Residenskonstnärer i samarbete med forskare undersöker diagnosens politik
Konstnärsduon Goldin+Senneby ska vara residenskonstnärer vid Centrum för medicinsk humaniora, Uppsala universitet. Stillbild från filmen Swallow Image, med tillstånd av MIT List Visual Arts Center.
Konstnärsduon Goldin+Senneby, bestående av Simon Goldin och Jakob Senneby, kommer att vara residenskonstnärer vid Centrum för medicinsk humaniora, Uppsala universitet under läsåret 2026-27. De ska arbeta med projektet Lucs darrningar, i samarbete med forskare vid universitetet.
Under våren 2026 har Goldin+Senneby arbetat med ett kartläggningsuppdrag vid Uppsala Universitet. Med hjälp av Centrum för medicinsk humaniora (CHM) har de träffat forskare inom olika fält för att hitta potentiella samarbetspartners inför residenset.
– Residenset på CMH ger oss en fantastisk möjlighet att fördjupa ett flerårigt arbete kring diagnosens politik—hur diagnoser uppstår, vem de tjänar, och vad de gör med de kroppar de namnger, säger Simon Goldin.
Utgångspunkt i den första MS-patienten
Utgångspunkten för projektet är Marie-Elisabeth Luc, som var personlig betjänt åt neurologen Jean-Martin Charcot. Genom Charcots systematiska studier av hennes skakningar lades grunden för diagnosen multipel skleros (MS), och Luc har i efterhand kommit att kallas den första MS-patienten. Charcot mätte och dokumenterade Lucs darrningar i form av en serie så kallade ”tremogram”.
Sfygmograf. Illustration: Wellcome Collection.
Dessa kurvor – Lucs darrningar inristade i sotat papper – är det som finns bevarat av hennes sjukdomserfarenhet. Men, darrningen är inte neutral. Den är i Lucs fall ett resultat av en specifik social situation: en svag, sjuk anställd vars kropp successivt övergick från att vara ett redskap för arbete till att bli ett studieobjekt. Maktasymmetrin är en del av mätapparaten. Goldin + Senneby vill undersöka om det går att utifrån de historiska tremogramen återskapa Lucs darrningar. Vad finns kvar av henne i detta dokument – går det samtidigt att återupprätta Lucs agens och subjektivitet?
Samarbete med forskare
Dessa frågor kommer de att angripa i samarbete med Johan Sundströms forskargrupp, som bland annat byggt en AI-modell som kan avläsa och tolka EKG-kurvor, samt med Sara Riggare, vars forskning både innefattat att registrera egna darrningar, samt att stärka patientens roll i medicinsk forskning.
– Tillsammans med Johan Sundström och Sara Riggare hoppas vi få kontakt med den första MS patienten. Eller åtminstone med hennes darrningar, säger Jakob Senneby
Simon Goldin och Jakob Senneby har arbetat tillsammans under två decennier och deras konstnärskap präglas av ett interdisciplinärt arbetssätt där de ofta samarbetar med andra professioner. De har intresserat sig för vitt skilda teman, där de riktar ljuset mot hur strukturer som finansmarknaden eller vården fungerar och interagerar med individuella erfarenheter.
Konstnärsresidenset anordnas i samarbete mellan Centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet, Statens konstråd och Akademiska Hus.
Erika Sigvardsdotter
Fakta om konstnärsresidenset
Konstnärsresidenset syftar till att ge förutsättningar för konstnärliga och vetenskapliga praktiker att mötas i ett öppet och utforskande arbetssätt. Genom att låta konst och forskning gå i dialog med varandra och ställa kritiska frågor kring ett gemensamt tema inom det brett definierade fältet medicinsk humaniora, är målet att generera nya frågor och insikter som berikar bådas processer och öppnar för oväntade kopplingar.