De undersöker vanliga människors kontakter i Europa under tidig medeltid

En enkel fråga har väckt forskarnas fantasi sedan 1600-talet: Vad hände med Europa efter Romarrikets fall?

– I den välkända diskussionen om denna formativa period i Europa (450–900) är det kungar, aristokrater och deras etniska stammar samt biskopar och helgon som spelar en avgörande roll i ett Europa som återuppfann sig själv, konstaterar huvudforskaren Frans Theuws vid Leiden University i Nederländerna.

– Men är det en korrekt bild? Hur var det med den breda befolkningens roll, var de passiva deltagare som saknade kreativitet för att bidra till denna återuppbyggnad?

Data som arkeologer samlat in

I de skriftliga texterna verkar det vara så, men de data som arkeologer har samlat in från tusentals gravplatser och bosättningar som grävts ut över hela Europa visar en annan bild.

– Jag hoppas att projektet kommer att leda till en helt ny förståelse för hur människor över hela Europa återuppbyggde samhällslivet efter Romarrikets fall, säger Alison Klevnäs, forskare vid Institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård på Uppsala universitet.

Hennes expertis ligger inom begravningsarkeologi i det tidiga medeltida Europa. Tillsammans med sin forskarkollega Astrid Noterman ingår hon i det team som kommer att undersöka begravningssedvänjor i Europa och hur de speglar gemensamma idéer om livet och döden.

Pandoras ask

De arkeologiska fynden tyder på väl sammankopplade samhällen som delade materiell kultur, idéer och begravningsriter. Denna enorma mängd data har inte fått tillräcklig uppmärksamhet, vilket enligt konsortiet har lett till en underskattning av den stora befolkningens bidrag till Europas utveckling under efterromersk tid, konstaterar Frans Theuws.

– Vi kommer att öppna Pandoras ask med tillgängliga data för att omvärdera den breda befolkningens roll, med hjälp av de senaste vetenskapliga metoderna för att analysera materiell kultur och utnyttja en europeisk datainsamling som aldrig tidigare skådats.

Pärlor och järn

Under projektets gång kommer flera materialkategorier som är allmänt tillgängliga för den breda befolkningen att analyseras, såsom pärlor och järnföremål.

– För att analysera utbytet av idéer bland befolkningen kommer de gemensamma begravningsritualerna i Europa att analyseras ingående. Projektet kommer att analysera de tillfällen då människor möttes för att dela materiell kultur och idéer på platser med en komplicerad infrastruktur samt på tillfälliga platser såsom ängar som påminner om moderna popfestivaler, säger Frans Theuws.

Utvidga kunskapens gränser

Tack vare den generösa finansieringen från ERC Synergy Grants blir det möjligt för forskargrupper av inom EU att samla sina färdigheter, kunskaper och resurser för att utvidga kunskapens gränser.

– Uppsala universitet är en av åtta parter som har gått samman för att skapa synergi bakom detta storskaliga projekt. Geografisk räckvidd är avgörande för projektet och därför är centren spridda över hela Europa. Skandinavien behandlas ofta separat inom arkeologin för denna period, men det finns många kopplingar till kontinenten, så det är viktigt för en mer fullständig bild att vi är en del av projektet, säger Alison Klevnäs.

Annica Hulth