”Det ska vara en game-changer”

– Jag tycker vi lyckats identifiera banbrytande genombrott, säger professorn i teoretisk kemi vid Uppsala universitet.

Klockan 11.45 den 8 oktober intog Nobelkommittén för kemi traditionsenligt podiet på Kungliga Vetenskapsakademien, (KVA), i Stockholm. Inför ett stort pressuppbåd meddelade den ständige sekreteraren och Uppsalaprofessorn i evolutionsbiologi, Hans Ellegren, att 2025 års Nobelpris i kemi gått till utvecklingen av metallorganiska ramverk. En av pristagarna, Susumu Kitagawa, deltog på telefon, rörd och glad.

Frågan är dock om pristagarna verkligen är helt ovetande om att de är föremål för Nobelprisspekulationer.

– En del anar nog att de förekommer i diskussionerna, det spekuleras ju ganska mycket i olika vetenskapliga tidskrifter. Men alla blir överraskade när de väl får samtalet från ständige sekreteraren, eller låter i alla fall överraskade, säger Johan Åqvist.

Vad gäller årets pris anser han att de tre som belönas helt klart är pionjärer inom området.

– Metallorganiska ramverk eller MOF:ar är ”game-changers” i och med att det är en helt ny typ av material som dessutom redan fått massor med spännande tillämpningar. Det är ett fantastiskt bra pris tycker jag.

Inröstad i Nobelkommittén 2015

Redan 2009 blev Johan Åqvist ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. När en medlem av Nobelkommittén i kemi meddelade att han skulle avgå 2015 röstades Uppsalaprofessorn in. Nomineringen var en överraskning.

– Sådant vet man inte om, den processen har sitt eget liv.

Det är de olika klasserna på KVA som väljer in sina ledamöter, indelade efter tio vetenskapliga ämnesområden. Nobelkommittéerna i kemi och fysik består av åtta ledamöter vardera, som oftast kommer från kemi- respektive fysikklassen och föreslås av dessa. Därefter godkänns de vetenskapliga kommittéerna av KVA:s samtliga akademimedlemmar.

Nobelåret startar i september

Nobelkommittén för kemi ansvarar för nominerings- och utredningsarbetet kring pristagare till Nobelpriset i kemi. Arbetet inleds i september med inbjudan till nominering. Då skickar kemikommittén ut inbjudningar till cirka 1 000 universitet i världen på roterande basis. De övriga som har rätt att nominera är KVA:s akademimedlemmar, tidigare Nobelpristagare samt alla nordiska professorer i kemi och fysik.

– Men den viktigaste kategorin är den vi kallar för vetenskapsidkare och den väljer vi i kemiklassen själva, säger Johan Åqvist. Det är en lista på upp till 900 personer som vi vet är kompetenta män och kvinnor runtom i världen, och det är också den kategori som har högst svarsfrekvens.

Återkommande namnförslag

Sista dag för nomineringar är 31 januari. Av ungefär 3 000 utskick inkommer förslag på runt 400 till 500 personer. De flesta namnen har kommittén på sin lista från tidigare år. Dessutom har kemi beröringspunkter med både fysik och medicin vilket gör att nomineringar kan överlappa.

– Därför möts vi i de olika kommittéerna för att samordna arbetet. Det bör inte vara så att någon får två Nobelpriser samma år, eller att förslag faller mellan stolarna, säger Johan Åqvist.

Den största utmaningen är att identifiera de områden som verkligen är prisvärda.

– Men också vem som gjorde vad, och när. Det är inte alltid den mest kända forskaren som var först. Sen får det max vara tre pristagare.

Beställer utredningar

Under året beställer ledamöterna expertutlåtanden med ytterligare information om intressanta områden eller personer. Utredningarna diskuteras inom kommittén, ingenting får avhandlas per mejl.

– Vi har ett möte i månaden året runt förutom i januari. Sen har vi ett internat ett par dagar på sommaren då vi skriver och sammanställer vårt betänkande, säger Johan Åqvist.

I september lämnar kommittén in sin slutrapport. Av ett antal tänkbara prisförslag föreslår kommittén ett för akademin. Därefter röstar samtliga akademiledamöter i ett gemensamt sammanträde, där beslut normalt tas med acklamation. Annars finns flera tänkbara prisförslag, men hur de omröstningarna går till är sekretessbelagt.

Distinkta upptäckter som förändrar spelplanen

Någon trendkänslighet ligger inte bakom valet av områden eller kandidater, och inte heller är det någon slags belöning för lång och trogen tjänst, understryker Johan Åqvist.

– Det står väldigt klart och tydligt i testamentet, det är bara vetenskaplig kvalitet som gäller. Men det är klart att de nomineringar som kommer in är påverkade av tidens strömningar. Ett bra exempel är 2024 års pris till förutsägelser av proteinstrukturer, och likadant med gensaxen CRISPR. Bägge två är exempel på såna här distinkta upptäckter som plötsligt förändrat spelplanen.

Under Nobelveckan i december fungerar kommittéledamöterna som värdar, ledsagare och presentatörer. 2024 var det Johan Åqvists tur att hålla presentationstalet i Stockholms konserthus där pristagarna fick ta emot sina medaljer ur kungens hand. Dessförinnan var Johan Åqvist ordförande i kemikommittén åren 2021 - 2023.

Har du något minne från Nobelfestligheterna som särskilt står ut?

– Pristagarna är ofta färgstarka på olika sätt så där är det en del som är minnesvärda. Till exempel den då 97-årige John Goodenough som var en av pristagarna för litiumjonbatterierna och som kom åkande i rullstol. Hans bullrande skratt hördes på Nobelbanketten och under föreläsningar, en helt fantastisk gubbe.

I december 2026 går Johan Åqvists förordnande ut, eftersom ledamöterna kan sitta som längst tolv år. Det har varit ett spännande men intensivt arbete, där den egna forskningen inom teoretisk biokemi fått stå tillbaka.

– Men jag har också fått lära mig mycket. Man blir väldigt bred i sina kunskaper när man måste sätta sig in i områden långt från ens egen forskning. Det kan ta tid, men är också jäkligt kul.

Anneli Björkman