Lokalpolitiker gynnar sina egna bostadsområden vid beslut om nya bygglov

Två lyftkranar mot blå himmel står framför en byggarbetsplats. I förgrunden moderna lägenhetshus.

Foto: Ulrika Wahlberg

Det byggs färre flerfamiljshus i områden där kommunpolitiker bor, visar ny nationalekonomisk forskning. Studien är publicerad i Journal of Politics och är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet.

Porträtt Matz Dahlberg.

Matz Dahlberg. Foto: Mikael Wallerstedt.

Kommunpolitiker har makten att godkänna eller avvisa bygglov i sin kommun. Dessa beslut är avgörande för hur olika områden utvecklas. Beslut om nya lägenhetshus i ett område är ofta impopulära eftersom husen bland annat ger försämrade ljus- och trafikförhållanden samt ökar trycket på kommunala tjänster som barnomsorg och sjukvård.

En ny studie, baserad på data från tre valperioder och samtliga kommuner i Sverige, visar att kommunpolitiker är mindre benägna att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i de områden där de själva bor.

För att kunna göra en jämförande undersökning använder sig forskarna av kommunalval där vänster- eller högerblocket vunnit med liten röstmarginal – det vill säga att båda blocken hade ungefär lika stor chans att vinna eller förlora när valet var nära. Efter ett typiskt jämnt val godkänns ungefär 10 procent färre flerbostadshus i områden där det bor fler politiker från den styrande majoriteten.

– Det är tydligt att politiker placerar nya, impopulära byggprojekt i områden där de själva inte bor, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid statsvetenskapliga institutionen, och en av de forskare som ligger bakom studien.

Lokal ojämlikhet kan påverka livsmiljön

Resultaten oroar forskarna bakom studien eftersom den lokala ojämlikheten kan påverka livsmiljön i hela kommunen. När politikerna undviker att placera nya, potentiellt impopulära byggprojekt i sina egna bostadsområden, riskerar andra, mindre välbärgade delar av kommunen att drabbas hårdare. Detta mönster kan leda till ökad ojämlikhet inom kommunen, där redan privilegierade områden skyddas medan andra områden belastas med fler nya byggprojekt.

Studien visar också att både höger- och vänsterpolitiker ofta bor i relativt välbärgade bostadsområden.

– Vi ser ett tydligt mönster när det gäller inkomstnivån på bostadsområdena där våra politiker bor. Kommunpolitiker bor i högre utsträckning i bostadsområden med hög utbildningsnivå och höga inkomster, säger Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) och föreståndare för Urban Lab.

Politiker från högerblocket har även lägre sannolikhet att bo i områden med låginkomsttagare och utrikesfödda, jämfört med politiker från vänsterblocket.

Ulrika Wahlberg

Publikation

Journal of Politics: Politicians’ Neighborhoods: Where Do They Live, and Does It Matter?

Författare: Olle Folke, professor i statsvetenskap vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Linna Martén, forskare i nationalekonomi på Institutet för social forskning, Stockholms universitet, Johanna Rickne, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning, Stockholms universitet och Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin