Global satsning på införande av nya antibiotika i vården
_1932.jpg)
Thomas Tängdén leder projektet där forskarna först ska börja med att kartlägga hur nya antibiotika introduceras i sjukvården i olika länder. Foto: Mikael Wallerstedt
Multiresistenta bakterier är ett växande problem. För att infektionssjukdomar ska kunna botas även i framtiden behövs nya antibiotika. Men hur bör nya preparat användas för att inte bakterierna ska bli resistenta även mot dem? Det är fokus för forskningsprojektet INTRODUCE som leds av Thomas Tängdén, lektor vid institutionen för medicinska vetenskaper och infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset.
Vad är det här för projekt?
INTRODUCE är ett samarbetsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet och statliga finansiärer i andra länder inom ramen för JPIAMR – Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance. Projektet har en budget på ca 8,5 miljoner kronor och ska pågå under 2025–2027.
Hur ska ni arbeta?
– Forskare i Sverige, Schweiz, Spanien, Israel och Italien deltar i projektet som är uppdelat i ett flertal arbetspaket. Vi kommer först att kartlägga hur nya antibiotika introduceras i sjukvården i olika länder. Finns de tillgängliga, vem bekostar läkemedlen, finns det riktlinjer för hur de ska användas och övervakningssystem för förskrivning och resistensutveckling mot de nya preparaten? Baserat på detta kommer vi att simulera olika scenarier för nytta och resistensutveckling över tid i de olika länderna. Målsättningen för projektet är att förstå hur de få nya antibiotika som kommer ut på marknaden ska introduceras och användas på bästa sätt.
Varför är det viktigt med globala riktlinjer för nya antibiotika?
– Eftersom antibiotika är en gemensam resurs och resistenta bakterier sprids lätt mellan länder och kontinenter så behövs ett globalt samarbete kring antibiotikafrågan. Om de nya preparaten överanvänds i vissa länder så kommer det att påskynda resistensutvecklingen vilket på sikt drabbar även andra länder oavsett. Samtidigt finns det stor risk att många patienter som behöver nya antibiotika inte får tillgång till dem eftersom kostnaden är för hög, särskilt i låginkomstländer.
Vilka ser ni som de största utmaningarna?
– Den största utmaningen ligger troligen i den sista delen av projektet då vi ska samla ihop alla relevanta aktörer för att komma överens om en gemensam global plan för hur nya antibiotika ska bli introduceras i sjukvården. Här finns en risk för intressekonflikt mellan representanter från olika sektorer som sjukvården, akademin, statliga institutioner och industrin. Men vi tror att det ska gå att hitta en gemensam väg framåt i detta. I slutändan gynnas alla av att vi tar hand om de värdefulla nya preparaten för att maximera patientnyttan och motverka resistensutveckling.
Åsa Malmberg