säger hon.
Invald i Sveriges unga akademi
Förra året valdes Yaffa Epstein in i Sveriges unga akademi som är en oberoende, tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de mest framstående yngre forskarna i Sverige.
– Det är också en plattform för att nå ut till allmänheten och en möjlighet att uppmuntra unga människor att börja jobba med forskning. Så jag tycker att det är väldigt roligt. Jag har träffat en massa intressanta människor och lärt mig så mycket. Tidigare i somras åkte jag till en forskningsstation i Abisko och var volontär vid ett sommarläger för vetenskapsintresserade gymnasieelever. Att vara ledamot i akademin skapar alla de här tillfällena där jag kan prata med politiker och unga människor, berättar hon.
Spännande frågor
Hennes eget intresse för miljörätt väcktes under juridikstudierna i Minnesota Law School i USA. Förutom att hon tyckte att frågorna vara spännande såg hon en möjlighet att i framtiden själv vara med och bidra till lösningar för att skydda miljön.
2011 lockade en forskningsutbildning henne till Uppsala universitet. 2017 disputerade hon med en avhandling där hon tittade på hur juridiska konflikter om vargar i både EU och USA påverkar maktbalansen mellan den centrala makten och staterna.
– Som så ofta är fallet var det lite av en tillfällighet som förde mig till mina forskningsfrågor. Under de första tio åren av min forskarkarriär drevs jag främst av intresset för forskningsfrågorna. Hur interagerar ett mycket mänskligt system – rättssystemet – med ett i huvudsak icke-mänskligt system – naturen? Nu när jag börjar bli äldre känner jag mig mer tvingad att bidra till att lösa de stora problemen: krisen för biologisk mångfald, klimatkrisen, föroreningar. Och jag känner mig mer kapabel, eller optimistisk på sätt och vis, att min forskning kan bidra, säger Yaffa Epstein.
Åsa Malmberg
Fakta: Yaffa Epstein
Född: USA
Mål inom forskningen: Att bidra till att lösa problem som hindrar miljölagstiftningars mål att bevara miljön till nuvarande och kommande generationer.
Hade gjort om jag inte varit forskare: Advokat eller lärare
Gör jag helst på semestern: Vandrar
Favoritresmål: Skottland.
Hobby: Fermentera mat, pickla.
Inspirerar mig: Diskutera med kollegor från olika vetenskapsområden.
Gör mig lycklig: Skriva, lära mig nya saker tillsammans med min familj, och diskutera nya forskningsfrågor med kollegor.
Gör mig arg: Desinformation.
Senast lästa bok: Kallocain av Karin Boye