Mindfulness som verktyg för att minska politisk polarisering

porträtt av karen

Karen Brounéus hoppas att mindfulnessprogrammet ska fungera som en hälsostärkande brobyggare mellan politiker. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet

Kan mindfulness minska polariseringen inom politiken? Den frågan undersöker freds- och konfliktforskaren Karen Brounéus genom studien Mindfulness i Riksdagen. Syftet med studien är att följa hur mindfulness påverkar politikernas välmående, mentala hållbarhet och deras förmåga till brobyggande.

Karen Brounéus är professor i freds- och konfliktforskning och affillierad forskare vid UUniCORN. Hon började sin yrkesbana som psykolog, doktorerade sedan i freds- och konfliktforskning och är idag professor i ämnet.

Efter 23 år inom fredsforskningen har hon återvänt till sina rötter som psykolog och leder just nu projektet Mindfulness i Riksdagen. Det är ett mindfulnessprogram för svenska riksdagsledamöter som har inspirerats av Oxford university´s decennielånga samarbete med det brittiska parlamentet.

Projektet i Sverige bygger på Oxfords evidensbaserade mindfulnesskurs som började ges i det brittiska parlamentet år 2013, och som fortfarande pågår. Större randomiserade studier liksom forskning från det brittiska parlamentet visar att mindfulnessutövning kan bidra till minskad affektiv polarisering – alltså den känslomässiga distansen mellan människor med olika politiska åsikter – vilket öppnar för dialog och samarbete.

Brobyggare mellan politiker

Karen Brounéus ser projektet som en naturlig förlängning av sina båda kompetensområden och hoppas att mindfulnessprogrammet ska fungera som en hälsostärkande brobyggare mellan politiker.

– Vi behöver politiskt samarbete av ett sällan skådat slag för att kunna lösa de extremt komplexa utmaningar vi som värld och mänsklighet står inför. Att ha parlamentariker som mår bra, är förankrade och i kontakt med sig själva och sin omgivning är helt centralt för gott ledarskap, brobyggande och problemlösning. Vi hoppas att det här projektet kan vara ett bidrag till det, säger hon.

Forskningsstudien i Sveriges genomförs i samarbete med Riksdagens friskvårdsnätverk och det är genom det som Karen Brounéus kommunicerar med riksdagsledamöterna.

– Det är ett mycket fint samarbete som säkrar att vi når alla som skulle kunna vara intresserade av att delta. Det gör också att vi har fått en bra bredd bland deltagarna, vilket så småningom kommer vara viktigt för att kunna studera eventuella effekter på polarisering, säger Karen Brounéus.

Polariseringen hotar det demokratiska samtalet

Det senaste årtiondet har polariseringen ökat, både mellan politiker och mellan människor generellt, och stark polarisering hotar det demokratiska samtalet. Det är en stor utmaning att vända den utvecklingen, men mindfulnessträning kan vara ett verktyg. Studier visar att mindfulness – att vara i nuet, med avsikt, utan att döma – kan bidra till minskad affektiv polarisering.

karen sitter vid ett bord

Karen Brounéus undervisar det evidensbaserade 8-veckors programmet Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet

Karen Brounéus säger att hennes forskning i grund och botten är ett fredsarbete, och hon hoppas att forskningen ska leda till bättre hälsa och välmående för politikerna.

– Parlamentariker lever under extrem press, har svåra avvägningar att göra samtidigt som de utsätts för hot och hat. För mig är det ett slags fredsarbete att söka möjliggöra mer välmående och samarbete över gränser. De utmaningar vi står inför kräver att vi hittar lösningar som är större än oss själva, och ska vi kunna genomföra en sådan genomgripande, hållbar samhällsomställning behöver vi alla, inklusive politiker, jobba på ett hållbart sätt, säger Karen Brounéus.

”Wicked problems” en stor utmaning

Dagens politiker står också inför stora utmaningar som i många fall kan beskrivas som ”wicked problems” - komplexa och svårdefinierade samhällsproblem utan tydliga lösningar. Det handlar om olika typer av utmaningar; problem som har många olika intressenter med olika perspektiv, som är svåra att avgränsa, förändras över tid och där varje försök till lösning påverkar problemet i sig.

Konsekvensen av detta gör att politiska beslut måste överbrygga politiska ideologier och sträcka sig över nationer - men det är svårt att resonera så i politiken eftersom man som politiker också vill bli omvald för att kunna driva sin politik. Vad väljarna ”vill höra” är inte alltid kompatibelt med vad som behövs i ett längre perspektiv. Karen Brounéus beskriver det här som en stor målkonflikt.

– Riksdagsledamöter arbetar för viktiga frågor i enlighet med sitt politiska partis övertygelser och vill bli omvalda för att kunna fortsätta det arbetet. Samtidigt är problemen världen står inför extremt komplexa. Krig och miljö- och klimatfrågor behöver hanteras inte enbart nationellt utan även globalt, och inte för mandatperioder utan för generationer. Vi hoppas att projektet kan bidra till att öka brobyggande och samarbete mellan parlamentariker, och kanske till och med bidra till en mer parti-och generationsöverskridande politik. Det ökar chansen för att vi kan tackla dessa "wicked problems", säger Karen Brounéus.

Universitetskurs och fängelseprojekt

Karen Brounéus undervisar det evidensbaserade 8-veckors programmet Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) vid Uppsala universitet, och syftet med den kursen är att öka kunskap om hur man kan använda mindfulness för att hantera stress, och för bättre hälsa och hållbarhet.

Tillsammans med kollegor från Karolinska Institutet och Kriminalvården, startar hon i vår ett forskningsprojekt på ett fängelse för män, eftersom forskning från andra länder visat att 8-veckors programmet kan öka hälsa och förbättra känslomässig reglering hos intagna, och även minska risken för återfall i brott efter frigivning.

Karen praktiserar själv mindfulness dagligen och menar att man inte kan lära ut mindfulness utan att själv utöva det.

– Den egna praktiken är hjärtat i undervisningen, avslutar hon.

Erica Magnusson

Kursupplägg i Sveriges riksdag

Den svenska versionen av mindfulnesskursen i riksdagen sträcker sig över sex veckor, med en timmes träff varje vecka. Deltagarna får både prova olika mindfulnessövningar och ta del av den empiriska forskningen bakom övningarna.

Den första pilotomgången av kursen avslutades den 1 oktober. Nästa kursomgång påbörjas i januari 2026. Forskningen finansieras med medel från UUniCORN, Malmö universitet och en filantrop och görs i samarbete med Dr Camilla Sköld och Dr Otto Simonsson, båda vid Karolinska Institutet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin