Bevara byggnader med minskat klimatavtryck

– Byggnader står för 40 procent av vårt klimatavtryck i Sverige. Därför är det viktigt att inte bara bygga nya effektiva byggnader utan också ta hand om det befintliga byggnadsbeståndet, säger Tor Broström, professor emeritus vid Institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård.

Tillsammans med kollegan Gustaf Leijonhufvud, universitetslektor i kulturvård, ger han exempel på vad som kan göras. I Visby finns gott om exempel på äldre byggnader med kulturvärde. I en äldre byggnad har man i modern tid valt att isolera ytterväggen med hampakalk.

– Det är ett kalkbruk där man har blandat i hampafiber som isolerar bättre än vanlig ballast. Så den här väggen isolerar bättre än den ursprungliga, men utan att egentligen påverka utseendet, säger Gustaf Leijonhufvud.

Inte bara gamla byggnader

Det är inte bara de äldsta byggnaderna som behöver energieffektiviseras, konstaterar Tor Broström. Ett exempel är kvarteret Björken, byggt på 1970-talet, strax utanför ringmuren.

– Plan- och bygglagen säger att alla byggnader utan undantag ska hanteras varsamt. När vi ska uppfylla de ambitiösa klimatenergimålen så är det 1900-talets bebyggelse som är den stora utmaningen. Hur ska vi förhålla oss till varsamhetsbegreppet med den här typen av byggnader?

Komma fram till rätt beslut

Det kan till exempel handla om att tilläggsisolera fasaden, byta ut fönster eller glasa in balkongerna.

– Tekniska lösningar är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning. Så vår forskning är framförallt inriktad på planeringsprocesser och beslutsfattande. Vi har jobbat mycket med standarder och styrmedel inom det här området för att de aktörer som är inblandade ska kunna komma fram till rätt beslut för den individuella byggnaden, säger Gustaf Leijonhufvud.

Annica Hulth