”Om tekniken inte fungerar som den ska skapar det stress”

Vad är det för automatiseringar vi pratar om?

– I TARA-projektet studerar jag och min doktorand Jonathan Källbäcker teknik som används av markpersonalen – det vill säga lastare, tankare och flygplatstekniker – på svenska flygplatser. Det handlar bland annat om bagagerobotar, digitala skanners för bagagehantering, samt automatiserade beslutsstöd för logistik. Dessa tekniska lösningar används i den dagliga verksamheten och påverkar hur arbetsmoment planeras, genomförs och följs upp.

Vilka utmaningar finns när den nya tekniken införs?

– En utmaning är att tekniken ibland införs utan att fullt ut beakta arbetsmiljökonsekvenserna. Om tekniken inte fungerar som den ska, som att uppkopplingen strular, skapar det stress i ett redan pressat tidsschema. Det finns också exempel på att arbetsmoment blir mer splittrade när flera olika digitala verktyg ska användas samtidigt. Dessutom uppstår ofta oväntade konsekvenser vid arbete med teknik, vilket ställer krav på personalen att kunna felsöka och hantera situationer på plats. Arbetet kräver därmed en högre grad av digital kompetens än tidigare.

På vilket sätt påverkas arbetsmiljön?

– Tekniken påverkar arbetsmiljön både positivt och negativt. Positivt genom att tunga moment kan underlättas, men negativt genom nya typer av belastningar. Det gäller till exempel hand- och axelskador kopplade till upprepade rörelser, teknisk stress när system inte fungerar, och svårigheter att hinna med allt under turnaround-tiden. Dessutom blir arbetet mer styrt av tekniken, exempelvis genom automatiska system och digitala instruktioner, vilket kan minska handlingsutrymmet och flexibiliteten i arbetsmomenten.

Finns det något särskilt chefer bör tänka på?

– För att implementeringen av ny teknik ska lyckas behöver chefer tänka både på användbarheten i praktiken och på hur själva införandeprocessen genomförs. Det räcker inte att tekniken fungerar tekniskt – det är minst lika viktigt hur den införs i organisationen.

Ett användarcentrerat angreppssätt är avgörande. Det innebär att personalen involveras tidigt, att deras erfarenheter och behov tas tillvara och att det skapas strukturer för återkoppling och löpande anpassning. Tekniken måste vara robust, fungera i kallt klimat och inte leda till nya problem i vardagen.

Därtill är det viktigt att arbetsmiljöaspekter integreras redan från start i digitaliseringsarbetet – inte som ett tillägg i efterhand. Slutligen bör chefer samverka nära med skyddsombud och fackliga företrädare för att säkerställa en hållbar förändringsprocess.

Varför är det här viktigt att undersöka?

– För att arbetsmiljön för markpersonalen sällan står i fokus när ny teknik införs, trots att deras arbete är fysiskt krävande och sker i en komplex och reglerad miljö. Genom att studera hur automatisering och digitalisering påverkar dessa yrkesgrupper kan vi identifiera risker i tid, stärka det som fungerar bra, och bidra till bättre arbetsvillkor. Det är också avgörande för att göra yrkena mer attraktiva i en tid då branschen har svårt att rekrytera.

Åsa Malmberg