EU:s utvidgning österut var en framgång, visar ny bok

Fem år efter utvidgningen österut mår EU förvånansvärt bra, visar boken Europa efter utvidgningen. Li Bennich-Björkman vid Uppsala universitet analyserar tillsammans kolleger från Stockholm och Göteborg EU:s utveckling sedan 2004, och konstaterar att den pessimistiska ton som rådde då inte varit befogad. Ifall EU ska utvidgas ytterligare krävs dock vissa institutionella reformer, menar forskarna.

Boken Europa efter utvidgningen är Studieförbundet Näringsliv och Samhälles (SNS) Demokratirådsrapport för 2009. Förutom Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, medverkar professor Jonas Tallberg vid Stockholms universitet, forskaren Anna Michalski vid Svenska institutet för europapolitiska studier samt docent Daniel Naurin vid Göteborgs universitet.

Författarna konstaterar att EU är idag mer välfungerade och handlingskraftigt än de flesta vågade tro för fem år sedan. Som politiskt system är EU flexibelt och har en anmärkningsvärd förmåga att anpassa sig efter nya förutsättningar. Det ökade antalet medlemsländer har till exempel inte förlamat EU:s beslutsmaskineri som man tidigare befarat. Orsaken är förändringar i arbetsformerna - EU:s institutioner förlitar sig numera i högre utsträckning än tidigare på informella beslutsvägar, förenklade procedurer, tjänstemannastyre och intern centralisering.

Författarna konstaterar också att EU efter utvidgningen fortsatt på ungefär samma politiska kurs som förut. Förväntningar om att de nya medlemsstaterna skulle leda till en tydlig förändring av den politiska dagordningen har kommit på skam. En annan farhåga som också visat sig överdriven var den om att de nya medlemsländerna, när medlemskapet väl var ett faktum, inte längre skulle vara intresserade av att genomföra reformer som rörde demokrati, mänskliga rättigheter, korruption och att följa EU:s regelverk. De nya medlemsstaterna gör i stort sitt bästa för att leva upp till förväntningarna, enligt rapporten.

Vad innebär framgången med östutvidgningen för EU:s framtida utveckling? Om EU ska växa sig ännu större krävs enligt författarna ytterligare institutionella reformer. EU behöver bli mer effektivt och demokratiskt, till exempel i form av förenklat beslutsfattande i rådet, förbättrade mekanismer för utrikespolitiskt ledarskap, en stärkt roll för Europaparlamentet och en ökad involvering av nationella parlament. Författarna ställer sig också tveksamma till om de mer informella arbetsformer som utvecklats för att hantera beslutsfattande med 27 medlemsstater är lämpliga och önskvärda ur ett demokratiperspektiv.

I ljuset av den här analysen framstår en vidare utvidgning av EU som potentiellt mindre problematisk än vad som ibland görs gällande i dagens debatt. Att EU klarat att utvidgas från 15 till 27 medlemsstater utan att lamslås bådar gott inför framtiden, menar författarna.

Läs rapporten som pdf på SNS hemsida.

För mer information, kontakta Li Bennich-Björkman, 018-471 34 56, e-post: Li.Bennich-Bjorkman@statsvet.uu.se