Sårbar fjäril i Botaniska trädgården

Mindre blåvinge på en äng i Botaniska trädgården, juni 2026. Foto: Lotta S Saetre, Uppsala universitet.
Nyligen besöktes Botaniska trädgården i Uppsala av forskare i zooekologi. De genomförde en Bioblitz för att hitta, artbestämma och registrera så många insekter som möjligt i Botaniska trädgården. Ett av fynden var den utrotningshotade fjärilen mindre blåvinge, Cupido minimus. Den förekommer rikligt på en av våra ängar.

Mindre blåvinge, Cupido minimus, i Botaniska trädgården. Foto: Christina Panagaki, Uppsala universitet.
Mindre blåvinge Cupido minimus är en liten brun fjäril med ett vingspann på 18–25 mm. På framvingens undersida har den ett band av små svarta prickar med vit ring runt.
Det är den minsta av ett 20-tal blåvingearter i Sverige och den lever på soliga, gärna kalkrika, slåtterängar. Då mängden slåtterängar har minskat med 80% i Sverige sedan 1930-talet, förekommer den lilla bruna fjärilen idag framför allt på klapperstensstränder, i avslutade grustäkter och på varma vägslänter där getväppling trivs.
Mindre blåvinge är starkt lokaltrogen och förekommer ofta i stort antal på små ytor. Eftersom dessa ytor minskar kraftigt räknas mindre blåvinge som en sårbar art i den svenska rödlistan.

Foto: Lotta S Saetre, Uppsala universitet.
Beroende av getväppling
Getväppling Anthyllis vulneraria är en ärtväxt som trivs på öppen, torr och sandig eller grusig mark. Honan hos mindre blåvinge lägger ägg i getväpplingens blommor. När äggen har kläckts vårdar myror fjärilens larver.
Mindre blåvinge förekommer alltså framför allt där det växer getväppling, men honan kan även lägga sina ägg på käringtand och olika vedel-arter.
Mindre blåvinge i Botaniska trädgården
Mindre blåvinge förekommer rikligt på en av ängarna i Botaniska trädgården, där gräset slås i mitten av juli eller senare. Det är en miljö med gott om nektar och soliga dagar flyger det ett 20-tal fjärilar lågt över gräset.
Det finns ingen getväppling att erbjuda som föda till larven på den här ängen, men väl käringtand och andra ärtväxter (rödklöver, häckvicker, humlelucern och gulvial). I närheten finns också Ödeenska ängen där det växer ett fåtal bestånd av getväppling.
Med tanke på fjärilens beroende av getväppling är det osäkert hur framtiden för den ser ut på ängarna i Botaniska trädgården.
Anders Backlund, trädgårdsdirektör om fyndet i Botaniska trädgården:
– Vi är förstås glada att den här rödlistade fjärilen har hittat till just vår äng. Det visar att vårt arbete med att främja den biologiska mångfalden är framgångsrikt. Låt oss hoppas att vi får se mindre blåvinge flyga här även nästa år och att våra ängar lockar en mångfald av andra arter även i fortsättningen!
Fakta
Rödlistan
Den svenska rödlistan är en sammanställning över enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Den används inom naturvården som ett av flera underlag vid prioritering av naturvårdsåtgärder och i arbetet med skyddade områden.
Rödlistade arter delas in i sex kategorier:
- Nationellt utdöd
- Akut hitad
- Starkt hotad
- Sårbar
- Nära hotad
- Kunskapsbrist
Arter som förs till kategorierna Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar räknas som utrotningshotade.