Öppna förskolor först ut att testa våldspreventiv modell

Projektledare Georgina Warner och doktorand Anna Pérez-Aronsson har utvecklat stödmodellen i samarbete med kvinnor som har utsatts för könsbaserat våld. Foto: Mikael Wallerstedt
En ny modell har tagits fram för att stödja kvinnor med flyktingbakgrund som riskerar att utsättas för könsrelaterat våld. Arbetssättet, som tagits fram i samarbete med kvinnor som har egna erfarenheter av flykt och våld, ska nu testas på öppna förskolor i Uppsala.
Ni har utvecklat en modell för att stödja invandrare som utsätts för könsrelaterat våld. Vad är det som är unikt med er metod?
− Att vi har tagit fram den tillsammans med kvinnor med invandrarbakgrund som har varit utsatta för könsrelaterat våld. Det är ganska unikt, särskilt här i Sverige. Tillsammans med kvinnorna har vi diskuterat oss fram till en gemensam förståelse av könsrelaterat våld och vilka verksamheter vi bör rikta in oss på. De var alltså mycket aktiva i utformningen av modellen redan från början, säger Georgina Warner, projektledare och forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
Ni kommer också försöka nå ut ganska brett?
− Ja, kvinnorna som arbetar med oss ansåg att de viktigaste aktörerna i samhället är de verksamheter som nyanlända kvinnor kommer i kontakt med i sitt vardagliga liv. Som till exempel kursen i samhällsorientering, SFI, eller öppna förskolan.
Vad är modellen inriktad på?
− Den innehåller både förebyggande och behandlande insatser. Den förebyggande delen kommer att hållas på öppna förskolor i Uppsala. Syftet är att öppna upp för samtal om könsrelaterat våld och vilken hjälp man kan få om man skulle vara drabbad. Här samarbetar vi med Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), som kommer att utbilda förskolepersonal i att hålla dessa samtal.

Samtalen om könsbaserat våld kommer att baseras på en serie bilder och filmer som skildrar olika scenarier. Till scenerna finns diskussionsfrågor.
Och när någon behöver hjälp, vart ska de vända sig då?
− Här samarbetar vi med Röda Korset som redan nu börjat hålla samtalsterapi i grupp. Samtalen är inriktade på känsloreglering och relationella färdigheter. Även här fick vi tydlig inspiration från kvinnorna som ansåg att de som drabbats av könsrelaterat våld bör träffa andra som har haft liknande upplevelser.
− Individuell säkerhetsplanering är också mycket viktigt, särskilt om våldet fortfarande pågår. Om det är fallet samarbetar Röda Korset med den lokala socialtjänsten.
Varför har ni valt att rikta in er på de öppna förskolorna?
− Planen är att börja med öppna förskolor för att sedan ta det vidare till utbildningen i samhällsorientering, lektionerna där nyanlända med uppehållstillstånd får lära sig mer om Sverige. Vi valde att börja med öppna förskolor eftersom både kvinnornas erfarenheter och forskning visar att småbarnsmammor är en utsatt grupp i samhället. När de är föräldralediga går de inte på utbildningarna i samhällsorientering eller SFI och är därför ganska dolda. De kanske också har kommit som anhöriginvandrare, vilket gör dem väldigt beroende av sina partners.
Vad hoppas ni det här projektet kommer leda till?
− För det första måste vi ta reda på om kvinnor vill delta i insatsen. Blir de hjälpta? Sedan handlar det om att skala upp. Det är tyvärr här många misslyckas. Vår ambition att göra den här insatsen nationellt och vi har de samarbetspartners som krävs för att göra det. Men innan vi gör det är det mycket viktigt att vi vet att insatserna fungerar och de att är säkra för de som deltar.
Sandra Gunnarsson
Könsrelaterat våld
Könsrelaterat våld är handlingar eller hot om handlingar som begås mot människor på grund av socialt tillskrivet kön, och som kan leda till fysisk, sexuell, psykologisk eller ekonomisk skada.
Forskningsprojektet där modellen ska testas kommer att pågå i tre år. Här samarbetar forskarna från Uppsala universitet med de öppna förskolorna i Uppsala län, Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering samt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Teamet med kvinnor som deltagit i utvecklingen av modellen kommer också att ha en aktiv roll under hela projektet.
Projektet finansieras av Forte och Uppsala universitets Centrum för kvinnors psykiska hälsa (WOMHER).