Tusen år av kvinnoliv som format Sverige
Sara Backman Prytz vill göra svensk kvinnohistoria tillgänglig för en bredare publik med sin nya, populärvetenskapliga bok "Kvinnoriket". Foto Tobias STerner/Bildbyrån
De jobbade som roddare, vaktade kyrksilvret, tryckte böcker och hade mens. I Sara Backman Prytz nya bok ”Kvinnoriket” ges inte plats för några drottningar eller entreprenörer – i stället skildrar hon vad det inneburit att vara kvinna i Sverige under de senaste tusen åren.
Författaren och rösträttskämpen Elin Wägner pryder omslaget till Sara Backman Prytz bok Kvinnoriket.
− På bilden står hon bredvid namninsamlingen från alla som skrev under för kvinnors rösträtt. Bilden passar bra till boken eftersom den visar hur kvinnokollektivet organiserade sig och bidrog till förändring, säger Sara Backman Prytz, som är universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi och nu debuterar som fackboksförfattare.
Även om några kända, starka kvinnor som Elin Wägner ges plats i hennes nya bok, ligger tonvikten på att skildra det som inte finns med i traditionella historieskrivningar: hur kvinnor organiserat sig, vad de jobbat med och hur deras villkor sett ut från medeltiden fram till 1980-talet.
− Jag har länge forskat om genushistoria och har skrivit mycket om flickor och kvinnor i utbildningens historia. För det här projektet har jag fått bredda mig och läsa in mig på många fler områden och sen försökt lyfta mönster genom historien. Till exempel att kvinnor haft väldigt mycket ansvar, och då inte bara över områden som klassats som traditionellt kvinnliga, säger Sara Backman Prytz.
Rodde transportbåtar i Stockholms skärgård
På medeltiden var det till exempel inte ovanligt med kvinnliga väktare. I kyrkan hade de ansvar för att vakta kyrksilvret och det finns till och med dokumenterat hur de kunde jaga ifatt tjuvar. Det förekom också att de drev olika hantverksskrån. I boken exemplifieras detta med Elsa Fougt som var boktryckare och kunglig hovleverantör i slutet av 1700-talet, början av 1800-talet. Under 1600-talet och 200 år framåt kom kvinnor att konkurrera ut männen som roddare. Det handlade då om att bedriva en sorts taxiverksamhet som gick ut på att ro båtar på beställning mellan olika öar i Stockholms skärgård. Jobbet som roddare eller ”roddgumma” blev ett sätt för utsatta kvinnor att skaffa inkomst.
Foto: Natur & Kultur
Mensen skrivs in i historien
Målet med boken har varit att bidra med kunskap som vi tidigare inte fått ta del av eftersom äldre traditionell historieskrivning utgått från ett manligt perspektiv. Något som blir tydligt i stycket om mens. Här får vi veta att kvinnor ur allmogen troligtvis lät blodet rinna längs med benen, eller att de torkade av sig med kjolen. Vissa använde mossa. Men så mycket mer fakta om hur mensen hanterades under den här tiden finns inte.
− Att 1800-talets och det tidiga 1900-talets manliga folklivsforskare ägnade liten, eller ingen, tankeverksamhet åt hur kvinnor skötte sin hygien gör att dessa kunskaper inte sparats för eftervärlden, säger Sara Backman Prytz.
Vill nå bredare publik genom att skriva populärt
Även om Sara Backman Prytz forskat en hel del om utbildningshistoria, är Kvinnoriket framförallt baserad på andra historikers arbete. Det är således en helt populärvetenskaplig bok hon skrivit under en tjänstledighet som pågått parallellt med hennes jobb som lektor vid universitetet.
− På senare tid har jag blivit allt mer intresserad av att skriva populärvetenskapligt. Jag ser det som den tredje uppgiften att nå ut även utanför universitetet. Därför är boken också skriven på ett lättillgängligt sätt. Det vore väldigt roligt om den kunde användas i skolorna, till exempel på högstadiet eller gymnasiet.
Sandra Gunnarsson