355 miljoner år gamla fotspår skriver om landryggradsdjurens historia

Tolkning av hur reptilen kan ha sett ut gjord av en konstnär. Bilden visar en ödla med rött huvud och lång svans. 

Fotspåren som hittats i stenplattan kom från en tidig reptil. Bilden ovan visar en konstnärs tolkning av hur den kan ha sett ut. Illustration: Marcin Ambrozik

Nyupptäckta, fossila spår av fötter med långa tår och klor har hittats i en stenplatta från Australien. Fyndet skjuter tillbaka reptilernas ursprung med 35 miljoner år och omkullkastar den etablerade tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling. Studien som letts av forskare vid Uppsala universitet har publicerats i tidskriften Nature.

Det är en stenplatta från Australien, ungefär 355 miljoner år gammal, som nu ändrar hela tidsramen för landryggradsdjurens, tetrapodernas, uppkomst.

− Plattan bär välbevarade fotspår av fötter med långa tår och tydliga klor. De är de äldsta spåren efter kloförsedda fötter i världen. Det är häpnadsväckande att en enda stenplatta, så liten att en person kan lyfta den, ifrågasätter allt vi trodde vi visste om när de moderna tetrapoderna uppkom, säger Per Ahlberg, professor vid Uppsala universitet, som ledde studien.

Spår av en tidig reptil

Tetrapoderna utvecklades ur en grupp fiskar som för ungefär 390 miljoner år sedan, under den geologiska tidsperioden devon, lämnade havet. De blev förfäder till alla moderna landlevande ryggradsdjur, det vill säga groddjur och amnioter, en grupp som omfattar däggdjur, reptiler och fåglar. De äldsta amniotfossilen man tidigare hittat kommer från den senare delen av den geologiska tidsperioden karbon och är ungefär 320 miljoner år gamla. Sandstensplattan från Australien som är runt 355 miljoner år gammal kullkastar därmed den etablerade bilden eftersom den visar att reptiler fanns redan 35 miljoner år tidigare, i början av karbon.

− När jag såg plattan för första gången blev jag mycket överraskad. Efter bara några sekunder insåg jag att den bar tydliga klomärken. Klor finns hos alla tidiga amnioter, men nästan aldrig hos andra tetrapodgrupper. Kombinationen av klomärken och fötternas form tyder på att spåren gjordes av en tidig reptil, säger Grzergorz Niedźwiedzki från Uppsala universitet, medförfattare till studien.

En bild av stenplattan. Svaga spår av fötter med spetsiga tår syns.

Sandstensplattan med spåren är runt 355 miljoner år gammal. Foto: Grzegorz Niedźwiedzk

Spåren är målade med färg, man ser gula och blå fotavtryck.

Framfötternas spår syns i gult och bakfötter i blått. Foto: Grzegorz Niedźwiedzk

Reptilfynd i Polen bekräftar bilden

Ytterligare stöd för tolkningen att reptiler uppkom vid den här tiden har forskarna fått genom nyupptäckta fossila reptilspår från Polen, vilka beskrivs i artikeln. De är inte lika gamla som den australiska plattan, men betydligt äldre än de tidigare äldsta kända exemplen.

Att reptilernas uppkomst flyttas bak i tid förändrar även hela tidslinjen för tetrapodernas evolution. Tidigare trodde forskarna att grodddjurens och amnioternas sista gemensamma förfader, levde för cirka 355 miljoner år sedan. Men eftersom förfadern måste vara äldre än de äldsta reptilerna, ifrågasätts nu det.

Fossil och DNA ritar om evolutionsträdet

Genom att kombinera dateringar av fossil med DNA från nulevande ättlingar har forskarna försökt ta reda på när deras förfader kan ha levt. Deras analys visar att groddjurens och amnioternas sista gemensamma förfader fanns i början av den senare delen av devonperioden. En tid som tidigare antogs vara befolkad uteslutande av primitiva fiskliknande tetrapoder och övergångsformer som Tiktaalik.

− Det innebär att avancerade tetrapoder redan levde under en tid då man hittills har trott att bara primitiva ”fyrbenta fiskar” släpade sig runt längs stränderna och precis började utforska land. Men kanske borde det inte förvåna oss, säger Per Ahlberg och fortsätter:

− Den australiska plattan är ungefär 50 cm bred och för närvarande är den det enda tetrapodfossil vi har från början av karbon från hela Gondwana – en jättekontinent som innefattade Afrika, Sydamerika, Antarktis, Australien och Indien. Vem vet vilka andra djur som kan ha levt där.

− De mest spännande upptäckterna har inte gjorts ännu. Det finns oerhört mycket att upptäcka ute i fält. De här australiska fotspåren är bara ett exempel, säger Grzegorz Niedźwiedzki.

Sandra Gunnarsson

Porträtt Per Ahlberg

Per Ahlberg, professor vid Institutionen för organismbiologi. Foto: Janet Ahlberg

Porträtt Grzegorz Niedźwiedzki

Grzegorz Niedźwiedzki, forskare vid Institutionen för organismbiologi. Foto: Mikael Wallerstedt

Publikation

John A. Long, Grzegorz Niedźwiedzki, Jillian Garvey, Alice M. Clement, Aaron B. Camens, Craig A. Eury, John Eason and Per E. Ahlberg, 2025. Earliest amniote tracks recalibrate the timeline of tetrapod evolution. Nature

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin